miniatyr|Lettiska som hemspråk år 2011 Lettland är relativt mångspråkigt land i förhållande till sin storlek. Enligt Ethnologue talar landets cirka 1,8 miljore invånare fem levande språk. 100 % av befolkningen är läskunniga.
Lettiska och lettiskt teckenspråk Enligt Lettlands grundlag är lettiska landets enda officiella språk. Under sovjetockupationen hade språket svårigheter, då stora mängder av ryssar, ukrainare och vitryssar flyttade till Lettland och myndigheterna försökte förryska landet. År 1989 hade bara 56 % av Lettiska SSR:s befolkning lettiska som modersmål år 1989. År 1999 stiftade Lettlands parlament en lag som kräver staten att ska förstärka användningen av lettiska språket i alla offentliga sammanhang. Eftersom lettiska är ett officiellt språk i Lettland, är det också ett av Europeiska unionens officiella språk.
I dagens läge kan cirka 90 % av Lettlands invånare lettiska. 64,3 % av befolkningen talar det som sitt modersmål. Lettiska är också skolornas primära undervisningsspråk. Skolorna kan avvika från detta som undervisningsspråk ordnas på något av landets nationella minoriteters språk och skolorna ordnar också undervisningen av lettiska som andra språk. Dessutom ska sådana eleverna klara ett språkprov på lettiska.
År 2024 fattade landets konstitutionella domstol ett beslut om att det är lagligt att kräva att de som söker permanent uppehållstillstånd ska kunna lettiska på en grundläggande nivå (minimum A2). Det är möjligt att avvika från detta på grund av ålder eller hälsotillstånd. De bristande språkkunskaper i lettiska förekommer oftast bland Lettlands ryssar i den äldre generationen som ansökte inte det lettiska medborgarskapet efter Sovjetunionens kollaps. Då sådana personers uppehållstillstånd har löpt ut har de antingen lämnat landet frivilligt eller utvisades.
Enligt språklagen 1999 ska staten stödja användningen av det lettiska teckenspråket bland landets döva.
Liviska och lettgalliska Liviska är det enda språket i Lettland som myndigheterna har erkänt som ett ursprungsspråk och staten ska bevara det. Antal talare har sjunkit drastiskt sedan 1900-talet och de största delen av liverna kan inte sitt eget språk. Traditionellt har intresset för språket varit större bland aktivister i Estland och Finland.VVK (2003): sid. 12 Sedan 2000-talet har intresset mot språket, som har förklarats som utdött, ökat och det finns försök att revitalisera språket.
Lettgalliska talas av cirka 164 500 människor och talare, med sina egna dialekter, bor mestadels i landets östra delen. Trots att språklagen 1999 erkänner lettgalliska inte som sitt eget språk (utan en dialekt av lettiska), ska staten bevara det i alla fall på grund av historiska skäl. År 2023 hade 1,3 % av Lettlands befolkning lettgalliska som modersmål.
Främmande språk Enligt språklagen 1999 är alla andra språk i Lettland, förutom lettiska och liviska, främmande språk. Staten ska skydda invånarnas rätt till sina egna modersmål genom att till exempel finansiera föreningar som tar hand om detta konkret.VKK (2003): sid. 9
På grund av sovjetockupationen är ryska, ukrainska och vitryska synliga främmande språk i Lettland. Ryska är det näst mest talade modersmålet efter lettiska (37,7 % av hela befolkningen). Ukrainska talas av 1,7 % och vitryska av 1,2 % av befolkningen.
År 2003 var de mest talade främmande språken i Lettland följande:VVK (2003): sid. 9–11 SpråkAntal talareryska665 000vitryska18 000polska11 500ukrainska~ 7300litauiska~ 3000estniska~ 1400jiddisch~ 1000 Bland Lettlands hela befolkning är de två mest förstådda främmande språken ryska (93,1 %) och engelska (64 %). Det tyska språket har en lång och synlig historia i Lettland till slutet av andra världskriget då landets tyskspråkiga utvisades. Efter sovjetockupationen ökade intresset för tyska, då de negativa attityderna mot det minskade. På 2020-talet har tyska blivit ett populärt främmande språk bland skoleleverna: under läsåret 2023-2024 fanns det 40 000 elever som studerade språket, vilket var 44 % mer än ett år tidigare.
Källor
Noter
*