Gabriel Thoring, död 1706 i Örebro, var en svensk lantmätare och kartograf. Han var ordinarie lantmätare i Närke från 1666 och fick 1670 även fullmakt som ordinarie lantmätare i Värmland. Han är känd för ett omfattande kartografiskt arbete i framför allt Närke och angränsande delar av Bergslagen.
Biografi Thoring tillträdde som ordinarie lantmätare i Närke 1666 efter sin far, Johan Persson Thoring, som hade innehaft lantmätartjänsten i Närke fram till sin död samma år. Uppgiften att Gabriel Thoring efterträdde sin far återges i äldre lantmäterihistorisk litteratur och i senare forskning om äldre kartmaterial.
År 1670 fick Thoring fullmakt som ordinarie lantmätare i Värmland. Han var därefter verksam med lantmäteriuppdrag i flera delar av Mellansverige. Ett exempel från Värmland är en undersökning av ett planerat kvarnbygge i Frykerudsälven som Thoring genomförde tillsammans med häradshövdingen enligt ett tingsprotokoll från 1685.
Thoring avled 1706. Han var då fortfarande verksam som lantmätare. Ett exempel på hans sena kartografiska verksamhet är en konceptkarta från 1705 över Lilla och Stora Hästnäs i Hjulsjö socken. Länsstyrelsen i Örebro län har samtidigt framhållit att det inte är helt säkert att den senare färdigställda kartan i sin helhet utfördes av Thoring, eftersom lantmätaren W. de Besche kan ha slutfört akten.
Kartografiskt arbete Thoring upprättade kartor över stora delar av Närke och Bergslagen. Hans produktion omfattar bland annat geografiska kartor, geometriska avmätningar och kartor över enskilda gårdar och ägor.
Bland hans bevarade kartarbeten finns en geografisk karta över Närke från 1688. I Lantmäteristyrelsens arkiv finns även kartakter där Thoring anges som lantmätare, bland annat en geometrisk avmätning av Gäddeby i Glanshammars socken från 1688 och en geometrisk avmätning av Sticksjö från 1691.
År 1699 upprättade Thoring en geometrisk avmätning av Kumla by. Kartan visar byns bebyggelse, ägor, åkerindelning och markförhållanden och är en viktig källa till kunskapen om Kumlas äldre landskap. På kartan finns bland annat uppgifter om den gränssten som senare kom att kallas Barnbrännarestenen.
Ett annat dokumenterat arbete är en karta över Örebro Smedjebacka från 1680. Kungliga bibliotekets katalog anger Gabriel Thoring som kartans upphovsman och daterar den till mars 1680.
Thoring arbetade även med kartor över enskilda gårdar och ägor. I Lantmäteristyrelsens arkiv finns exempelvis en geometrisk avmätning av Torp i Hammars socken från 1693, en avmätning av Vasstorp i Lillkyrka socken från 1694 och en avmätning av Kyrkobyn i Gräve socken från 1698, samtliga med Thoring angiven som lantmätare.
Kartstil Thorings kartor kännetecknas av ett sätt att återge terrängen där höjder och sänkor framträder tydligt. Länsstyrelsen i Örebro län har beskrivit honom som en av de främsta lantmätarna i det äldre kartmaterialet och har särskilt uppmärksammat hans sätt att återge landformer med kullsymboler och andra topografiska markeringar.
Samtidigt bör äldre kartor av Thoring inte betraktas som exakta återgivningar i modern mening. Länsstyrelsen framhåller att historiska kartor är tolkningar av landskapet och att lantmätarnas sätt att förstärka topografiska former varierade.
Eftermäle Thorings kartor utgör i dag ett viktigt historiskt kartmaterial för studier av äldre bebyggelse, markanvändning och landskap i Närke och angränsande områden. Hans kartor används bland annat i arkeologiska och kulturhistoriska undersökningar för att rekonstruera äldre markanvändning och bebyggelsestruktur.
Referenser
Kategori:Svenska kartografer Kategori:Svenska lantmätare under 1700-talet Kategori:Födelseår saknas Kategori:Avlidna 1706 Kategori:Män