TX Ursae Majoris är en förmörkande dubbelstjärna i stjärnbilden Stora björnen. Med en kombinerad skenbar magnitud av 6,97 är stjärnan för svag för att lätt kunna ses för blotta ögat. Paret kretsar kring varandra med en period på 3,063 dygn i en cirkulär bana, i ett omloppsplan i linje nära siktlinjen från jorden. Under primärstjärnans förmörkelse minskar nettoljusstyrkan med 1,74 magnitud, medan förmörkelsen av följeslagaren resulterar i en minskning på bara 0,07 magnituder. TX Ursae Majoris beräknas ligga på ett avstånd av ca 780 ljusår från solsystemet baserat på parallaxmätningar, men rör sig närmare solen med en genomsnittlig radialhastighet av -13 km/s.
Observationer År 1931 upptäckte H. Rügemer och H. Schneller oberoende av varandra att TX Ursae Majoris är en förmörkande dubbelstjärna av Algoltyp. Rügemer fann senare att förmörkelseperioden inte var konstant, ett beteende som senare förklarades som apsidal precession. B. Cester et al. bekräftade 1977 att den är ett halvt fristående dubbelstjärnesystem bestående av en primärstjärna i huvudserien och en utvecklad jättestjärna som följeslagare. En studie av systemet av J.M. Kreiner och J. Tremko år 1980 motbevisade att förändringar i förmörkelseperioden beror på apsidal rörelse.
Ljuskurvan för systemet visar liten påverkan från närhetseffekter mellan de två stjärnorna, vilket gör att de endast växelverkar svagt. Primärstjärnans förmörkelse är mycket djup med mindre än 5 procent av den ljusstarkastare stjärnans ljus som syns vid den centrala förmörkelsen, vilket gör att spektrumet för den svagare följeslagaren kan undersökas direkt. Förutom en stadig minskning av systemets omloppsperiod observerades flera oregelbundna förändringar i perioden mellan 1903 och 1996. Den avtagande omloppsbanan kan delvis bero på magnetiskt brott på den massdonerande följeslagaren, vilket orsakar en överföring av rörelsemängdsmoment till systemet. En ackretionsskiva kan vara en bidragande faktor. Spektrala bevis stöder en ackretionsskiva i omloppsbana kring primärstjärnan som upprätthålls genom massöverföring. En svag emission från systemet är bevis på ett cirkumbinärt joniserat skal.
Den kallare följeslagaren är den mer utvecklade medlemmen i paret med spektralklass G0 III-IV, efter att tidigare ha förbrukat vätet i dess kärna och utvecklats utanför huvudserien. Denna stjärna har fyllt dess Roche-lob och bidrar med massa till primärstjärnan. Den har nu en massa motsvarande 1,2 gånger solens massa men har expanderat till 4,2 gånger solens radie. Följeslagaren roterar synkront med dess omloppsbana. Primärstjärnan i systemet är huvudseriestjärna med av spektralklass B8 V. Den roterar 1,5 gånger så snabbt som omloppshastigheten på grund av effekten av masstillväxt från följeslagaren. Primärstjärnan har en massa motsvarande 4,8 gånger solens massa och en radie av 2,8 solradier.
