miniatyr|300px|Sjöslaget den 30 maj Första sjöslaget vid Ölands norra udde ägde rum den 30-31 maj 1564 och var ett sjöslag mellan Sverige å ena sidan och Danmark-Norge jämte Lübeck å den andra under Nordiska sjuårskriget.

Historik Amiral Jakob Bagges sjöstyrka samlades vid Dalarö i maj 1564. Sedan gick styrkan till Älvsnabben, varifrån man gick till sjöss den 29 maj 1564. Jakob Bagge förde befälet från sitt amiralsskepp Mars. Totalt bestod den svenska eskadern av 38 större och mindre skepp med omkring 3 400 sjömän och 1 700 knektar alltså totalt omkring 5 100 personer. Av dessa utgjorde 600–700 besättning på Mars. Andra större skepp var bland andra Elefanten och Finska Svan.

Den danska flottan bestod av omkring 26 skepp, varav hälften stora och medelstora skepp. Besättningsstyrkan bestod av omkring 4 600 personer. Den danska flottan leddes av amiral Herluf Trolle på amiralsskeppet Fortuna. Den lybska flottan bestod av tio skepp med omkring 1 500 sjömän och 500 knektar. Den lybska flottan leddes av amiral Friedrich Knebel på amiralsskeppet Der Engel. Överbefälhavare för den allierade dansk-lybska flottan var Herluf Trolle. Denna bestod av omkring 36 skepp och 6 600 personer. Danska flottan hade redan den 8 maj lämnat Köpenhamn och förenade sig med den lybska flottan vid Stora Karlsö den 24 maj. På kvällen den 28 maj lättade flottan ankar för att söka kontrakt med den svenska flottan, som man visste låg vid Älvsnabben.

På morgonen den 30 maj befann sig den svenska sjöstyrkan utspridd, med upp till två sjömils avstånd mellan skeppen och amiralsskeppet, mitt emellan Västervik och Visby. Samtidigt som man från Mars fått Visby i sikte skymtade utkiken även den fientliga flottan mellan Tjusts härad och Stegeborgs skärgårds härad. De båda flottorna seglade mot varande mot Ölands norra udde, där de möttes klockan 12 på dagen. Striden under den 30 maj gick svenskarna vägen så till vida att det danska amiralsskeppet Fortuna skadades och behövde repareras till sjöss, vilket skedde under resten av samma dag och under natten. Det lybska skeppet Lange Bark sköts i sank ungefär när solen gick ned, varefter dagens strider avslutades.

På morgonen den 31 maj, när solen gick upp, blåstes åter till drabbning. Emellertid var de svenska skeppen lika utsprida som dagen innan och endast sex skepp gick i en formation efter amiralsskeppet Mars, bland annat de större skeppen Elefanten och Finska Svan. Den svenska stridstekniken som användes var att utnyttja de större skeppens överlägsna artilleri, främst Mars artilleri som hade den överlägset starkaste eldkraften under slaget. Stridstekniken gick ut på att upprätthålla ett stridsavstånd, där artilleriet maximala effektiva räckvidd utnyttjades, för att i det längsta undvika äntring. Den maximala effektiva räckvidden med det grova artilleriet var vid denna tid 100-200 meter. Kulorna kunde dock gå upp till drygt 1 500 meter, men då var precisionen dålig, bland annat på grund av bristande precision i siktning, riktning och elevation, samt krutets kvalitet och precisionen i tillverkningen av eldrör i relation till kulorna.

