Renmarkskommittén (N 2021:02) var en svensk parlamentariskt sammansatt kommitté som tillsattes av regeringen Löfven II den 20 maj 2021 med uppdrag att lämna förslag till en ny renskötsellag som skulle ersätta rennäringslagen (1971:437). Till ordförande för kommittén utsågs justitierådet Eric M. Runesson. I övrigt bestod den av ledamöter från samtliga riksdagspartier. De förslag som lämnades skulle vara förenliga med Högsta domstolens slutsatser i Girjasmålet och med Sveriges folkrättsliga förpliktelser. Kommittén kom att avslutas i förtid i december 2024, men den hann avge delbetänkandet Jakt och fiske i renbetesland (SOU 2023:46).
Bakgrund Regeringen hänvisade i direktiven till utredningen till en den betydande rättsutveckling som skett sedan rennäringslagen stiftades. Inte minst Högsta domstolens dom i Girjasmålet (NJA 2020 s. 3) hade gjort att rennäringslagen inte kunde tillämpas allmänt för alla samebyar. I domen slog en enig domstol fast att Girjas sameby, på grund av urminnes hävd, hade ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske på samebyns område ovanför odlingsgränsen, och att staten saknade motsvarande upplåtelserätt. Domen gällde formellt bara Girjas sameby, men antogs kunna ha betydelse även för andra områden. Utfallet föranledde krav på lagstiftningsåtgärder från flera håll. Sametinget uppmanade regeringen att anpassa lagstiftningen och även Justitiekanslern uttryckte att regeringen borde utreda hur samers rätt kunde tillvaratas i lag. I juni 2020 lät sameminister Amanda Lind meddela att regeringen planerade att tillsätta en utredning som skulle se över frågor kring rennäringen.
Uppdrag Kommittén fick ett brett uppdrag som förutom upplåtelser av jakt och fiske bland annat omfattade samebyarnas organisation och medlemskap, en analys av om en rätt till jakt och fiske även tillkommer samer utan medlemskap i en sameby, frågan om en förlikningsmekanism för tvister kopplade till renskötselrätten, ändringar i jakt- och fiskelagstiftningen samt en modernisering av renskötsellagstiftningens språk och terminologi. I uppdraget ingick att i ett delbetänkande föreslå en tillfällig reglering av upplåtelsebestämmelserna i rennäringslagen, i avvaktan på en ny permanent lagstiftning.
Genom tilläggsdirektiv den 16 juni 2022 utvidgades uppdraget till att även föreslå en beslutsordning för ärenden om försäljning av statligt disponerad mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Kommittén skulle i sitt arbete ta hänsyn inte bara till samernas rättigheter utan även till övrig lokalbefolknings intressen, däribland den nationella minoriteten tornedalingars, samt till näringsverksamhet som skogsbruk och turism. Denna senare del var resultatet av ett tillkännagivande som riksdagen meddelat regeringen. Tilläggsdirektiven förlängde också tidsfristen för delbetänkandet från den 21 november 2022 till den 31 augusti 2023.
Organisation Renmarkskommittén var parlamentariskt sammansatt med ledamöter från samtliga riksdagspartier. Ordförande var justitierådet Eric M. Runesson.Jakt och fiske i renbetesland, SOU 2023:46. Till kommittén knöts även ett antal sakkunniga, som företrädde samiska organisationer och Regeringskansliet, samt en bred grupp experter med juridisk, vetenskaplig och förvaltningsrelaterad kompetens.
Kommitténs sekretariat leddes av huvudsekreteraren Lisa Englund Krafft (till april 2023). Övriga sekreterare var Maja Martinsson, hovrättsassessorn Magdalena Pucher, nationalekonomen Sören Höjgård-Olsen samt Nanna Holmgren.
