Ratula gård ligger i Artsjö i Orimattila stad i Päijänne-Tavastland. Gården har tidigare gått under namnet Lanski och Ruokola. Den är belägen på norra stranden av sjön Villikkalanjärvi.
Gårdarna i Artsjö brukades ännu under 1500-talet av skattebönder men under 1600-talet gjorde kronan många skattedonationer där. I Ratula by donerades 1639 nitton hemman till översten, senare generalen Arvid Forbus som inrättade Ratula säteri och därtill Artsjö säteri i Kinttula by i samma socken. Efter hans död 1665 gick hemmanen i Artsjö vidare till hans svärson, generalmajoren Axel Julius De la Gardie. Egendomen räddades undan reduktionen men såldes 1682 till generallöjtnanten Nils Bielke. Redan följande år sålde Bielke egendomarna vidare till amiralitetsassessorn Niklas von Preutz med förbehåll för eventuella följder av reduktionen. Godsen i Artsjö arrenderades av befallningsmannen Johan Krook medan ägandet var föremål för en juridisk tvist mellan Bielke och änkan Catharina von Preutz. Godsen återgick i något skede till Bielke men kusinen Margareta Bielke sålde 1704 Artsjö och utarrenderade Ratula till Krook.Rotkirch 1928 s. 188-192
Det oklara ägandet av Ratula fortsatte ända till år 1745 då Margareta Bielkes arvingar sålde Ratula till översten för Livdragonregementet Robert Muhl. Säteriet ärvdes efter honom på kvinnolinjen till år 1772 då Ottiliana Ulrika De Geer af Tervik och hennes man Berndt Magnus Stackelberg övertog gården. Det nya ägarparet bosatte sig på Ratula och lyckades återfå säterifriheten som hade gått förlorad i samband med reduktionen. Gården sattes i gott skick och odlingarna utvidgades stort. De sålde gården 1807 och den gick genom flera händer tills den år 1835 köptes av ministerstatssekreteraren Alexander Armfelt. Under Alexander Armfelts tid övergick man i jordbruket från treskiftesbruk till cirkulationsbruk. De flesta ekonomibyggnader på gården uppfördes under hans tid, bland dem ett spannmålsmagasin i empirestil intill naturparken. Det rymmer sedan år 1923 Artsjö hembygdsmuseum. Efter Armfelts död 1876 ägdes Ratula av dottern Ebba Eugenie och hennes man, statsrådet Alexander von Etter. Ratula förvaltades från år 1891 av Eugenies systerson Gustav Alexander Rotkirch som var ägare till gården 1921-1926, varefter gården övertogs av hans söner.Rotkirch 1928 s. 193-198
Gårdens huvudbyggnad uppfördes av paret Stackelberg på 1780-talet. Armfelt lät år 1844 restaurera byggnaden. En andra våning byggdes och fasaden fick en nyklassicistisk utformning. Den försågs med en mittrisalit med en av två kolonnpar buren fronton och ytterväggarna kläddes med liggande panel och lister i empirestil. År 1895 lät Alexander von Etter lägga till en glasveranda, som senare revs. Armfelts och hans dotter Eugenies intresse upptogs främst av parkanläggningen i engelsk stil som förstorades och försågs med paviljonger och lusthus.Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY: Ratula gård
Referenser Noter
Litteratur Rotkirch, G. Alex: Ratula, Herrgårdar i Finland I, Nyland I (utg. G. Nikander m.fl.), Söderström & C:o Förlagsaktiebolag 1928, Helsingfors, s. 187-202
Externa källor
Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY: Ratula gård
Kategori:Herrgårdar i Päijänne-Tavastland Kategori:Artsjö Kategori:Orimattila