På morgonen klockan 05:00 den 31 maj öppnade Mars, Elefanten och Finska Svan eld mot den dansk-lybska flottan, som befanns sig helt nära Ölands norra udde. Bagge försökte nu tränga fienden in mot udden, men den lybska delen av den allierade flotta tog inte en sådan risk, utan vände. På kvällningen, när flottorna kommit i höjd med Kapelludden på östra Öland och de just vänt norrut igen, kantrade vinden så att den blev nordvästlig. Detta gjorde att den svenska styrkan hamnade i ett dåligt läge i lä för den lybska avdelningen. Amiralsskeppet Der Engel och ett annat lybskt skepp (der Fuchs) lade sig ombord på Mars lovartssida. En svår närstrid följde. Den danska flottan försökte lägga sig på Mars läsida, men Mars, Elefanten och Finska Svan lyckades hålla dem borta med sitt artilleri. Amiralsskeppet Fortuna blev nu återigen än mer svårt skadat och också ett annat danskt skepp skadades svårt. Medan de lybska skeppen höll sig kvar, vek Elefanten och Finska Svan av efter en längre strig, och hela den svenska flottan - utom Mars - drog sig ur striden. Klas Fleming tog befälet över flottan och styrde den hem till Älvsnabben. När resten av flottan dragit iväg, lyckades den danska Byens Lövs haka sig fast på Mars läsida.

Vad gäller slutstriden på Mars, försökte de fasthakade skeppens knektar att äntra Mars flera gånger, med det avvisades i hård närstrid man mot man. Det lybska folket kastade från märsarna fotanglar, lansar och sköt fyrbollar inpå Mars. Fyrbollarna tände på Mars och en fyrboll hamnade i en kruttunna som sprängdes och också satte fyr på skeppet. När elden blev för svår uppsöktes Bagge av en deputation från besättningen som uppmanade Bagge att ge upp. För rökens och eldens skull kunde man inte längre vistas inne i skeppet. Mars uppgavs och Bagge lät sig överföras till ett lybskt skepp där han blev fången. Cirka 100 svenskar hann även överföras till de lybska skeppen. Efter att Mars uppgivits skickades 300–400 lybska över för att ta Mars i besittning. Strax därefter sprang Mars i luften. Med i djupet följde kvarvarande svensk besättning på 500–600 man och de 300-400 lybska som äntrat Mars, det vill säga mellan 800 och 1 000 personer. De dansk-lybska skeppen gick efter slaget till Stora Karlsö. Den allierade flottan var i stort behov av reparationer efter striden, varför den låg förtöjd vid stora Karlsön större delen av juni månad.

Jakob Bagge hölls först fången av lybeckarna. Kung Fredrik i Danmark lyckades dock få honom utlämnad, varefter Jakob Bagge fick sitta fängslad i Köpenhamn. Flera försök gjordes av kung Erik XIV att få honom utväxlad, med det lyckades inte förrän efter freden i Stettin 1570.

Svenska folket skyllde Mars olycka på den förbannelse som vilade över fartyget enär dess kanoner var gjutna av kyrkklockor som kung Gustav Vasa beslagtagit. Svenska Flottans Historia, Band 1, 1942, källorna specificeras i aktuellt band, de tryckta svenska och utländska källorna rörande Nordiska sjuårskriget är daterade 1749 till 1902, därutöver har otryckta källor från tiden utnyttjats ingående i Riksarkivet (med kammararkivet) avseende krigshistoriska handlingar, Skeppsgårdshandlingar, Stockholms slotts arkiv, samt Krigsarkivet. Svenska Flottans Historia finns i tre band från perioden 1521 till 1945 och är tryckta i ett begränsat antal.

Skepp som deltog i striden i urval

Danmarks och Lübecks allierade flotta Fortuna (danskt flaggskepp) Byens Løffuen Der Engel (lybskt flaggskepp) Lange Bark (Lübeck), sänkt den 30 maj Arck Der Fuchs (Lübeck)

Sveriges flotta Mars (flaggskepp) Elefanten Finska Svan 82 Danska Hector 87 Sankt Erik Engelen

Källor

Noter

Slaget vid Öland Kategori:Danska sjöslag Första slaget vid Öland Kategori:Svenska sjöslag Kategori:Slag under nordiska sjuårskriget