NT 2026, är en ny översättning av Nya testamentet, som ägs och ges ut av Svenska bibelsällskapet. Översättningen offentliggjordes 24 september 2026 i samband med Bok- och biblioteksmässan i Göteborg, och markerar 500-årsjubileet av den första svenska översättningen av Nya testamentet.

Översättningsarbetet är ett ekumeniskt samarbete under Svenska bibelsällskapets ledning, och har utgått från primäröversättning av de grekiska grundtexterna, redaktionell bearbetning samt extern vetenskaplig granskning. Översättningen har bekostats av Bibelfonden, en stiftelse som förvaltar royaltyintäkterna från Bibel 2000.

I samband med offentliggörandet presenterade sju förlag i Sverige och ett i Finland 60 olika utgåvor. Samtidigt blev texten tillgänglig digitalt på Svenska bibelsällskapets hemsida.

Bakgrund Den senaste svenska översättningen av Nya testamentet är NT 81, som gavs ut 1981 och i en lätt bearbetad form 1999 i samband med att Bibel 2000 kom ut. Tidsspannet 47 år beskrevs antingen som ett normalt avstånd mellan översättningsprojekt ur ett internationellt perspektiv eller som något längre än brukligt.

Som huvudsakliga skäl för en nyöversättning har språkutvecklingen sedan 1970-talet och ny forskning inom bibelvetenskapen anförts. Som ett tredje skäl angavs också ändrade översättningsideal, med en förskjutning bort från dynamiska och friare översättningar.

Utgivningen planerades för att sammanfalla med 500-årsjubileet av den första svenska översättningen av Nya testamentet, som utgavs 1526.

Arbetsprocessen En provöversättning av Lukasevangeliet kapitel 9–19 och Galaterbrevet färdigställdes och gavs ut av Svenska bibelsällskapet 2015.

I april 2021 lanserades NT 2026 som ett projekt, med målet att publicera en färdig bibelöversättning på Bok- och biblioteksmässan i september 2026. I media rapporterades att översättningen skulle ta fyra år att genomföra, trots att den förra översättningen av nya testamentet tagit nio år för att bli färdig.

I samband med projektstarten anlitades sex primäröversättare. Samtidigt inrättades en redaktionskommitté bestående av två exegeter och två stilister.

Strax därefter, sommaren 2021, stod den så kallade pilotutgåvan färdig. Den innehöll Markusevangeliet, Filipperbrevet och Första Johannesbrevet. Tillsammans med 2015 års provöversättning fanns därför cirka 15 % av texten förberedd när projektet NT 2026 startades. Båda dessa översättningar har sedan bearbetats ytterligare, innan de inkluderats i NT 2026.

Projektet finansierades genom medel från Bibelfonden, en stiftelse som är anknuten till Svenska bibelsällskapet och som bildats specifikt för att förvalta royaltyintäkterna från Bibel 2000.

Översättningsprinciper Arbetet med den nya översättningen har pågått under tio år, men först 2021 beslutade Svenska bibelsällskapet om direktiv och översättningsprinciper för arbetet.

Översättningen är tänkt att

vara utformad så att den kan användas på många olika sätt och i ett flertal kristna trossamfund, vara vetenskapligt förankrad och återge den grekiska grundtexten på ett korrekt och konsekvent sätt, både vad gäller ordval och syntax, hålla god litterär kvalitet, till exempel genom bevarade metaforer och bilder, textform, rytm, retorik och stilistik.

Svenska bibelsällskapet har också fastslagit nio principer som ska vägleda översättningen. Principerna är rangordnade utifrån hur viktiga de är för arbetet, men översättare och redaktionskommitté har varit fria att göra egna avvägningar.

Bland principerna nämns god och modern svenska, konsekvent översättning av grekiska nyckelord, att synliggöra antikens liv och kultur snarare än att skapa nutidsbilder och att använda ett inkluderande språk när det inte döljer historiska förhållanden. Då Nya testamentet består av texter författade av olika personer i olika tider och geografiska kontexter ska översättningen också tillåta stilskillnader.

