Skeppsås kyrkogård är en kyrkogård vid Skeppsås kyrka i Skeppsås socken, Mjölby kommun. Kyrkogården ligger högt på en ås i ett öppet slättlandskap och har vid utsikt framför allt mot norr och söder. Den är liten och närmast kvadratisk, med kyrkan centralt placerad. Kyrkogårdens karaktär präglas av gråstensmuren, den uppvuxna trädkransen, den äldre klockboden och ett stort antal bevarade gravvårdar från 1800-talet.

På kyrkogården finns kistgravplatser.

Historia Kyrkogården har sannolikt vuxit fram omkring Skeppsås kyrka sedan medeltiden. Kyrkan uppfördes troligen under 1100-talets senare del som en mindre romansk stenkyrka. Under senmedeltiden tillkom ett kor av tegel och kyrkorummet försågs med kryssvalv. År 1748 byggdes en sakristia på den norra sidan och under 1750-talet uppfördes en korsarm i söder. I samband med den senare utbyggnaden revs långhusets medeltida valv. En tidigkristen runristad gravhäll har tidigare funnits i kyrkan men är numera försvunnen. Hällen hade använts som lock till en tidigmedeltida gravkista och hörde till platsens äldsta kristna gravminnen. Inskriften har tolkats som en uppmaning till bön för Brodde och Gillög, där Brodde möjligen hade anknytning till Rimstad i Skeppsås socken.

På kyrkogården finns tre välbevarade gravvårdar från 1600-talet. En av dem är utformad i den för Östergötland typiska kölbågeformen. Kyrkogården innehåller även många gravvårdar från 1800-talets första hälft som fortfarande står kvar på sina ursprungliga platser. En karta från 1700-talet visar att kyrkogården då hade ett något annorlunda utseende. Det nordvästra hörnet var indraget och där stod en byggnad, möjligen ett gravkapell eller en tiondebod. Kyrkogården hade även fler ingångar än i dag, bland annat i öster och väster. Fotografier från 1935 och 1949 visar en uppvuxen trädkrans och ett stort antal grusgravar. Många björkar bildade tidigare en inre trädkrans. Flera av dessa träd och en del grusgravar har senare försvunnit, men kyrkogården har ändå bevarat ovanligt många äldre gravanläggningar. Gravkartan från 1952 var fortfarande i huvudsak giltig vid inventeringen.

Omgivning Väster om kyrkogården finns en parkeringsplats och den tidigare prästgården. I söder löper landsvägen och på andra sidan ligger Skeppsås gamla skola. Öster om kyrkogården finns villabebyggelse och längre bort en verkstad. Norr om kyrkogården breder en öppen betesmark ut sig. Där finns ett omfattande gravfält från järnåldern och grunderna efter ett numera rivet torp. Kyrkogårdens höga läge på åsen gör den tydligt synlig i det omgivande slättlandskapet.

Kyrkogårdens utformning

Kyrkogården består av ett enda kvarter. Den lilla kyrkan ligger i mitten och gravarna är ordnade runt byggnaden. De äldre och mer påkostade gravvårdarna är framför allt samlade öster, väster och söder om kyrkan. Norr om kyrkan har den allmänna linjen legat, men de flesta äldre gravvårdarna där har ersatts av yngre, låga och breda stenar. Kyrkogården omges av en mur av sprängd gråsten i ungefär tre skift. Mindre kilstenar har använts för att passa samman de större blocken. På insidan övergår muren i en bred gräsbevuxen slänt, där vissa gravar är placerade. Innanför muren står en trädkrans av höga lövträd.

Ingångar och gångar Kyrkogården har en ingång i väster och en huvudingång i söder. Den västra ingången har en enkel smidesgrind mellan svagt triangelformade kalkstensstolpar. Grinden är rikt dekorerad med bågform, lövornament, kors och urnliknande avslutningar. Den södra ingången har en dubbelgrind av smidesjärn mellan kraftiga granitstolpar. Grindens spjälor avslutas med spjutspetsar och den bågformade överdelen markerar ingången till kyrkans sydportal. Intill klockboden finns även en öppning i muren för bortforsling av trädgårdsavfall. Grusgångar av naturgrus leder från de båda grindarna till kyrkans ingångar. En kringgående gång löper utmed kyrkogårdens ytterkant och lämnar gravrader mellan gången och muren. En annan gång löper i öst–västlig riktning norr om sakristian. Gången runt koret och sakristian har delvis lagts igen och ersatts med gräs.