Referenser
Noter
"MAST: Barbara A. Mikulski Archive for Space Telescopes". Space Telescope Science Institute. Hämtad 8 december 2021. Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR. Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015, S2CID 119257644. Komžík, R.; et al. (June 2008), "Asynchronous rotation of the mass gaining component in the Algol-type binary TX UMa", Contributions of the Astronomical Observatory Skalnaté Pleso, 38 (3): 538–544, Bibcode:2008CoSka..38..538K. Samus', N. N; et al. (2017), "General catalogue of variable stars", Astronomy Reports, GCVS 5.1, 61 (1): 80, Bibcode:2017ARep...61...80S, doi:10.1134/S1063772917010085, S2CID 125853869. Wilson, Ralph Elmer (1953), "General Catalogue of Stellar Radial Velocities", Carnegie Institute Washington D.C. Publication, Washington: Carnegie Institution of Washington, Bibcode:1953GCRV..C......0W. Hric, Ladislav; et al. (July 1990), "Spectral Behaviour of the Eclipsing Binary Tx-Ursae around Primary Minimum", Astrophysics and Space Science, 169 (1–2): 241–243, Bibcode:1990Ap&SS.169..241H, doi:10.1007/BF00640723, S2CID 122156362. Glazunova, L. V.; et al. (August 2011), "TX UMa: new orbit, spin rotation and chemical composition of components", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 415 (3): 2238–2244, Bibcode:2011MNRAS.415.2238G, doi:10.1111/j.1365-2966.2011.18854.x, S2CID 13387816. Malkov, Oleg Yu (February 2020), "Semidetached double-lined eclipsing binaries: Stellar parameters and rare classes", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 491 (4): 5489–5497, Bibcode:2020MNRAS.491.5489M, doi:10.1093/mnras/stz3363. "TX UMa", SIMBAD, Centre de données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2022-02-25. Komzik, R.; et al. (December 1992), "Spectroscopic and Photometric Detection of Interacting Processes and Their Evolution in the Eclipsing Binary Tx-Ursae", Astrophysics and Space Science, 198 (1): 149–159, Bibcode:1992Ap&SS.198..149K, doi:10.1007/BF00644309, S2CID 123353083. Kreiner, J. M.; Tremko, J. (1980), "Analysis of the Change of Period and the Photometry of the Minima of the Eclipsing Binary System TX Ursae Maioris", Bulletin of the Astronomical Institute of Czechoslovakia, 31: 343, Bibcode:1980BAICz..31..343K. Plavec, M. (1960), "Influence of precession and nutation on the period of eclipsing variables", Bulletin of the Astronomical Institute of Czechoslovakia, 11: 197, Bibcode:1960BAICz..11..197P. Cester, B.; et al. (November 1977), "Revised photometric elements of 12 semi-detached systems", Astronomy and Astrophysics, 61: 469–475, Bibcode:1977A&A....61..469C. Hill, Graham; Hutchings, J. B. (January 1973), "The Synthesis of Close-Binary Light Curves IV. An Application to TX Ursae Majoris and MR Cygni", Astrophysics and Space Science, 20 (1): 123–148, Bibcode:1973Ap&SS..20..123H, doi:10.1007/BF00645591, S2CID 119821890. Grygar, J.; et al. (November 1991), "Direct Detection of the Secondary Spectrum of the Interacting Eclipsing Binary Tx-Ursae", Astrophysics and Space Science, 185 (2): 189–193, Bibcode:1991Ap&SS.185..189G, doi:10.1007/BF00643187, S2CID 120589676. Qian, Shengbang (November 2001), "Possible Mass and Angular Momentum Loss in Algol-Type Binaries. V. RT Persei and TX Ursae Majoris", The Astronomical Journal, 122 (5): 2686–2691, Bibcode:2001AJ....122.2686Q, doi:10.1086/323455, S2CID 121698690. Chen, Wen-Cong; et al. (October 2006), "Orbital Evolution of Algol Binaries with a Circumbinary Disk", The Astrophysical Journal, 649 (2): 973–978, arXiv:astro-ph/0606081, Bibcode:2006ApJ...649..973C, doi:10.1086/506433, S2CID 13973276 Iliev, L. (December 2010), Prša, Andrej; Zejda, Miloslav (eds.), "Spectral Evidence of Circumstellar Material in the Eclipsing Binary TX UMa", Binaries - Key to Comprehension of the Universe. Proceedings of a conference held June 8-12, 2009 in Brno, Czech Republic, vol. 435, San Francisco: Astronomical Society of the Pacific, p. 345, Bibcode:2010ASPC..435..345I. Taranova, O. G.; Shenavrin, V. I. (November 1997), "Search for dust shells in W Ser binaries and similar object: RX Cassiopeiae and TX Ursae Majoris", Astronomy Letters, 23 (6): 698–703, Bibcode:1997AstL...23..698T. https://simbad-cds-unistra-fr.translate.goog/simbad/sim-id?Ident=TX+UMa&_x_tr_sl=en&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=sc. Hämtad 2020-08-01.
Vidare läsning
Kategori:Stjärnbilden Stora björnen Kategori:HD-objekt Kategori:Huvudseriestjärnor klass B Kategori:Dubbelstjärnor Kategori:Gula jättar Kategori:Algolvariabler