af Georgii var en svensk adelsätt och adlades den 5 augusti 1818 enligt 37 § i 1809 års regeringsform, introducerades på Riddarhuset den 28 november samma år. Ätten utslocknade på manssidan den 21 november 1890.
Historik Den adliga ätten af Georgii härstammade från apotekaren Peter Eberhard Georgii, som sannolikt föddes i Hamburg 1686 och flyttade till Sverige 1709. Han gjorde karriär inom apotekaryrket i Stockholm och blev hovapotekare 1722. Ätten har tidigare ansetts ha samband med den venetianska dogeätten Giorgi, men detta antagande byggde endast på namnlikhet och har inte kunnat styrkas. Arkivundersökningar i Hamburg tyder i stället på att stamfadern ursprungligen hette Peter Eberhard Jürgens.
Under 1700-talet etablerade sig släkten inom den svenska ämbetsmanna- och universitetsvärlden. Stamfaderns son Carl Fredrik Georgii blev professor i historia vid Uppsala universitet och utgav flera historiska skrifter. I nästa generation nådde Per Eberhard Georgii framstående statliga ämbeten. Han tjänstgjorde bland annat som underståthållare i Stockholm, landshövding i Stockholms län och ledamot av Högsta domstolen.
Hans son Carl Georgii fortsatte familjens ämbetsmannatradition. Han var verksam inom hovrätterna och den centrala statsförvaltningen och utnämndes 1817 till lagman i Närke och Värmlands lagsaga. Den 5 augusti 1818 adlades han med namnet af Georgii enligt 37 § i 1809 års regeringsform. Ätten introducerades på Sveriges Riddarhus den 28 november samma år under nummer 2258.
Adlandet enligt 37 § innebar att adelskapet endast ärvdes av ättens huvudman. Efter Carl af Georgiis död 1837 övergick det därför till hans äldste son Carl Evert Abraham af Georgii. Denne gjorde militär karriär, tjänstgjorde vid hovet och nådde kaptens grad.
Carl Evert Abraham af Georgii avled i Bryssel den 21 november 1890 utan någon manlig efterkommande. Därmed utslocknade den adliga ätten af Georgii på manssidan. Han efterlämnade dock flera döttrar från sitt tredje äktenskap.
Referenser
Noter
Kategori:Svenska adelsätter