miniatyr|350px|Språk och skriftsystem i Arabien under det första århundradet e.Kr. Kartan bygger på Ahmad Al-Jallads klassificering från 2018. Fornnordarabisk skrift (även förkortat ANA efter engelskans Ancient North Arabian) är en samlingsbeteckning för ett antal sinsemellan besläktade abjader inom den sydsemitiska skrifttraditionen. Skrifterna är belagda från södra Syrien till norra Jemen, framför allt inom dagens Jordanien och Saudiarabien, men inskrifter har även påträffats i Israel, Palestina, Egypten och Irak. Dateringen är osäker; de tidigaste någorlunda daterbara inskrifterna härrör från första hälften av det första årtusendet f.Kr., medan den senaste säkert daterbara inskriften är från 200-talet e.Kr.
Terminologi Benämningen fornnordarabisk skrift beskriver ett antal nära besläktade skriftsystem. Tidigare användes samma beteckning även om de språk som återgavs med skrifterna, eftersom dessa antogs bilda en sammanhängande språkgrupp. Senare forskning har visat att inskrifterna återger språk med olika klassificering. Begreppet används därför här enbart som beteckning för skriftsystemen.
Klassificering och användning De fornnordarabiska skrifterna tillhör den sydsemitiska skriftfamiljen, som även omfattar den fornsydarabiska skriften och de skriftsystem som används för flera etiopiska språk. De fornnordarabiska och fornsydarabiska skrifterna anses ha utvecklats parallellt och kan ha haft en gemensam föregångare, men deras exakta inbördes förhållande är inte fastställt.
Fornnordarabisk skrift utgjorde inte ett enhetligt alfabet. Ett stort antal lokala skrifttraditioner användes parallellt för att återge flera olika språk och dialekter. Fem skriftformer betraktas som etablerade: dadanitisk, taymanitisk, dumaitisk, safaitisk och hismaisk skrift.
Därtill kommer den provisoriska kategorin thamudisk skrift, som omfattar flera ännu ofullständigt klassificerade skriftgrupper. Till dessa hör thamudisk B, C och D samt den tidigare benämningen sydthamudisk eller thamudisk Fa. Ur den sistnämnda gruppen har himaitisk skrift senare avskilts som en egen skriftform.
Skrifterna användes av såväl bofasta som nomadiska och halvnomadiska befolkningar. Dadanitisk, taymanitisk och dumaitisk skrift förknippas framför allt med de stora nordarabiska oaserna Dadan, Tayma och Dūmā. Safaitisk och hismaisk skrift, samt de kallade thamudiska skrifterna användes huvudsakligen av nomader och halvnomader i områdena kring oaserna, i Hijaz bergstrakter och i öknarna Harrat al-Shamah, Hisma, Nafud, Najd och Rub al-Khali.
Datering och dokumentation De fornnordarabiska skrifternas kronologi är till stora delar osäker. De tidigaste inskrifter som kan dateras någorlunda säkert härrör från första hälften av det första årtusendet f.Kr. Den senaste säkert daterbara inskriften är från 200-talet e.Kr., även om bruket möjligen fortsatte in på 300-talet.
Inskrifterna är registrerade i bland annat databasen Online Corpus of the Inscriptions of Ancient North Arabia (OCIANA). När den andra etappen av databasprojektet avslutades 2017 hade omkring 40 000 då kända safaitiska, hismaiska, dadanitiska, taymanitiska och hasaitiska inskrifter registrerats. De så kallade thamudiska inskrifterna och flera mindre inskriftsgrupper skulle införas under en senare etapp.
Tecken och Unicode Fornnordarabisk skrift infördes i Unicode i version 7.0, som publicerades i juni 2014. Unicode-blocket omfattar kodpunkterna U+10A80–U+10A9F och innehåller 29 bokstavstecken och tre taltecken. Skriftens kod enligt ISO 15924 är Narb (106).
Unicodes teckenformer bygger huvudsakligen på dadanitisk skrift. De övriga fornnordarabiska skriftformerna uppvisar betydande grafiska variationer och kan återges med särskilt anpassade typsnitt. Tabellen visar därför Unicodes gemensamma teckenuppsättning, inte ett historiskt enhetligt fornnordarabiskt alfabet.
De exakta historiska ljudvärdena är inte alltid kända och kan ha varierat mellan de språk och dialekter som skrevs med alfabeten. Tabellens transkriptioner och ungefärliga IPA-värden återger de konventionella värden som används inom den semitiska epigrafiken.
Kodpunkt Fornnordarabiskt tecken Transkription IPA Motsvarande fornsydarabiska tecken Motsvarande arabiska bokstav U+10A80 𐪀 h /h/ 𐩠 ه U+10A81 𐪁 l /l/ 𐩡 ل U+10A82 𐪂 ḥ /ħ/ 𐩢 ح U+10A83 𐪃 m /m/ 𐩣 م U+10A84 𐪄 q /q/ 𐩤 ق U+10A85 𐪅 w /w/ 𐩥 و U+10A86 𐪆 s² (ś) /ɬ/ 𐩦 ش U+10A87 𐪇 r /r/ 𐩧 ر U+10A88 𐪈 b /b/ 𐩨 ب U+10A89 𐪉 t /t/ 𐩩 ت U+10A8A 𐪊 s¹ (š) /ʃ/ 𐩪 س U+10A8B 𐪋 k /k/ 𐩫 ك U+10A8C 𐪌 n /n/ 𐩬 ن U+10A8D 𐪍 ḫ /x/ 𐩭 خ U+10A8E 𐪎 ṣ /sˤ/ 𐩮 ص U+10A8F 𐪏 s³ (s) /s/ 𐩯 س U+10A90 𐪐 f /f/ 𐩰 ف U+10A91 𐪑 ʾ /ʔ/ 𐩱 ا U+10A92 𐪒 ʿ /ʕ/ 𐩲 ع U+10A93 𐪓 ḍ /dˤ/ 𐩳 ض U+10A94 𐪔 g /g/ 𐩴 ج U+10A95 𐪕 d /d/ 𐩵 د U+10A96 𐪖 ġ /ɣ/ 𐩶 غ U+10A97 𐪗 ṭ /tˤ/ 𐩷 ط U+10A98 𐪘 z /z/ 𐩸 ز U+10A99 𐪙 ḏ /ð/ 𐩹 ذ U+10A9A 𐪚 y /j/ 𐩺 ي U+10A9B 𐪛 ṯ /θ/ 𐩻 ث U+10A9C 𐪜 ẓ /θˤ/ 𐩼 ظ Taltecken U+10A9D 𐪝 1 – 𐩽 ١ U+10A9E 𐪞 10 – – – U+10A9F 𐪟 20 – – –
Källor
Kategori:Abjader Kategori:Arabisk historia