Ledamöter Följande ledamöter förordnades under kommitténs verksamhetstid:
Ledamot Parti Period Isak From Socialdemokraterna 2021–2024 Liselott Hagberg Liberalerna 2021–2023 Olof Johansson Rago Miljöpartiet 2021–2024 Ida Karkiainen Socialdemokraterna 2021–2022 Mattias Karlsson Moderaterna 2021–2022 Linda Modig Centerpartiet 2021–2024 Kjell-Arne Ottosson Kristdemokraterna 2021–2024 Per Söderlund Sverigedemokraterna 2021–2022 Jessica Wetterling Vänsterpartiet 2021–2024 Emilia Töyrä Socialdemokraterna 2022–2024 Michael Rubbestad Sverigedemokraterna 2022–2024 John Widegren Moderaterna 2022–2024 Jakob Olofsgård Liberalerna 2023–2024
Ledamöterna Ida Karkiainen, Per Söderlund, Mattias Karlsson och Liselott Hagberg entledigades under kommitténs gång och ersattes av Emilia Töyrä, Michael Rubbestad, John Widegren respektive Jakob Olofsgård.
Delbetänkandet I juni 2023 överlämnade kommittén delbetänkandet Jakt och fiske i renbetesland (SOU 2023:46), som behandlade rättsförhållandena kring småviltsjakt och fiske på statens mark ovanför lappmarksgränsen och på renbetesfjällen. Till delbetänkandet fogades reservationer och särskilda yttranden. Delbetänkandet mötte omfattande kritik under remissomgången, från bland annat myndigheter, kommuner, intresseorganisationer och samiska organisationer. Den 7 november 2024 meddelade landsbygdsminister Peter Kullgren att regeringen avsåg att avveckla kommittén, och den 19 december 2024 fattades det formella beslutet om att kommitténs arbete skulle upphöra. Regeringen aviserade samtidigt att en ny utredning av rennäringslagen skulle tillsättas.
I juni 2023 överlämnade kommittén delbetänkandet Jakt och fiske i renbetesland (SOU 2023:46). Delbetänkandet behandlade frågan om inom vilka delar av statens mark ovanför lappmarksgränsen och på renbetesfjällen som samebyar genom urminnes hävd har ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske. Kommittén bedömde att rättsförhållandena varierade geografiskt: i Lappland ansågs samebyarna ha en stark rättslig ställning grundad på urminnes hävd, medan förutsättningarna i Jämtlands och Dalarnas län bedömdes vara annorlunda.
Kommittén föreslog en tillfällig reglering som innebar att Girjas samebys upplåtelserätt, såsom den fastställts genom Girjasdomen, skulle slås fast i lag. Under den tillfälliga perioden skulle staten i övrigt fortsätta att upplåta småviltsjakt och fiske på den berörda statliga marken, i avvaktan på en permanent reglering. Kommittén föreslog också en rad åtgärder för att stärka samebyarnas inflytande under den tillfälliga perioden, bland annat samråd vid upplåtelser och ett delat ansvar för vilt- och fiskevård.
Skiss på permanent reglering I en bilaga till delbetänkandet presenterade kommittén en skiss på hur en framtida permanent reglering skulle kunna utformas. Kommittén hade övervägt flera modeller: en ovillkorad övergång av upplåtelserna till samebyarna, fortsatta upplåtelser i statlig regi samt en mellanmodell med rådighet hos samebyarna förenad med ett hänsynskrav.
Den modell kommittén förordade var den sistnämnda. Samebyarna skulle ges rådighet över upplåtelser av småviltsjakt och fiske på statens mark i sina områden, medan staten inte längre skulle få göra motsvarande upplåtelser. Samtidigt skulle en hänsynsregel innebära att en sameby inte utan sakliga skäl fick utestänga allmänheten från jakt och fiske. Sakliga skäl skulle främst kunna hänföras till skydd för renen och renskötseln mot störningar, men även viltvårds- och fiskevårdsskäl samt säkerhetsskäl vid samebymedlemmarnas egen jakt och älgjakt.
