Bråklek

Bråklek (engelska: rough-and-tumble play eller play fight), även känd som lekslagsmål, skojbråk, skojbrottning eller brottningslek, är en fysisk, sensomotorisk form av lek. Den kan ses som en lekfull variant av brottning, alternativt som ett slagsmål, men utförs ömsesidigt mellan två eller flera parter. Bråklekar är vanliga bland barn i olika faser av deras utveckling, inte minst bland pojkar. Risken för skada är en del av det spännande med bråklekar, samtidigt som barnet tränar muskler, reaktionsförmågan och leker med makt.

Inom lekforskning talas ibland om den vilda leken. Denna kan då omfatta olika typer av riskfyllda lekar, inklusive lekar som är våldsamma och högljudda. Denna typ av lek finns hos alla högt stående djurarter.

Form och funktion

Utförande En bråklek innefattar fysiska "nappatag" mellan minst två barn. Den kräver ingen särskild miljö men är beroende av de inblandade personernas lust att bråkleka. En bråklek kan även kombineras med jakt efter och flykt från, där man försöker ta fatt i någon alternativt – på ett lekfullt vis – försöka undvika att bli fångad. Denna vilda lek ger motorisk träning och känns ofta spännande, och motsvarande dynamik finns i alla typer av kampsporter. Lekar som tafatt innefattar denna jakt/flykt-mekanism.

En bråklek kan, på samma sätt som i kamp- eller annan sport, vara en övning i att utöva och hantera makt och dominans. I denna form av fysiska lekar kan leken i vissa fall gå över gränsen och bli obehaglig för en eller båda inblandade. Detta kan jämföras med hur unga människors maktlekar kan urarta i slagsmål eller pennalism.

Bråkleken har drag av brottning, slagsmål och jakt. Detta är fysiska företeelser som i sin förlängning kan vara en kamp om liv eller död, men i lekens form endast en träning för att kunna klara av sådana situationer.

Betydelse Denna typ av fysisk lek kan ses som en form av riskfylld lek. Andra typer av lekar som inkluderar risk är lek med höjder (som att klättra i träd), med hög hastighet (som i en rutschkana, pulkabacke eller olika åkattraktioner på ett nöjesfält), med farliga verktyg, varma element, lekar där man kan gå vilse eller "försvinna". De inbyggda riskerna kan uppfattas som skrämmande av både barn och vuxna, med en viss inbyggd skaderisk. I alla dessa lekvarianterna upplever ofta barn det skrämmande som både negativt och positivt, där en känsla av spänning och upprymdhet tillhör det positiva.

En riskfylld lek är utmanande lek och del av en ung persons utveckling. Barnet tänjer sina gränser och tränar sin motorik. Olika barn har olika starkt intresse för lekar som innehåller risker. Dessutom bråkleker 1–3-åringar och 3–5-åringar på olika sätt. Hos människan (och många andra snarlika djur) är det vanligare att pojkar bråkleker än flickor, och det anses ibland att bråkleken är viktig för att få pojkarna att förstå skillnanden mellan lek och våld. I vuxen ålder och i sexuella sammanhang kan även vissa BDSM-relaterade aktiviteter inkludera bråklek.

Bråklekar eller andra liknande interaktion är vanliga bland däggdjursungar. De förekommer flitigt i syskonskaror av både katt- och hunddjur.

Samhällets syn på fenomenet I modern barnuppfostran är ibland fokus på att undvika risker. Detta kan leda till en lekmiljö som innehåller färre fysiska utmaningar och därmed mindre spänning (på gott och ont).

I bland annat svenska skolor har ibland införts förbud mot "bråkiga lekar", i syfte att helt avskaffa kränkningar samt minska machokultur och sådant som kan störa skolarbetet. Bråklekens aggressiva inslag har även lett till att den ofta ses som mindre lämplig för barn att ägna sig åt. Internationell forskning menar dock att bråklek kan förebygga aggressionsproblem och i själva verket hjälpa barn att sätta gränser och respektera andras gränser. Däremot har svenska Folkhälsomyndigheten under 2020-talet börjat förespråka riskfylld utomhuslek, i form av vilda lekar eller lek på hög höjd, som ett sätt förbättra sociala relationer och förmågan att uppfatta risker på ett korrekt sätt.

I skolans motstridiga budskap står ibland skollagen (och dess nolltolerans mot kränkningar) mot Barnkonventionen (där barnens rätt till utveckling är inskriven) mot varandra. I Sverige har på 2020-talet arrangerats kurser för lärare, där de blir utbildade i rimliga gränser för leken, hur man bör tala med barnen om sådana lekar och hur man håller uppsikt över barn som är särskilt sårbara.

Galleri

Referenser

Kategori:Lekar