Drägsby gård (finska Treksilä) är en herrgård i Borgå stad i landskapet Nyland. Gården ligger ca 4 km från Svartsåns mynning. Namnet anses komma från substantivet dräg som hör samman med verbet dräga eller draga. Forsarna i Svartsån intill Drägsby kan undvikas genom att dra båtarna via Munkbyleden på åns västra sida.Huldén, L: Finlandssvenska bebyggelsenamn, Svenska Litteratursällskapet i Finland nr 635, Helsingfors 2001, s. 312
Drägsby nämns första gången 1480 då hustru Kirsten i Stensböle i ett arvsskifte avstod från Drägsby till mågen Olof Olofsson.Diplomatarium Fennicum (DF) 1480 Gården nämns följande gång 1548 då fogden i Borgå län, Johan Olofsson (Stålarm) fick fastebrev på Drägsby, som han hade köpt. Gården plundrades troligen av ryska trupper 1571 och brändes av hertig Karl 1599, men uppgifterna kan inte bekräftas. Drägsby ärvdes bland Johan Olofssons arvingar i släkten Stålarm till slutet av 1650-talet. Då ärvde Hebla Stålarms och löjtnanten Gustav Ugglas son, kornetten Carl Uggla gården, som förefaller ha varit i dåligt skick. Carl Uggla stupade 1678 på marschen till Ostpreussen.Munck 1928 s. 230-233
Carl Ugglas änka Ebba Svanström testamenterade Drägsby till sin sondotter Eva (Ebba) Elisabeth Uggla och hennes man, notarien Fredrik Ehrenstolpe. Denne satte stor möda på att sätta gården i skick efter den ryska ockupationen av Finland. Husfolket måste fly på nytt då Hattarnas krig bröt ut och maken dog i Stockholm 1742. Eva gifte om sig 1744 med översten Christoffer Bildstein. Denne kom från förmögna förhållanden och satsade mycket på gårdens ekonomibyggnader och huvudbyggnadens inredning. Eva Ugglas son majoren Gustaf Fredrik Ehrenstolpe ärvde Drägsby 1758. Han satsade bland annat på trädgården och på storskiftets genomförande. Efter att gården hade ärvts av hans systrar gick den 1800 till hans systerson, majoren Anders Erik Boije. Dennes son, häradshövdingen Anders Vilhelm Boije intresserade sig för småskalig tillverkning av jordbruksredskap och i en vadmalsstamp. Efter 44 år som gårdsägare sålde han 1882 det sedan 334 år ärvda släktgodset. Munck 1928 s. 233-239
Under endast sju år var kaptenen Axel Standertskjöld ägare till Drägsby. Den stora stenladugården uppfördes under hans tid. Redan 1889 sålde han gården vidare till en släkting, Ludvig Alexander Standertskjöld som efter att 1904 ha sålt sitt tidigare gods Boe gård flyttade till Drägsby. Hans änka Aina Rosina Standertskjöld såg till att den nedbrunna kvarnen återuppbyggdes. Därtill anlade hon 1913 ett elverk, vars produktion inte bara täckte gårdens behov utan också omgivningens.Munck 1928 s. 237-240 Drägsby har sedan 1927 ärvts genom deras dotter inom släkten Munck af Fulkila.Uppslagsverket Finland: Drägsby
Under Anders Erik Boije tid, sannolikt på 1820-talet uppfördes en ny huvudbyggnad i två våningar. Under Axel Standertskjölds tid moderniserades huvudbyggnaden enligt tidens smak och försågs med en glasveranda. Under Aina Standertskjölds tid försågs huvudbyggnaden med flygelbyggnader under medverkan av arkitekt Birger Brunila.
Referenser Noter
Litteratur Munck, H: Drägsby, Herrgårdar i Finland I'', Nyland I (utg. G. Nikander m.fl.), Söderström & C:o Förlagsaktiebolag 1928, Helsingfors, s. 229-242
Kategori:Herrgårdar i Nyland Kategori:Byggnader och anläggningar i Borgå