Vegetation Trädkransen består huvudsakligen av lindar, lönnar och rönnar. I väster står tre lindar och tre lönnar, i norr fyra lindar, i öster tre äldre lindar och en yngre samt i söder en lind, tre rönnar och en lönn. På båda sidor om koret står två stora ornäsbjörkar. Framför kyrkans södra ingång bildar två höga och smala tujor en port. Inne på kyrkogården finns även formklippta idegranar samt häckar av oxbär och tuja. I den norra delen delar nord–sydliga häckar in gravraderna och ger området en mer regelbunden karaktär.

Klockboden I kyrkogårdens nordöstra hörn står den så kallade klockboden, som numera används som gravkapell. Byggnadens nedre del kan ursprungligen ha varit en medeltida kyrko- eller tiondebod. År 1781 började den användas som sockenmagasin för spannmål, en funktion som den hade i närmare hundra år. När den äldre klockstapeln bedömdes vara i dåligt skick under början av 1900-talet beslutades att kyrkoboden skulle byggas om till klockbod och gravkapell. Vid en undersökning 1911 visade sig murarna vara i dåligt skick och ersattes med nya betonggjutna väggar. Byggnaden försågs med ett tjärat spåntak och klockorna flyttades dit 1912. Klockboden har en kvadratisk bottenvåning på stenfot och ett klocktorn av trä ovanpå taket. Dess långa användning som kyrkobod, sockenmagasin, klockbod och gravkapell gör den till en central del av kyrkogårdsmiljön.

Gravvårdar och gravtradition

Kyrkogården innehåller ett stort antal äldre gravvårdar, särskilt från början av 1800-talet. Bland dem finns gravvården över kyrkoherden Per David Widegren, som tjänstgjorde i Skeppsås och Älvestad och gav ut verket Ny beskrivning över Östergötland. Hans gravvård är liten och anspråkslös och står i kyrkogårdens sydöstra del. Även flera andra präster är begravda på kyrkogården, däribland prostarna Johan Fogelstrand, Ekenberg, Karl Pettersson, Moselius och J. A. Ekdal. Det stora antalet prästerliga gravar ger kyrkogården ett tydligt person- och kyrkohistoriskt värde. Flera stenramsgravar och grusade gravplatser är bevarade. Där finns även gravar omgivna av tujahäckar och en större familjegrav med smidesstaket. Gravplatserna visar en tydlig tendens till familjevis placering, vilket har skapat lång kontinuitet på vissa platser och sammanhållna familjemonument på andra. Bland de mer ovanliga gravvårdarna finns gravar utformade som sarkofager, rikt dekorerade gjutjärnskors, en gravvård av bautastenstyp och ett monument i form av ett avbrutet livsträd. De större gravvårdarna är främst placerade längs murarna och i kyrkogårdens ytterkanter. Titeln lantbrukare är vanligt förekommande på gravvårdarna och är vanligare än titeln hemmansägare. Detta speglar Skeppsås karaktär av jordbruksbygd.

Den allmänna linjen Norr om kyrkan låg tidigare ett område med linjegravar. Gravläggningarna skedde i den ordning dödsfallen inträffade och gravarna var vanligen enklare än de köpta familjegravarna. De flesta äldre linjegravvårdarna har tagits bort och ersatts av breda gravstenar från 1960-talet och senare. Området har därefter fått en mer tidstypisk och regelbunden utformning med nord–sydliga rygghäckar. Den äldre användningen kan dock fortfarande delvis avläsas i kyrkogårdens struktur.

Kulturhistoriska värden Skeppsås kyrka och kyrkogård bildar tillsammans med klockboden, murarna, smidesgrindarna och trädkransen en sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Den kraftiga kyrkogårdsmuren och den uppvuxna trädkransen är särskilt framträdande i den småskaliga kyrkomiljön. De båda dekorerade järngrindarna markerar kyrkogårdens ingångar, där den mer påkostade södra dubbelgrinden leder mot kyrkans huvudingång. Grusgångarna och rygghäckarna tydliggör kyrkogårdens struktur och visar förändringar i kyrkogårdsidealen under 1800- och 1900-talen. De många gravvårdarna från tidigt 1800-tal, de tre stenarna från 1600-talet och de bevarade stenrams- och grusgravarna har höga kulturhistoriska värden. Även de ovanligt utformade monumenten, gravvårdarna över präster och kyrkogårdens tydliga familjeindelning bidrar till platsens historiska betydelse.

Se även Skeppsås kyrka

Referenser

Kategori:Begravningsplatser i Mjölby kommun