miniatyr|stående=0.7|Karta över Sveriges bergarter baserad på data från Sveriges geologiska undersökning. Sveriges geologi styrs av att större delen av berggrund utgörs av den Fennoskandiska urbergsskölden och består av graniter och gnejser. Sveriges geologiska undersökning är en statlig myndighet för berg, jord och grundvatten och Statens geotekniska institut är statliga myndigheter med ansvar inom området.
De äldsta delarna av fennoskandiska urbergsskölden ligger utanför Sveriges gränser, men i norra Lappland finns områden med omkring 2,9 till 2,8 miljarder år gammal berggrund, delvis dock om omvandlad genom en bergveckning, då större delen av övre Norrlands berggrund tillkommit, för omkring 1 880 miljoner till 1 780 miljoner år sedan. Huvuddelen av berggrunden i Mellansverige är bildad för 1 900 miljoner till 1840 miljoner år sedan medan den i centrala Svealand bildats för 1905 till 1870 miljoner år sedan. Större delen av dessa bildningar hör till den svekokarelska bergveckningen, en nu helt bortvittrad bergskedja som sträckte sig bort till Kolahalvön bildades.Sveriges geologi från urtid till nutid, Lindström, Lundqvist & Lundqvist, 2:a upplagan, 2000. s. 42-124
Det transskandinaviska magmatiska bältet som sträcker sig från norra Blekinge över Småland upp mot Värmland Dalarna och Jämtland är huvudsakligen bildat mellan 1 850 miljoner och 1 650 miljoner år sedan. Bältet har i norr dolts i den bergveckning som förekom i samband med bildandet av Kaledoniderna för 490 miljoner år sedan. I fjällen finns därför rester av yngre berggrund som inlagrats i dessa bergveckningar.Sveriges geologi från urtid till nutid, Lindström, Lundqvist & Lundqvist, 2:a upplagan, 2000. s. 124-148
I det sydvästskandinaviska som sträcker sig öster om detta område från norra Skåne till norska gränsen och Bohuslän, Dalsland och Värmland har bildats för mellan 1 800 miljoner och 900 miljoner år sedan. Berggrunden här är resultatet av två olika bergveckningar, svekonorvegiska bergveckningen som inträffat för omkring 950 miljoner år sedan och en äldre, den gotiska bergveckningen för omkring 1 750 miljoner till 1 550 miljoner år sedan.Sveriges geologi från urtid till nutid, Lindström, Lundqvist & Lundqvist, 2:a upplagan, 2000. s. 148-166
I Blekinge har berggrunden huvudsakligen bildats för mellan 1 800 miljoner och 1 400 miljoner år sedan.Sveriges geologi från urtid till nutid, Lindström, Lundqvist & Lundqvist, 2:a upplagan, 2000. s. 179
Fennoskandiska urbergsskölden har huvudsakligen bildats på ett djup av 10 till 30 kilometer och utgör alltså endast botten av dessa bergskedjor.Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Sverige - Berggrund) Under de fossilbildande perioderna Kambrium, Ordovicium och Silur var dessa bergskedjor helt bortvittrade. Dagens Sverige utgjorde under Kambrium huvudsakligen havsbotten, på vilka sediment med fossil, i form av sandsten, kalksten och lerskiffer avsatt sig. På grund av senare vittring har dock dessa lager försvunnit från stora delar av Sverige och finns endast kvar i mindre områden. Hit hör fjällkedjeranden, där särskilt i Jämtland finns rika avlagringar från Kambrium och Ordocium i form av skiffer, kalksten, bland annat orsten. Avlagringar från Vendium i form av sandsten och lersten är endast kända från ett område i norra Lappland.Sveriges geologi från urtid till nutid, Lindström, Lundqvist & Lundqvist, 2:a upplagan, 2000. s. 209-249
Andra områden är Siljansringen där ett meteoritnedslag ställt avlagringarna på högkant och därigenom skyddat de nedre lagren från vittring, och Västgötabergen, magma som bildat diabas skyddat bergen från nedbrytning. Lägre belägna områden innehåller också bevarade avlagringar, såsom under Närkeslätten och Östgötaslätten, vid Kalmarsundsområdet jämte Öland och Gotland, och vid Gävlebukten med Bottenhavet. Till stora delar finns dessa lager även kvar på Östersjöns botten. Då Sverige genom bildandet av Kaledoniderna höjde sig ur havet för omkring 400 miljoner år sedan upphörde avsättningen av sediment. Skåne har dock legat lägre, och där fortsatte sedimentationen. I Skåne finns sand- och lerstenar som bildats genom sediment avsatta på land och i vatten nära kusten för omkring 215 till 100 miljoner år sedan. Kristianstadsslätten och sydvästra Skånes kalkstensberggrund utgörs av kalkslam som avsatts på havsbottnen under Tertiär fram till för omkring 40 miljoner år sedan.
Utvinning miniatyr|250px|Viktiga brytbara fyndigheter. Fe — Järnmalm, PY — Svavelkis, Cu — Koppar, Zn — Zink, As — Arsenik, Ag — Silver, Au — Guld, Pb — Bly, U — Uran; C — Kol (bränsle), OS — Oljeskiffer Det finns 13 gruvor i Sverige med pågående gruvdrift. Detta är en minskning från 250 i början av 1900-talet. Trots det minskade antalet gruvor har den totala utvinningen dubblerats.
Referenser
Kategori:Geologi i Sverige