Valdemarsviks kyrkogård är en begravningsplats i den norra delen av Valdemarsvik, omkring 500 meter nordväst om Valdemarsviks kyrka. Kyrkogården invigdes 1917 och ritades tillsammans med gravkapellet av arkitekten Sigurd Lewerentz. Den har en långsträckt utformning i nord–sydlig riktning och består av flera delar med skiftande karaktär, däribland strikta gravkvarter, terrasserade områden och en skogskyrkogård.
Omgivning Kyrkogården ligger högt i Valdemarsviks norra del. I väster finns villabebyggelse och i öster ett industriområde. Den sydöstra infarten består av en smal asfalterad väg som kantas av lindar på den ena sidan och granskog på den andra. Kyrkogårdens södra del avslutas av en bergshöjd där gravkapellet ligger, medan ett berg även avgränsar området i norr. Nordöst om kyrkogården finns öppen naturmark som används för förvaring av jord, grus och kompost. Väster om kyrkogården ligger förråds- och personalbyggnader samt en äldre stuga med äppelträd.
Valdemarsviks kyrka Valdemarsviks kyrka ligger omkring 500 meter sydöst om begravningsplatsen. Den uppfördes 1875–1877 av byggmästaren Schütz och har vitputsade fasader och en enkel nygotisk utformning med rundbågiga fönster. Det sidoställda kyrktornet invigdes 1905.
Historia Valdemarsviks invånare begravdes tidigare på kyrkogårdarna i Ringarum och Gusum. Vid municipalstämman i oktober 1906 beslutades att mark vid det dåvarande epidemisjukhuset, Tegelhagsstugan, skulle köpas in för att anlägga en egen begravningsplats i Valdemarsvik. Området köptes in men kyrkogården togs inte i bruk förrän 1917. Vid invigningen framfördes ett särskilt tack till kamreren Hugo Nygren, som hade skänkt 20 000 kronor till kyrkogården och gravkapellet. Han begravdes senare i kvarter J i kyrkogårdens norra del.
Sigurd Lewerentz anläggning Kyrkogården och gravkapellet ritades av Sigurd Lewerentz. Han hade året före invigningen vunnit tävlingen om Malmö östra begravningsplats och arbetade tillsammans med Gunnar Asplund med Skogskyrkogården i Stockholm. Gravkapellets utformning byggde på ett tidigare kapellförslag som Lewerentz och Asplund tagit fram för Skogskyrkogården. Framför kapellet uppfördes flera mindre likbodar som i stort sett ingick i kyrkogårdsmuren. En av dessa finns kvar öster om kapellet.
Förändringar under 1900-talet Omkring 1960 genomfördes omfattande förändringar i de äldre kvarteren. Marken höjdes på vissa platser, ligusterhäckar togs bort och ersattes av rosor eller fristående buskar. Kalkstensgångar, terrassmurar och nya planteringar anlades. En utvidgning österut invigdes 1970. Området hade reserverats för framtida utbyggnad redan 1917 och planerades av trädgårdskonsulenten Eric Lind. Gångarna utformades från början för att asfalteras och en mur anlades mot den äldre kyrkogården. Minneslunden anlades 1981 och var den första i Valdemarsviks kommun. Gravkapellet och den kvarvarande likboden restaurerades i flera etapper med början 2002.
Utformning Kyrkogården är indelad i 27 kvarter: A–Z samt NB, NC och ND. Den har flera olika karaktärer. Den norra delen är utformad som skogskyrkogård med terränganpassade gravar och urngravar insatta i berget. I nordväst finns kvarter där samtliga gravvårdar ligger ned. I kvarteren D–J, S och T står gravvårdarna runt öppna gräsytor. Kvarteren N, O och R har strikta gravrader. Söder om den öst–västliga mittgången är gravvårdarna vända åt väster och öster. Längs kyrkogårdens äldre gränser finns rader av mer påkostade gravar.
Omgärdning I den södra delen av västsidan avgränsas kyrkogården av en omkring 1,9 meter hög hagtornshäck. Den norra sidan avslutas naturligt av ett berg. Kapellområdet i söder omges av en bred mur av obearbetad natursten med torv på krönet. Längs delar av den östra sidan finns en klippt hagtornshäck. Utvidgningen från 1970 avgränsas i öster av en tujahäck.
