Konflikten mellan huset Karađorđević och huset Obrenović var en dynastisk och politisk maktkamp i Furstendömet Serbien och Kungariket Serbien, som utkämpades mellan dynastierna Karađorđević och Obrenović under åren 1817–1903.
Rivaliteten mellan familjerna kom att dominera Serbiens inrikes- och utrikespolitik, vilket varade från mordet på Karađorđe Petrović den 25 juli 1817 till statskuppen den 11 juni 1903, när en grupp officerare från den Kungliga serbiska armén mördade kung Alexander I och drottning Draga från den regerande grenen av huset Obrenović. Peter I från huset Karađorđević blev efteråt vald till kung av nationalförsamlingen.
Rivaliteten handlade inte enbart om tronen, utan också om Serbiens utrikespolitiska inriktning. Huset Obrenović var allierat med Österrike-Ungern, medan huset Karađorđević var allierat med Ryssland och senare också med Frankrike.
Bakgrund De båda familjerna har sitt ursprung från den Serbiska revolutionen, när serberna gjorde uppror mot Osmanska rikets ockupation under åren 1804–1835:
Huset Karađorđević grundades av Karađorđe Petrović, som var ledare för det första serbiska upproret (1804–1813). Syftet var att befria Serbien från Osmanska rikets ockupation, men upproret slogs ned och Karađorđe tvingades fly till Habsburgska monarkin.
Huset Obrenović grundades av Miloš Obrenović I, som var ledare för det andra serbiska upproret (1815–1817). Genom att han förde diplomati och förhandlingar etablerades Furstendömet Serbien, som från början var autonom inom Osmanska riket och etablerade sig som dess härskare.
Historik Efter flykten till Habsburgska monarkin återvände Karađorđe till Serbien år 1817, med förhoppningen att starta ett nytt uppror mot osmanerna. Miloš Obrenović I betraktade dock hans återkomst som ett hot mot den politiska stabiliteten och sin ställning som furste.
På Miloš order mördades Karađorđe den 25 juli 1817, vilket blev den avgörande brytpunkten mellan de två familjerna och lade grunden för en nära 90 år lång rivalitet.
Kampen om tronen Under 1800-talet växlade makten mellan de båda dynastierna vid flera tillfällen.
Huset Obrenović regerade först fram till år 1842 då Karađorđes son, Alexander Karađorđević, utsågs till furste av Serbien efter att Mihajlo Obrenović III störtades.
När Alexander avsattes år 1858 tog Miloš Obrenović I tronen och regerade för andra gången fram till hans död år 1860.
Efter Miloš regerade Mihajlo Obrenović III igen, som mördades i Belgrad år 1868 under ledning av den Karađorđević-vänlige advokaten Toma Vučić Perišić.
Tronen gick efter vidare till Milan I Obrenović, som år 1882 upphöjde Furstendömet Serbien till Kungariket Serbien. Omedelbart efter att det Serbisk-bulgariska kriget tog slut utfördes ett mordförsök på Milan, men överlevde.
Milans son, Alexander, besteg tronen år 1889 och regerade fram till år 1903.
Statskuppen år 1903 och efterspel Efter flera år av missnöje bland folket och armén kring Alexanders politik samt äkenskapet med drottning Draga, genomförde en grupp officerare från den Kungliga serbiska armén en statskupp i Belgrad den 11 juni 1903, där Alexander och Draga dödades inne i det Gamla palatset. Eftersom paret inte hade arvingar utslocknade den regerande grenen av huset Obrenović samt fejden med huset Karađorđević tog slut.
Efter statskuppen blev Peter I Karađorđević vald till kung, vilket gjorde att han kunde komma hem till Serbien från sin exil. När Peter regerade genomförde han en liberalisering och demokratisering av Serbien.
Se även Kungahuset Obrenović
Källor
Kategori:Politik i Serbien Kategori:Huset Karađorđević Kategori:Huset Obrenović Kategori:Furstendömet Serbien Kategori:Kungariket Serbien Kategori:1817 i Serbien Kategori:1903 i Serbien