Första sjöslaget vid Bornholm var ett sjöslag som utkämpades den 30 maj 1563. Den stod mellan en svensk och en dansk-norsk flotteskader, efter en incident som kan ha provocerats fram av svenskarna. Sverige utgick ur slaget som vinnare, efter att man erövrat tre fartyg. Därefter inleddes nordiska sjuårskriget.

Förlopp

Bakgrund Sjöslaget inträffade medan fred fortfarande rådde i en spänd situation mellan parterna, och detta kom att bli den utlösande faktorn för nordiska sjuårskriget. Danmark och dess allierade staden Lübeck förklarade formellt krig mot Sverige i början av augusti samma år.

En svensk flotteskader på 19 skepp under amiralen Jakob Bagge på flaggskeppet Stora Kraveln Elefanten seglade med destination Warnemünde. Målet var att hämta Kristina av Hessen, för det överenskomna äktenskapet med Erik XIV. De tog en kurs nära Bornholm och Hammershus fästning.

Själva slaget Vid Rønne låg en dansk eskader på elva fartyg, under ledning av amiral Jakob Brockenhuus med sitt flaggskepp Herkules, förankrad. Denna hade en temporär bas där för att på Frederik II:s vägnar hålla uppsikt över svenska fartygsrörelser i södra Östersjön. Brockenhuus eskader gick ut mot de svenska fartygen.

Detaljerna om vad som skedde närmast därefter är oklara, med olika versioner från de båda parterna. Klart är emellertid att Hercules avlossade det första skarpa skottet, vilket gick genom ett segel på Elefanten. Svenskarna sköt då tillbaka och träffade Hercules, vilket knäckte hennes stormast, som lade sig över fartygskanonernas skottlinje. Efter det att åtta danska fartyg flytt, omringade svenskarna Hercules, Hektor och Hjorten och erövrade dem.

En uppfattning är att Erik XIV ville ha till ett slag och därmed skulle ha instruerat amiral Jakob Bagge att söka kontakt med den danska flottan. Där skulle Bagge kunna ignorera danska krav på de svenska fartygen att sänka sina toppsegel som ett tecken på respekt för dansk överhöghet i danska vatten. Jacob Brockenhuus avlossade vid mötet varningsskott för att få fartygen att sänka toppseglet.

Enligt danska uppgifter avfyrade danskarna tre lösa varningsskott för att ge utrymme för halande av toppseglen. Därefter avfyrade de ett skarpt skott, vilket var det som gick igenom Elefantens segel. Enligt svenska uppgifter avfyrade danskarna bara två lösa rundor, följd av en tredje som var skarp.

Slaget varade flera timmar. På ett tidigt stadium träffade en svensk kanonkula Hercules huvudmast, som knäcktes och hamnade mitt i fartygets skottlinje. Medan de danska matroserna försökte avlägsna masten, fortsatte svenskarna att skjuta mot fartyget.

Efterspel Slaget följdes vid de svenska fartygens återkomst till Stockholm av ett triumftåg genom Stockholms gator. Under detta tåg utsattes Brockenhuus och de danska fångarna för förnedring, i strid med sedvänja och bruk, på order av den svenske kungen.

Med sjöslaget var det nordiska sjuårskriget mellan Danmark och Sverige oundvikligt. Danmark allierade sig med Lübeck, och dessa två parter lämnade en formell krigsförklaring i Stockholm den 7 augusti. Polen anslöt sig på alliansens sida, men avlämnade aldrig någon formell krigsförklaring.

Beträffande den tilltänkta bruden Kristina av Hessen, så kom hon aldrig till Östersjökusten. Förhandlingarna i Kassel med hennes far Filip den ädelmodige, lantgreven av Hessen, hade trasslat till sig, och något bröllop blev inte av.

Källor

Kategori:1563 Bornholm 01 Bornholm Kategori:Danska slag Kategori:Bornholms historia