Ingångar Vid den västra ingången står två stolpar av grovhuggen granit som kröns av mindre järnkors. Grindarna hade tagits bort vid inventeringen. Även den södra ingångens grindar saknades. Den södra ingången leder genom naturstensmuren till gravkapellets platå. Flera mindre öppningar och gångar förbinder de olika kyrkogårdsdelarna.
Vegetation Den nord–sydliga mittgången kantas av hamlade lindar. Även de smalare gångarna längs den äldre kyrkogårdens östra och västra gränser har enkla rader av hamlade lindar. Björkar växer öster om kyrkogården och kring utvidgningen. I den norra delen finns skogsvegetation med björk, ek, ormbunkar, murgröna och vintergröna. Rygghäckarna består främst av ölandstok och rosenspirea.
Gångsystem En bred asfalterad mittgång löper i nord–sydlig riktning. I norr leder den till släkten Lundbergs familjegrav och i söder fortsätter den upp mot gravkapellet. En annan asfalterad huvudgång löper i öst–västlig riktning genom kyrkogården. Smalare grusgångar går längs kyrkogårdens äldre östra och västra gränser. Mellan kvarteren finns smala grusgångar, medan gångarna i utvidgningen huvudsakligen är asfalterade.
Gravvårdar De flesta gravvårdarna är låga och breda och utförda i röd, grå eller svart granit. Äldre vårdar är i regel högre. Bland de mer ovanliga formerna finns ett avbrutet livsträd, runstensliknande naturstenar och kopparplattor över urngravar i berget. I nordväst finns kvarter med enbart liggande rektangulära vårdar. I den norra skogskyrkogården följer gravplatserna den naturliga terrängen. De mer påkostade gravarna ligger främst längs kyrkogårdens äldre yttergränser och i de norra delarna.
Gravkapellet Gravkapellet ligger på en höjd i kyrkogårdens södra del. Det är en rund byggnad av fogad natursten med utstrukna fogar. Det höga, insvängda torntaket är klätt med tjärade kyrkspån och kröns av en stjärna. De svartmålade dubbeldörrarna är av trä och omges av en slätputsad, välvd portal. Framför ingången ligger hällar av röd granit. Öster om kapellet finns en stigluckeliknande del i samma material, som leder till en trappa längs berget.
Kapellets interiör Invändigt är väggarna vitputsade och golvet belagt med rektangulära kalkstensplattor. Taket är svagt kupolformat och klätt med gråmålat trä. Brädorna är radiellt lagda så att fogarna bildar ett spindelvävsliknande mönster. I väster finns ett rundbågigt fönster med metallbåge och ojämnt glas. I norr står ett enkelt altare och ovanför det hänger ett krucifix. På den östra väggen finns en inskriftsplatta som berättar att kapellet uppfördes under Gustav V tionde regeringsår och nämner kassören Hugo Nygren.
Likboden I kapellområdets sydöstra hörn står en låg, fyrkantig likbod. Den är uppförd av fogad natursten och har ett plant tak täckt med grästorv. Portalomfattningen är slätputsad och de dubbla trädörrarna är svartmålade. Likboden är den enda bevarade av flera likbodar som ursprungligen uppfördes framför kapellet och ingick i Lewerentz samlade gestaltning av området.
Kvarter Minneslund Minneslunden ligger i sluttningen nedanför gravkapellet i kyrkogårdens sydvästra del. Den består av en öppen gräsyta med en gång av cementplattor som leder till en rund grusad plats för blommor och vaser. I mitten står ett avbrutet livsträd. En mindre gång leder till en grön parkbänk som omges av ölandstok och rosenspirea. I den nordöstra delen växer lindar och en lönn.
Kvarter A–C Kvarteren A–C ligger i den södra delen och är delvis terrasserade. De präglas av kalkstensmurar och rader med gravar längs kyrkogårdens tidigare östra gräns. I kvarter A finns bland annat ett kalkstenskors från 1920. Kvarter B innehåller ett större avbrutet livsträd och flera påkostade familjegravar. I kvarter C finns främst låga och breda vårdar samt några av kyrkogårdens tidiga gravvårdar från 1920-talet.
Kvarteren D–J, S och T Dessa kvarter har en enhetlig utformning med gravvårdar längs fyra sidor och en öppen gräsyta i mitten. Häckarna består av måbär och oxbär, antingen som sammanhängande rygghäckar eller som fyrkantsklippta buskar. I kvarter J finns gravvården över donatorn Hugo Nygren. Den stora hällen fungerar som en motsvarighet till gravkapellet i kyrkogårdens södra del. I kvarter T finns flera större familjegravar med stenramar och grustäckning.
