thumb|En muralmålning i Wien föreställande en kurdisk kvinna och slagordet på kurdiska. Kvinna, liv, frihet ( – Jin, Jiyan, Azadî, ) är ett politiskt slagord med ursprung i den kurdiska kvinnorörelsen. Parollen har använts inom både den kurdiska självständighetsrörelsen och inom idéströmningen demokratisk konfederalism.
Slagordet fick global spridning under Mahsa Amini-protesterna i Iran 2022, som utlösts av Mahsa Aminis död efter att ha gripits av den iranska moralpolisen. Under protesterna användes parollen både på kurdiska och i persisk översättning och blev ett internationellt uttryck för motstånd mot förtryck och för kvinnors rättigheter.
Ursprung thumb|left|En skylt med slagordet skrivet på kurdiska och engelska under protesterna efter Mahsa Aminis död. Slagordet uppstod inom den kurdiska kvinnorörelsen under slutet av 1900-talet, som en del av den bredare kurdiska frihetsrörelsen. Rörelsen utvecklades genom gräsrotsaktivism i opposition mot förföljelse och repression i Iran, Irak, Turkiet och Syrien.
Parollen populariserades ytterligare genom den kurdiske politiske tänkaren Abdullah Öcalan, vars skrifter om kvinnors frigörelse och kritik av patriarkala samhällsstrukturer fick stort inflytande inom delar av den kurdiska rörelsen.
Slagordet användes bland annat av kurdiska stridande under belägringen av Kobane i Syrien under kriget mot Islamiska staten.
Efterspel och repression Efter protesterna 2022–2023 rapporterade människorättsorganisationer om omfattande repression från iranska myndigheter. Enligt Amnesty International dödades hundratals demonstranter och åskådare, inklusive barn, av polis och säkerhetsstyrkor mellan september och december 2022. En stor andel av de dödade tillhörde minoritetsgrupper, särskilt balucher och kurder.
Under och efter protesterna greps tiotusentals personer, däribland demonstranter, människorättsaktivister, studenter, journalister och advokater. Bland de frihetsberövade fanns minst 90 journalister och över 60 advokater. Människorättsorganisationer rapporterade även att gripna demonstranter utsattes för tortyr och andra övergrepp i förvar, inklusive sexuellt våld.
Iranska myndigheter använde även dödsstraff i samband med protesterna. Enligt människorättsorganisationer avrättades flera personer efter rättegångar som kritiserats för bristande rättssäkerhet och otillräcklig bevisning.
Samtidigt intensifierades kontrollen över kvinnor som bröt mot landets obligatoriska slöjlagar. Myndigheterna återaktiverade moralpolisen och införde ytterligare restriktioner, bland annat genom att begränsa kvinnors tillgång till arbete, utbildning, banktjänster och kollektivtrafik.
Som svar på rapporter om övergrepp beslutade FN:s råd för mänskliga rättigheter i november 2022 att inrätta en internationell undersökningsmekanism för att utreda situationen i Iran.
Enligt Human Rights Watch fortsatte iranska myndigheter även efter protesterna att slå ned på civilsamhället genom gripanden, rättsprocesser och trakasserier mot aktivister, studenter, advokater och familjemedlemmar till dödade demonstranter. Människorättsorganisationer har uppskattat att mer än 500 personer, däribland minst 69 barn, dödades under protesterna.
Se även Jineologi
Referenser
Noter
Kategori:Slagord Kategori:Politik i Iran Kategori:Kurdisk politik Kategori:Politikåret 2022 Kategori:2022 i Iran