thumb|Den vackra porten vid Östra Skansgatan 12. thumb|Den gröna gården i kvarteret Kanonen. thumb|Ursprunglig stenbeläggning på gården, Kv. Kanonen. thumb|Cykelförråd på gården i kvarteret Kanonen. thumb|Kastanjeträdet på gården i kvarteret Kanonen. thumb|Haga Nygata österut vid korsningen med Östra Skansgatan vid Pehr Eriksons Plats. thumb|Plakett med information om hus och historiska boende vid Haga Nygata 12. thumb|Charkuterihandlare Lundgrens hus vid Haga Nygata 14. thumb|Plakett med information om hus och tidigare boende vid Haga Nygata 14. thumb|Porten vid Haga Nygata 14. thumb|Haga Nygata 16 A-B vid hörnet mot Skolgatan 11. thumb|Plakett med information om hus och boende förr vid Haga Nygata 16 A-B. thumb|Porten vid Haga Nygata 16 A-B. Kvarteret Kanonen är ett byggnadskvarter med två fastigheter – 26:5 och 26:9 – i stadsdelen Haga i Göteborg. Inom fastigheten Haga 26:5 är det några hus, som är byggnadsminnen enligt Kulturmiljölagen sedan den 18 februari 2018.[https:e//app.raa.se/open/bebyggelse/bebyggelseobjekt/f32926de-5cb6-4376-8cc8-6a47162446e0 B2025:86255, Lagskydd], RAÄ. Upprustningen och bevarandet av Haga är en av de största bevarandesatsningar, som gjorts i Sverige, i syfte att bevara och upprusta kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.Beslut 2018-02-18, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet (RAÄ).
Byggnaderna i kvarteret Kanonen om- och nybyggdes 1986-89. Inom kvarteret finns det fyra byggnader, som är byggnadsminnen. Dessa ligger i den äldre södra delen av kvarteret med fastighetsbeteckningen Haga 26:5 och har adresserna Haga Nygata 12, 14, 16 A-B och Östra Skansgatan 12 samt Skolgatan 11. thumb|Haga Östergata 13, uppfört 1988, är ett modernt hus i Brf Albert i Haga. Detta hus tillhör de nya, som anpassats till den tidigare hushöjden i området.
Bakgrund Haga är Göteborgs första förstad. Den började anläggas 1647-48 efter beslut av drottning Kristina. Bebyggelsen fick endast vara av trä för att snabbt kunna rivas och röjas vid ett fientligt anfall. Husen låg mellan Skansberget och den befästa staden inom vallgraven. Stadsplanen och den bevarade bebyggelsen speglar stadsdelens historia från 1600-talets mitt till 1900-talets början.
Byggnaderna i kvarteret utpekades i "Handlingsprogrammet för byggnadsminnesförklaringar av byggnaderna i Haga". Uppprustningen och bevarandet av Hagas trähusbebyggelse koncentrerades till vissa stråk som Haga Nygata, Västra Skansgatan och Mellangatan. Norra delen av Sprängkullsgatan liksom Södra Allégatan och mot Skanstorget blev också viktiga för bevarande av Hagas karaktär och miljö.
Handlingsprogrammet för byggnadsminnesförklaringar i Haga antogs 1984. Programmet upprättades inför den omfattande upprustningen av stadsdelen. Syftet var att bevara områdets unika historiska bebyggelse genom att formellt skydda ett stort antal byggnader enligt kulturmiljölagen. Det ursprungliga programmet omfattade omkring 60 hus i stadsdelen. Processen inleddes i mitten av 1980-talet då totalt 14 hus i kvarteren Korpralen (1985), Grenadiären (1986) och Landsknekten (1986) blev byggnadsminnen. Bland de skyddade objekten finns välbevarade trähus från 1860-talet och några av Göteborgs äldsta bevarade landshövdingehus uppförda 1879 — bland annat i kvarteret Grenadiären.
Bevarandearbetet sträckte sig över flera decennier. Det samordnades med en stadsdelsförnyelse, som pågick mellan 1978 och 1997. Kvarter som Fanjunkaren (1995), Fänriken (2004), Majoren (2007) och Löjtnanten (2007) samt Renströmska badet {Hagabadet} (2007), har tillkommit som byggsminnen.Byggnadsminnen i Västra Götalands län — Tillsyn, uppföljning, tillgänglighet och information, Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Kulturmiljöenheten, Rapportnr: 2009:71, ISSN: 1403-168X. Därefter har Länsstyrelsen beslutet om följande byggnadsminnen i Haga — Dicksonska folkbiblioteket {Allégården} (2011), kvarteret Furiren (2013) liksom kvarteren Bajonetten (2018) och Kanonen (2018).