Kvarteren K–M Kvarteren K, L och M ligger i sydväst och har en strikt karaktär med rygghäckar och nord–sydliga gravrader. Höjdskillnaderna markeras med låga terrassmurar av röd kalksten. Gravvårdarna är främst låga och breda. En rad gravar ligger längs den västra hagtornshäcken och visar kyrkogårdens äldre struktur med gravplatser i ytterkanterna.
Kvarteren N, O och P Kvarteren N och O har en strikt utformning med gravrader i öst–västlig riktning och rygghäckar av ölandstok, berberis och spirea. Gravvårdarna är huvudsakligen låga och breda. Kvarter P ligger i sydöst och har en mer öppen karaktär. Där finns en terrassmur från omläggningen omkring 1960 och gravvårdar från slutet av 1960-talet och framåt.
Kvarter R Kvarter R har två olika delar. Den östra delen följer samma regelbundna struktur som kvarteren D–J, medan den västra delen har liggande gravvårdar och en mer naturpräglad utformning. Området bildar en övergång mellan den strikta kyrkogården och skogskyrkogården i norr.
Skogskyrkogården Kvarteren U, V och Z ligger i kyrkogårdens norra del och har karaktären av skogskyrkogård. Gravarna är anpassade till den ojämna terrängen och vissa urnor är placerade i berget bakom namntavlor av koppar. Terrasserade gravar, naturmark, ormbunkar, björkar och ekar skapar en medvetet naturnära miljö. Området är ett tidigt exempel på den typ av skogskyrkogård som blev populär under 1900-talets första årtionden.
Släkten Lundbergs gravplats Släkten Lundbergs stora familjegrav ligger i kvarter U vid foten av berget. Gravplatsen består av gräsytor, murar och ett flertal stående och liggande gravvårdar. Gravplatsen har ett stort lokalhistoriskt värde genom familjens anknytning till Lundbergs läderfabrik, som var Valdemarsviks största företag och hade stor betydelse för ortens utveckling.
Kvarteren X och Y Kvarteren X och Y ligger i nordväst och består helt av liggande gravvårdar. Närheten till skogen ger områdena en enkel och sammanhållen karaktär. I kvarter X ligger släkten Tingströms terrasserade familjegrav. Den har låga stödmurar och trappsteg av svart sten samt nio enhetligt utformade liggande gravvårdar.
Utvidgningen från 1970 Kvarteren NB, NC och ND tillhör utvidgningen som invigdes 1970. De har en enhetlig och sentida utformning med låga gravvårdar, asfalterade gångar och rygghäckar. De första gravläggningarna skedde i kvarter ND från 1971, därefter i NC från 1976 och i NB från 1989. Utvecklingen kan därför följas genom gravvårdarnas dateringar.
Gravtitlar Gravtitlarna speglar Valdemarsviks tätorts- och industrihistoria. Bland titlarna finns garvaregesäll, sparbanksdirektör, köpman, järnhandlare, järnvägstjänsteman, kopparslagare och varvsidkare. Därutöver förekommer bland annat lantbrukare, skeppare, borstbindare, urmakarmästare, folkskollärare och verkmästare.
Kulturhistoriska värden Valdemarsviks kyrkogård har mycket höga kulturhistoriska värden genom Sigurd Lewerentz samlade gestaltning av kyrkogård, gravkapell, likbod och murar. Kapellområdet är unikt genom sin arkitektur, materialbehandling och anpassning till bergsterrängen. Den långsträckta planen, de hamlade lindarna och huvudgångarna är centrala delar av kyrkogårdens utformning. Skogskyrkogården i norr, urngravarna i berget och de terrasserade gravarna visar ett tidigt och betydelsefullt exempel på det naturnära kyrkogårdsideal som utvecklades under 1900-talets början. Kyrkogården innehåller även mer traditionella drag, såsom påkostade gravar i ytterkanterna och enklare linjegravar längre in i kvarteren. Gravtitlarna och familjegravarna över släkterna Lundberg och Tingström har ett stort lokalhistoriskt värde.
Se även Valdemarsviks kyrka
Referenser
Kategori:Begravningsplatser i Valdemarsviks kommun