Hans Jacob Barstad, född 31 juli 1845 i Bergen, död 1930, var en norsk officer och militärhistoriker.
Barstad, som var son till köpmannen Hans Jacob Barstad och Mette Catherine Meyer, utexaminerades 1867 från Krigsskolen och utnämndes samma år till sekondlöjtnant och 1874 till premiärlöjtnant i infanteriet. Åren 1870–1871 var han anställd vid norska gardet i Stockholm. Han företog ofta, på egen bekostnad, resor i utlandet, bland annat vistades han vintern 1879–1880 i Paris för att där bedriva arkivstudier i krigshistoriskt syfte, liksom han, såväl tidigare bedrev liknande studier i norska arkiv. Han blev kapten 1889 och överstelöjtnant 1905.
Barstad lämnade den 1 april 1900 armén som övertalig för att under generalstabschefens ledning uteslutande ägna sig åt studiet och bearbetningen av Norges krigshistoria. Hans viktigaste arbeten är Bergens Forsvar 1801 og 1807–1814 (1887), Leirdølernes Saga eller Leirdalske Kompagnies Historie fra 1801–1817 (1901), Norges Landsforsvar 1604–1643 (Kristiania Videnskabsselskabs skrifter 1905), Bergenhusingerne i Felten 1808–1811 (två band, 1908–1909), Bergenhusiske nationale Skarpskytterbataljons Historie 1810–1817 (1914) och Bergenhusiske Regiment i Krigen mod Sverige (1918). Han skrev även en rad artiklar i Norsk Militært Tidsskrift samt i dagstidningar i Bergen och Oslo.
Referenser
Kategori:Norska officerare Kategori:Norska militärhistoriker Kategori:Födda 1845 Kategori:Avlidna 1930 Kategori:Män