Beskrivning I samband med industrialiseringen på mitten av 1800-talet ökade befolkningen snabbt i Haga. På 1870-talet när befolkningsökningen var som störst blev landshövdingehuset den hustyp, som kom att dominera i bland annat stadsdelar som Annedal, Bagaregården, Gårda, Haga, Kungsladugård, Kvillebäcken, Kålltorp, Landala, Lindholmen, Majorna, Masthugget, Olivedal, Olskroken och Stigberget. Byggnaderna i kvarteret Kanonens norra del revs på 1980-talet. Byggnaderna i söder mot Haga Nygata bevarades och upprustades varsamt. Kvarteret om- och nybyggdes 1985–89. Det innehåller tre ombyggda bostadshus, Haga Nygata 12–16. Utmed Haga Nygata bevarades sammantaget ett 30-tal byggnader från 1800-talet. På 1880-talet var det omkring 90 personer, som bodde i kvarteret, bland dem bokhållare, slaktmästare, skräddare och sömmerskor.
Haga Nygata 12 Hörnhuset Haga Nygatan 12 och Östra Skansgatan 12 har bebyggelsenummer B2025:50180. I slutet av 1800-talet byggdes omkring 100 landshövdingehus i Haga. Detta hus kallas för byggmästare Burmans landshövdingehus och är uppfört 1892. Det har ett hörntorn med kupol och en rikt dekorerad gatufasad. I husets bottenvåning fanns ursprungligen butikslokaler med skyltfönser. År 1895, när huset var relativt nybyggt, stod handlanden A.T. Johansson som ägare och han bodde i en av husets lägenheter. I hushållet ingick hustru, tre barn, piga och tre biträden. Han disponerade själv en av de större butikslokalerna och hyrde ut de andra. Bland övriga hyregäster fanns en snickeriarbetare, en ingenjör, en målare, en ogift strykerska, en änka med försöjningsunderstöd och en preussisk undersåte, som var musiker. Under åren 1911 till 1941 ägdes fastigheten av fröken Frida Schröder, som också bodde här. Under hennes tid byggdes bottenvåningen om och fick större skyltfönster. År 1935 moderniserades huset, så att de boende fick tillgång till WC i källaren, på svalen eller i lägenheten. Under åren åren 1941 till 1962 drevs en Konsumbutik i lokalerna. Under de sista åren före ombyggnaden såldes här möbler. Åren 1986-89 byggdes huset om för HSB. I de gamla butikslokalerna inreddes en restaurang med entré från Haga Nygata.En blå plakett på fasaden av Haga Nygata 12 med en beskrivning av husets historia och dess tidiga boenden. Läst 2026-08-31.
Haga Nygata 14 I Haga byggdes under 1800-talet enstaka, mer påkostade, bostadshus i sten. Mellanhuset på Haga Nygata 14 är byggt 1887 och är ett trevånings putsat hus i nyrenässansstil med runda fönsterkupor på vindsvåningen. Det byggdes för charkuterihandlare Olaus Lundgren, som bodde här med hustru, barn och pigor. Under åren 1918-56 stod tillskärare G.A. Holmgren som ägare och medlemmar i familjen bodde då i huset. Husets fasad mot gatan har samma utseende som när det var nybyggt. I bottenvåningen fanns från början två butiker. År 1935 byggdes den ena om till kafé, som fanns kvar till 1970-talet då den vegetariska restaurangen ”Solrosen” flyttade in. Restaurangen var kvar i huset till 1983 då den flyttade till närbelägna Kaponjärgatan 4. I den andra lokalen drevs under många år en cigarraffär och tobakshandel. Bebyggelsenummer: B2025:50181.En blå plakett på fasaden av Haga Nygata 14 med en beskrivning av husets historia och dess tidiga boenden. Läst 2026-08-31.
Haga Nygata 16 A-B Hörnhuset mot Haga Nygata 16 A-B och Skolgatan 11 består av två trähus sammanbyggda över porten på ett originellt sätt. Båda dessa byggnader har enkla panelfasader med sparsam dekor. Den äldsta delen från 1854 har tre våningar. Bebyggelsenummer: B2025:50183. Den yngre, som tillkom 1858, är i två våningar med en inredd vind mot gården. Bebyggelsenummer: B2025:50182.
