Dormhyttan var en järnhytta vid Dormen i Kvistbro socken, i nuvarande Lekebergs kommun i Närke. Hyttan tillhörde Lekebergslagen och fungerade som hjälphytta till Mullhyttan. En del av Mullhyttelagets bergsmän framställde sitt tackjärn vid Dormhyttan.

Den historiska hyttplatsen är registrerad i Kulturmiljöregistret som hyttområde L1981:8201, tidigare Kvistbro 201:1.

Historia Uppgifterna om när verksamheten vid Dormhyttan började skiljer sig mellan källorna. C. Oskar Norelius anger, enligt historikern Linus Karlsson, att Dormhyttan fungerade som hjälphytta till Mullhyttan under perioden 1661–1776. Länsstyrelsens kulturhistoriska inventering anger däremot, med hänvisning till Linnéa Erikssons inventering av Lekebergslagen, att Mullhyttelaget år 1705 fick tillstånd att anlägga en hjälphytta vid Dormen. Även Lekebergs kommuns guide Hytte-Resan anger verksamhetstiden till 1705–1776.

Att en masugn fanns på platsen i början av 1700-talet framgår även av Kulturmiljöregistret, där den uppges vara markerad på en karta från 1707–1708.

På 1760-talet beskrev landshövdingen Mörner Mullhytte- och Dormhyttelagets marker i Kvistbro bergslag. Bergsbruket framställdes som en viktig näring för befolkningen eftersom jordbruket i området inte var tillräckligt för försörjningen.

Enligt Norelius upphörde verksamheten vid Dormhyttan 1776. Länsstyrelsens inventering anger att blåsningen i slutet av 1700-talet koncentrerades tillbaka till Mullhyttan.

Hyttområdet och lämningarna Dormhyttans hyttområde är registrerat i Kulturmiljöregistret som L1981:8201 och hade tidigare RAÄ-numret Kvistbro 201:1. Området är omkring 80 × 70 meter stort och ligger i en bäckravin i skogsmark.

Inom området finns en hyttruin och flera lämningar efter den verksamhet som hörde samman med järnframställningen. Där finns bland annat slaggvarp med masugnsslagg, kol- och malmbacke, lämning efter kolhus, ramp, minst sex rostgropar samt malmhögar.

Rostgroparna användes vid beredningen av järnmalmen före smältningen, medan kol- och malmbacken användes för förvaring och hantering av masugnens råvaror. De olika lämningarna visar att flera led i beredningen av malm och bränsle utfördes på själva hyttebacken.

Enligt Kulturmiljöregistrets beskrivning är masugnen utritad på en karta från 1707–1708. Hyttområdet har även inventerats inom ramen för arbetet med Atlas över Sveriges bergslag.

Läge och vattenkraft Dormhyttans hyttområde ligger norr om bebyggelsen Dormen och sydväst om Bäckatorp. Enligt Lekebergs kommuns Hytte-Resan låg hyttan vid vattendraget mot sjön Teen, omkring 700 meter sydost om vägskälet vid Länsväg 204. Hyttplatsen nås via en kort stig från Bäckatorp.

Placeringen vid ett strömmande vattendrag var en förutsättning för hyttdriften. Vattenkraften användes för att driva de blåsbälgar som försåg masugnen med luft.

Se även Lekebergslagen Mullhyttan Kvistbro socken Bergsman Masugn

Källor Noter Länsstyrelsen i Örebro län, Kulturhistorisk damminventering: 138 dammar inom Eskilstunaåns avrinningsområde, s. 55. Uppgifterna om Dormhyttan hänvisar där till Eriksson 1999, s. 138.

Lekebergs kommun, Hytte-Resan, rundtursguide, s. 5.

Riksantikvarieämbetet, Kulturmiljöregistret, lämning L1981:8201, tidigare RAÄ-nummer Kvistbro 201:1.

Lekebergs kommun, Kulturmiljöprogram för Lekebergs kommun, 2016, s. 12–13.

Vidare läsning Eriksson, Linnéa (1999). Lekebergslagen: En sammanställning över de bergshistoriska lämningarna i Hidinge, Kil, Knista, Kvistbro, Tysslinge och Vintrosa socknar. Jernkontorets bergshistoriska utskott och Riksantikvarieämbetet, serie H 107. Norelius, C. Oskar (1935). ”Bergverken inom Lekebergslagen”, i Lekebergslagen i Örebro län, s. 9–49. Dormhyttan behandlas på s. 27–28. Lekebergslagen i Örebro län (1935), avsnittet ”Gruvrelationer”, s. 107–110, om bland annat Guldsmedsboda gruvfält.

Kategori:Hyttor i Bergslagen Kategori:Lekebergs kommun Kategori:Svenska järnbruk