Tionde bergmästardömet var ett bergmästardöme som utgjordes av Västerbotten och lappmarkerna och bildades 1637.
Historik Det tionde bergmästardömet omfattade Västerbotten och lappmarkerna. Under 1600-talet fanns där periodvis inspektorer och periodvis bergmästare. År 1691 beslutade Kunglig Majestät att någon bergmästare inte skulle avlönas i lappmarken så länge bergverken där inte gav större avkastning än tidigare. Tillsynen skulle under tiden skötas av kronobokhållaren vid de lappländska silverbruken. Redan den 13 januari 1699 utnämndes dock den dåvarande bokhållaren Bartold Sadelin till bergmästare. Därefter behölls bergmästartiteln utan avbrott. Vid omorganisationen 1854 ombildades bergmästardömet till Första bergmästardistriktet, som omfattade Norrbottens län och Västerbottens län.
Personal
Bergmästare Bergmästaren var vanligen stationerad i Luleå. År 1854 bestämdes dock att han skulle vara bosatt i Piteå eller på någon annan ort som låg högst tio mil från staden.
1637–1644: Hans Philip Lybecker 1648–1663: Isak Tiock 1663–1674: Daniel Dreffling 1674–1685: Johan Ceder 1685–1691: Sven Fagg 1691–1722: Barthold Sadelin 1724–1740: Seger Svanberg 1740–1744: Anders Stockenström den äldre 1744–1746: Natanael Ekman 1746–1760: Per Adlerheim 1760–1761: Erik Odelstierna 1762–1766: Abraham Vilhelm Burman 1767–1802: Erik Roland Printzsköld 1802–1833: Isak Johan Quensel 1834–1855: Gustaf Fredrik af Ekenstam 1855–1858: Hans Axel Wedholm
Geschvorner Någon geschvorner fanns inte inom distriktet förrän Kunglig Majestät den 23 april 1836 beslutade att en sådan tjänsteman skulle tillsättas genom förordnande. Någon särskild lön eller ersättning skulle dock inte vara knuten till tjänsten. Genom ett kungligt brev den 4 februari 1846 beslutades att den då lediga geschvornertjänsten inte skulle återbesättas.
1836–1841: Adolf Fredrik Baer 1841–1845: Jakob Adolf Wedich Busch
Referenser
Noter
Kategori:Bergmästardömen