Det ståtliga trevåningshuset på hörnet byggdes 1854. År 1855 infördes förbud mot trähus med mer än två våningar. Trähuset längs Haga Nygata, som tillkom 1858, har därför bara två våningar även om vinden mot gården är inredd med bostäder. Inne på gården uppfördes även ett gårdshus med små uthyrningsrum och ett uthus med dass, vedbodar, tvättstuga och brygghus. De två sammanbyggda trähusen uppfördes för byggmästare Josef Jönsson. Han bodde själv i en av hörnhusets lägenheter under några år. Under åren 1884-1907 inreddes butiker med skyltfönster i båda husens bottenvåningar. Några av alla verksamheter som bedrivits här är kafé, skomakeri, möbelhandel, fruktaffär, oljeklädesfabrik och antikvitetsbutik. Runt år 1900 startade A. Andersson en potatisaffär i tvåvåningshusets källare. Verksamheten levde kvar i cirka 80 år. Frikyrkan "Apostoliska trons mission" har även haft en liten kyrkolokal i hörnhusets övre våning. Under åren 1986-89 byggdes husen om för HSB. I bottenvåningen mot Haga Nygata återställdes fönstren till ursprungligt utseende. Ett gammalt kastanjeträd har överlevt rivningar och ombyggnationer och står kvar inne på den nya gröna gården.En blå plakett på fasaden av Haga Nygata 16 A-B med en beskrivning av husets historia och dess tidiga boenden. Läst 2026-09-04.
Länsstyrelsens bedömning Byggnaderna i kvarteret har mycket höga kulturhistoriska värden och representerar olika hustyper från 1800-talets senare hälft. Byggnaderna är karaktärsfulla för Haga med sitt exponerade läge utmed Haga Nygata. Länsstyrelsen har bedömt, att byggnaderna i kvarteret Kanonen har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde.Beslut om byggnadsminnesförklaring, länsstyrelsen Västra Götaland, 2018-02-16, dnr 432-16516-2016
Skyddsbestämmelser Länsstyrelsens information En byggnad, som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde, eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde får förklaras för byggnadsminne av Länsstyrelsen. Bestämmelserna får också tillämpas på parker, trädgårdar eller andra anläggningar. 1. De på den bifogade kartan markerade byggnaderna får inte rivas, flyttas, byggas om eller på annat sätt förändras utan Länsstyrelsens tillstånd. 2. Trapphusens färgsättning får inte ändras. Den fasta inredningen med stuck, trappräcke och panelklädsel samt dörrblad med omfattningar får inte ändras. 3. Byggnadernas vindsutrymmen ska bevaras. 4. Byggnaderna ska underhållas, så att de inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten ska utföras på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Underhållet ska ske med material och metoder anpassade till byggnadernas egenart. Samråd med Länsstyrelsen ska ske innan vårdarbeten påbörjas. 5. Gårdens stenbeläggning ska bevaras.
Om det finns särskilda skäl får Länsstyrelsen lämna tillstånd till att ett byggnadsminne ändras i strid mot skyddsbestämmelserna om åtgärderna är förenliga med bevarandet av byggnadsminnets kulturhistoriska värde. Länsstyrelsen får ställa skäliga villkor för tillståndet. Villkoren får bland annat avse hur ändringen ska utföras och krav på dokumentation samt antikvarisk kontroll och medverkan.
Brf Alberts information Inför större renoveringar ska styrelsen kontaktas och en skriftlig beskrivning av det planerade arbetet lämnas.
Lägenheterna i de äldre husen med nummer 51-66 i Östra Skansgatan 12, Haga Nygata 14 samt 16 A och B är kulturminnesmärkta av Länsantikvarien, vilket innebär vissa restriktioner när det gäller bostadsrättsinnehavarens normala rätt att reparera och utföra förbättringar i lägenheten. Begränsningarna gäller bland annat kakelugnar, vissa inredningsdetaljer som dörrar, dörrtrycken och träpaneler samt färgsättning. Detta regleras i särskilda tilläggsavtal.
Medlemmar kan få ett bidrag om 6 000 kr från föreningen vid byte av gamla golvbrunnar.
Observera att föreningen har ett särskilt fläktsystem, så om du vill byta din köksfläkt bör du först kontakta styrelsen för mer information.
För mer information se broschyren "Vem ska underhålla bostadsrätten?" från HSB som du hittar under Föreningen / Blanketter och manualer.Renovering, Brf Albert, HSB.se. Läst 2026-08-27.
Historiska foton - bildgalleri
Referenser Noter
Webbkällor
Tryckta källor
En blå plakett på fasaden av Haga Nygata 12 med en beskrivning av husets historia och dess tidiga boenden. Läst 2026-08-27.