Antigüedades peruanas ("Peruanska antikviteter") är en bok om arkeologi från 1851 av Mariano Eduardo de Rivero och Johann Jakob von Tschudi, utgiven i Wien av kejserliga hovet och statstryckeriet. Det var den första studien av peruansk arkeologi.

Historia Mariano Eduardo de Rivero från Arequipa, arbetade som gruvingenjör och vetenskapsman i Gran Colombia innan han återvände till Peru i slutet av 1825. År 1826 utsåg Simón Bolívar honom till generaldirektör för gruvdrift, jordbruk, offentlig undervisning och nationalmuseet. Han grundade Escuela de Minas i Huánuco år 1828 och skapade Perus första nationella museum för naturhistoria, antikviteter och historia. Rivero skrev en artikel år 1828 och sedan en bok år 1841, även den med titeln Antigüedades peruanas, som använde Inca Garcilaso de la Vega skrifter för att rekonstruera den förkolumbianska perioden i Peru. Dessa verk låg till grund för hans samarbete med Tschudi.

Johann Jakob von Tschudi var en schweizisk naturforskare och diplomat som anlände till Peru 1838. År 1841 reste de genom Peru och studerade ruiner i Anderna och längs Stillahavskusten.

Rivero och Tschudi författade Antigüedades peruanas medan Rivero var Perus generalkonsul i Belgien från 1851. Bokens författarskap har debatterats, och den tillskrivs ofta Tschudi, men historikern Raúl Porras Barrenechea identifierade Rivero som huvudförfattare. Tschudi stödde boken i prologen, gav Rivero äran och skrev kapitlen om quechua-språket.

Boken följde William H. Prescotts historiografiska tillvägagångssätt och kritiserade Inca Garcilaso de la Vegas Comentarios Reales för att vara partiska och inte uppfylla 1800-talets historiografiska standarder. Bokens visuella tillvägagångssätt följde Alexander von Humboldts metodologi, och lyfte fram det vetenskapliga värdet av arkeologiska föremål för den nya republiken.

Källor

Noter

(360 sidor)

Externa länkar

Kategori:Böcker