En enhetlig reglering förordades, som skulle gälla lika för alla samebyar oavsett om en upplåtelserätt grundad på urminnes hävd hade konstaterats eller inte. Kommittén föreslog också att en särskild nämnd, Renmarksnämnden för jakt och fiske, skulle inrättas under Statens jordbruksverk för tillsyn över att upplåtelserna skedde i enlighet med den nya regleringen.
Reservationer och remissomgång Delbetänkandet var inte enhälligt. Ledamöterna från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna reserverade sig mot betänkandet och den bifogade skissen. En majoritet bestående av ledamöterna från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Liberalerna stod bakom att delbetänkandet och skissen skulle läggas fram.
Regeringen skickade ut delbetänkandet på remiss i december 2023. Kritiken under remissomgången var omfattande och kom från skilda håll. Institutet för mänskliga rättigheter ansåg att kommittén borde ha lämnat ett lagförslag anpassat efter Girjasdomen i stället för att lägga bördan på enskilda samebyar att driva frågan i domstol. Svenska Jägareförbundet och Sportfiskarna var kritiska ur ett annat perspektiv och menade att förslagen hotade allmänhetens tillgång till jakt och fiske i fjällen. Även flera kommuner, myndigheter och samiska organisationer yttrade sig kritiskt, om än av olika skäl.
Nedläggning Den 7 november 2024 meddelade landsbygdsminister Peter Kullgren att regeringen avsåg att avveckla Renmarkskommittén och att den inte skulle gå vidare med utredningens förslag. Kullgren hänvisade till den omfattande remisskritiken och sade att ett omtag behövdes. Regeringen aviserade samtidigt att en ny utredning av rennäringslagen skulle tillsättas med nya direktiv. Det formella beslutet om att kommitténs arbete skulle upphöra fattades den 19 december 2024.
Sekretariatet och ordföranden utverkade efter nedläggningsbeslutet ett utkast på lagförslag och författningskommentarer för hela utredningens område. Detta publicerades på utredningens webbplats.
Reaktioner Beslutet väckte blandade reaktioner. Kommitténs ordförande Eric M. Runesson uttryckte besvikelse och framhöll att kommittén hade arbetat fram ett gediget faktaunderlag avsett att ligga till grund för politiskt beslutsfattande. Enligt Runesson hade det visat sig vara politiskt svårt att acceptera att samebyarnas rättigheter enligt gällande rätt är så omfattande.
Från samiskt håll kom kritik mot såväl beslutet som förfarandet. Svenska Samernas Riksförbund (SSR) avböjde att delta i den konsultation som regeringen bjöd in till efter beskedet, med motiveringen att beslutet i praktiken redan var fattat och att förfrågan om konsultation därmed var en formalitet. SSR:s ordförande Matti Blind Berg kallade förfarandet respektlöst. Anders-Erling Fjällås, SSR:s vice ordförande och sakkunnig i kommittén, beskrev nedläggningen som politisk feghet.
Miljöpartiets riksdagsledamot Emma Nohrén KU-anmälde landsbygdsministern i januari 2025 med hänvisning till att regeringen hade offentliggjort beslutet om avveckling innan konsultationer med samiska företrädare genomförts, vilket hon menade stred mot konsultationslagen. Linda Modig (C), som hade varit ledamot i kommittén, beskrev nedläggningen som ett slöseri med skattemedel och menade att den inte skulle föra frågorna närmare en lösning.
Andra aktörer välkomnade beslutet. Svenska Jägareförbundet ansåg att regeringen hade lyssnat på remisskritiken och att nedläggningen var ett viktigt besked. Även Sportfiskarna och Svenska Kennelklubben ställde sig positiva till att utredningen avslutades och en ny skulle tillsättas.
Referenser
Kategori:Statens offentliga utredningar Kategori:Bildanden 2021 Kategori:Upplösningar 2024 Kategori:Samisk historia