Översättare Åtta primäröversättare har arbetat med översättningen från koinegrekiska:

Lisa Buratti, doktorand i exegetik

Jonas Holmstrand, universitetslektor i Nya testamentets exegetik Linda Joelsson, universitetslektor i Nya testamentets exegetik Dan Nässelqvist, docent i bibelvetenskap Bim O'Reilly, teologie doktor Rikard Roitto, professor i bibelvetenskap Mikael Tellbe, universitetslektor i Nya testamentets exegetik Mikael Winninge, universitetslektor i Nya testamentets exegetik,

Stilistiska experter har varit:

Alva Dahl, filosofie doktor i nordiska språk Aili Lundmark, filosofie doktor i svenska språket Henrik Williams, professor i nordiska språk Catharina Nyström Höög, professor i svenska

Kritik mot översättningen I mars 2026 skrev Aili Lundmark, stilist och medlem i redaktionskommittén, en kulturdebattartikel i Dagens Nyheter, där hon kritiserade att exegetiken tagit överhand över stilistiken, och att översättningen stressats fram. Hon berömde exegeternas arbete, men konstaterade att projektet hela tiden bortsett från den överordnade översättningsprincipen om att ”svenskan ska vara av god kvalitet och ha en idiomatisk, begriplig, naturlig och nutida språkdräkt”. Utöver flera exempel på hur översättarna inte fått tillräckligt med tid för sitt arbete, noterade hon också att ambitionen om att anlita poeter och författare aldrig verkställts.

Mikael Winninge, som var ordförande i redaktionskommittén, höll med om att den hårda deadlinen för offentliggörandet skapat problem, samtidigt som han kallade Lundmarks kritik för missförstånd. Enligt Winninge har inte svenska språket en överordnad position bland översättningsprinciperna, som han i stället beskrev som samspelande.

Mottagande Kyrkohistorikern Joel Halldorf kallade publiceringen "årets största kulturhändelse" och betonade närheten till grundtexten som en av översättningens styrkor. Samtidigt beskrev han översättningen som stilistiskt ojämn, onödigt mångordig och menade att stilen blivit lidande på grund av just närheten till den grekiska grundtexten.

Domprost Maria Åkerström lyfte också fram närheten till grundtexten, men betonade samtidigt att texten blivit mer lättillgänglig samt att den är anpassad för ändamålet som högläsningsbok.

Flera av partiledarna i Sveriges riksdag har inför publiceringen uttryckt oro för att Herrens bön återigen får en ny tappning. Ebba Busch uttryckte att hon inte gillade den senaste förändringen från Fader vår till Vår fader, och inte vill se ytterligare ändringar. Även Magdalena Andersson och Jimmie Åkesson har gett uttryck för att de föredrar 1917 års översättning. Åkesson betonade också bibeltextens historiska betydelse för att forma Sverige och det svenska språket. Amanda Lind framförde förhoppningar om litterär kvalitet i översättningen, men förväntade sig debatt om Herrens bön.

Statsminister Ulf Kristersson betonar att det är viktigt att den nya översättningen inte är en statlig offentlig utredning. Elisabeth Thand Ringqvist anser att politiker absolut inte ska lägga sig i bibelöversättning.

Användning Vid offentliggörandet i september 2026 presenterade sju förlag i Sverige och ett i Finland 60 olika utgåvor av den nya översättningen. Svenska bibelsällskapet stod för tre av dessa utgåvor, och släppte samtidigt en digital utgåva på en av sällskapets webbplatser. Övriga utgåvor som tillgängliggjordes vid offentliggörandet gavs ut på förlagen Argument, Libris förlag, Marcus förlag, Sjöbergs, Verbum och XP media i Sverige samt Fontana Media i Finland.

Svenska kyrkans kyrkostyrelse har begärt att den nya översättningen ska godkännas för gudstjänstbruk. Beslut förväntas vid kyrkomötet under hösten 2026. Redan innan dess har dock kyrkan beslutat att dela ut 200 000 exemplar av den nya översättningen till gudstjänstbesökare på första advent.

Källor

Externa länkar Svenska bibelsällskapet NT 2026 i fulltext via Bibeln.se

Kategori:2026 i Sverige Kategori:Litteratur 2026 Kategori:Svenska bibelöversättningar