Kohenet-rörelsen är en amerikansk judisk feministisk andlig rörelse som utbildar och viger kvinnor till hebreiska prästinnor, kallade kohanot (singular kohenet). Rörelsen organiserades genom Kohenet Hebrew Priestess Institute, som grundades den 23 november 2005 av rabbinen Jill Hammer och Taya Shere (då Holly Shere). Den vill utveckla kvinnliga former av judiskt andligt ledarskap med inspiration från judisk mystik, midrash, judisk kvinnohistoria och feministisk teologi.
Historia Den första utbildningsomgången hölls den 14–20 augusti 2006 vid Elat Chayyim Retreat Center i Accord i delstaten New York. Programmet omfattade ursprungligen fyra retreater under ett och ett halvt år och utgick från tretton kvinnliga arketyper för andligt ledarskap. Efter den grundläggande utbildningen erhöll deltagarna titeln tzovah ("väktare av helig tid och plats"). De som genomgick ytterligare ett års fördjupad utbildning kunde därefter vigas (smicha) till kohanot, hebreiska prästinnor.
Den 19 juli 2009 vigdes de elva första kohanot. Därefter har rörelsen fortsatt att utbilda prästinnor, vilka verkar bland annat som ritualledare, lärare, berättare och officianter vid judiska livsceremonier.
Tro och praktik Utbildningen bygger på tretton kvinnliga arketyper för andligt ledarskap, inspirerade av gestalter i Tanakh, judisk tradition och forntida myter. Bland dessa återfinns jungfrun, modern, profetissan, barnmorskan, väverskan och schamanen. Arketyperna används som utgångspunkt för studier av heliga texter, liturgi, ritualer, midrash, judisk mystik och personlig andlig utveckling.
Rörelsens gudstjänster och ceremonier genomförs ofta i cirkelform och kan omfatta trumspel, dans, sång, meditation och ritualer utomhus. I böner och liturgiska texter används ibland feminina benämningar på Gud och symbolik knuten till Shekhinah, den gudomliga närvaron i judisk mystik.
Hammer har beskrivit användandet av kvinnliga gudabilder som förenligt med judisk monoteism. Hon menar att olika maskulina och feminina gudabilder kan förstås som uttryck för en och samma gudomliga verklighet och har framhållit att judisk mystik, särskilt Zohar, rymmer föreställningar om en könad, månggestaltad och i naturen närvarande gudomlighet. Hammer har även argumenterat för att judiska gudinnebilder och gestalter från andra religiösa traditioner kan användas som andliga symboler utan att den judiska betoningen av Guds enhet överges.
Mottagande och kritik Rörelsens betoning av det gudomligt feminina och dess bruk av ritualformer med beröringspunkter till gudinnetro och naturorienterad spiritualitet har väckt frågor om dess förhållande till traditionell judisk monoteism. Hammer har själv beskrivit rädslan för att gudinnebilder skulle leda till polyteism eller nyhedendom som ett återkommande inslag i den judiska feministiska debatten, men menar att sådana bilder kan förstås som olika uttryck för en enda gudomlighet.
Även rörelsens historiska förebilder har ifrågasatts. Arkeologen Jodi Magness har framhållit att dyrkan av kvinnliga gudomar kan ha förekommit i det forntida Israel, men att det saknas belägg för ett särskilt kvinnligt prästerskap av det slag som Kohenet-rörelsen söker återskapa. Enligt Magness ger de arkeologiska och textuella källorna inte stöd för föreställningen om en kvinnligt dominerad kult med gudinnor och prästinnor.
Se även gudinnetro semitisk nyhedendom
Källor
Kategori:Judiska organisationer Kategori:Religiösa organisationer bildade 2005 Kategori:Religion i USA