Blakstad är en norsk släkt med namn efter gården Blakstad i Asker, Norge. Den släktlinje som behandlas i Sigurd Engelstads släktbok Blakstad i Asker: gården og slekten kom i besittning av gården 1779 och hade enligt Engelstad sitt gemensamma genealogiska ursprung bland 1900-talets namnbärare i Erik Jørgensen Blakstad (1827–1890). Släktens medlemmar har varit verksamma inom bland annat jord- och skogsbruk, politik, industri, vattenkraft och arkitektur i Norge. En gren etablerades i Sverige under 1890-talet och kom att förknippas med skogs- och bruksverksamhet i västra Värmland.

Gården och namnet Blakstadgårdens dokumenterade historia är äldre än den nuvarande släktlinjen. I Engelstads framställning börjar gårdens äldre historia med baglerhövdingen Gudolf av Blakstad, som avled 1227. Gården har därefter varit knuten till flera olika släkter, och namnet Blakstad har använts av personer som bott på eller ägt gården utan att de nödvändigtvis tillhört en obruten biologisk släktlinje.

Engelstad delade sin framställning i tre delar: gårdens historia, två äldre släktlinjer på gården och den yngre Blakstadsläkten. Enligt honom kan två tidigare släktlinjer följas till omkring år 1600. Den nu levande släktens anknytning till gården började 1779. Den så kallade yngre Blakstadsläkten utgår i hans framställning från Erich Helgesen Blakstad och dennes efterkommande. Engelstad uppgav att alla då levande bärare av släktnamnet inom den behandlade släkten härstammade från Erik Jørgensen Blakstad (1827–1890).

Släktnamnet har historiskt skrivits i flera former, däribland Blakstad, Blakestad och Blachestad.

Släkten under 1800- och 1900-talen Erik Jørgensen Blakstad var jordbrukare och trävaruhandlare på Blakstad gård. Bland hans söner märks politikerna Wilhelm Blakstad (1863–1936) och Finn Blakstad (1865–1941) samt industrimannen Ragnvald Blakstad (1866–1929).

Wilhelm Blakstad utbildade sig till ingenjör och blev direktör för Fredrikstad Tømmerdirektion. Han var borgmästare i Fredrikstad 1911–1918 och representerade Høyre i Stortinget under flera mandatperioder mellan 1919 och 1933. Hans son, arkitekten Gudolf Blakstad (1893–1985), drev arkitektkontor tillsammans med Herman Munthe-Kaas i mer än femtio år. Till deras verk hör bland annat Haugesund rådhus, Kunstnernes Hus i Oslo och Bodø domkyrka.

Finn Blakstad var jordbrukare och kommunalpolitiker samt stortingsrepresentant under perioderna 1907–1915 och 1931–1933. Ragnvald Blakstad blev industriman och vattenkraftsutbyggare. Han var verksam i Arendalsvassdraget, blev generaldirektör för A/S Tyssefaldene och tog initiativ till kraftprojektet Aura. Han har beskrivits som en pionjär i norsk krafthistoria.

Den svenska grenen Erik Jørgensen Blakstads son Jørgen Blakstad (1859–1935) flyttade från Norge till västra Värmland under 1890-talet. År 1893 köpte han och hans svärfar Gustaf Conrad Hansen Kroppstadfors bruk och etablerade sig samma år även vid Brättne. Sälboda gård förvärvades 1899. Familjens näringsverksamhet omfattade skog, jordbruk, träsliperier och pappersbruk. Den var bland annat förknippad med verksamheter i Brättne, Kroppstadfors, Åmotfors och Jössefors.

Jørgen Blakstads industriella engagemang i området omfattade två delvis skilda företagskomplex. Tillsammans med Hans Andreas Breien och sin svärfar, skeppsredaren Gustaf Conrad Hansen, tog han initiativ till pappersbruket i Åmotfors. Bruket anlades med början 1896 och drevs först av Åmotfors Pappersbruks AB. År 1907 samlades Noreborgs bruk, Åmotfors pappersbruk och Kroppstadfors bruk under AB Kroppstadfors Bruk, med Blakstads svåger Rolf Hansen som disponent. Det nuvarande bolaget Nordic Paper räknar Åmotfors bruks grundande till 1896 och anger Breien, Blakstad och Hansen som grundare.

Sälboda och Brättne organiserades däremot inom Sälboda AB. År 1917 förvärvade Billeruds AB aktiemajoriteten i Sälboda AB, som ägde pappers- och sulfitverksamheten vid Brättne. Jørgen Blakstad blev därefter disponent för Billeruds anläggningar i Jössefors och Brättne samt vice verkställande direktör i bolaget. Åmotfors Pappersbruk ingick alltså inte i denna överlåtelse; enligt Arvika kommuns bildarkiv ägdes det vid denna tid av AB Kroppstadfors Bruk och övergick 1921 till Wermlands Enskilda Bank. Jord- och skogsbruket på själva Sälboda gård blev kvar i familjen.

Sälboda har därefter drivits av flera generationer inom den svenska grenen. I en studie från Karlstads universitet beskrivs familjens skogsinnehav i Arvika, Gunnarskog, Ny och Älgå som betydande och deras näringsverksamhet i området som kontinuerlig sedan 1890-talet.

Personer ur släkten

Wilhelm Blakstad (1863–1936), ingenjör, borgmästare och stortingsrepresentant Finn Blakstad (1865–1941), jordbrukare och stortingsrepresentant Ragnvald Blakstad (1866–1929), industriman och vattenkraftspionjär Gudolf Blakstad (1893–1985), arkitekt

Vidare läsning

Referenser

Kategori:Norska släkter