Iron Maiden (svenska: Järnjungfru) är ett engelskt heavy metal/hårdrocksband som bildades den 25 december 1975 av basisten och låtskrivaren Steve Harris.
Den mest långvariga bandsättningen är Bruce Dickinson (sång), Steve Harris (bas), Dave Murray (gitarr), Adrian Smith (gitarr), Janick Gers (gitarr) och Nicko McBrain (trummor). Sedan 2024 är Nicko McBrain pensionerad från livespelningar och ersatt live av Simon Dawson. Tidigare medlemmar sedan bandets skivdebut 1980 är sångarna Paul Di'Anno och Blaze Bayley, trummisen Clive Burr och gitarristen Dennis Stratton.
Några av Iron Maidens mest kända låtar är "Run to the Hills", "The Number of the Beast", "The Trooper" och "Fear of the Dark". Med cirka 180 miljoner sålda album och cirka 2 700 genomförda konserter från det tidiga 1980-talet till idag är Iron Maiden ett av de mest framgångsrika och inflytelserika banden inom musikgenren hårdrock.Ground-shaker as 9,000 rock to Iron MaidenIron Maiden Tour Statistics https://www.setlist.fm/stats/iron-maiden-3bd6803c.html Iron Maiden har givit ut sjutton studioalbum, elva livealbum, sju samlingsalbum, fyra samlingsboxar, cirka 40 singlar och cirka femton DVD/VHS med konsertinspelningar.Iron Maiden Discography https://www.discogs.com/artist/251595-Iron-Maiden
Iron Maidens maskot och symbol är monstret Eddie, utformad av Derek Riggs. Bandets managers sedan 1979 är Rod Smallwood och Andy Taylor. Bandets huvudsakliga skivproducenter har varit Martin Birch (1982–1992) och Kevin Shirley (2000–).
Musikstil Iron Maiden spelar hårdrock som varierar mellan raka rocklåtar, exempelvis Run to the Hills (3:50 minuter), och progressiva epos med olika melodier och tempobyten, exempelvis Rime of the Ancient Mariner (13 minuter). Många av texterna är baserade på filmer, skönlitteratur eller historiska händelser, exempelvis Murders in the Rue Morgue, Where Eagles Dare, The Trooper, To Tame a Land, Aces High, The Duellists, Rime of the Ancient Mariner, Alexander the Great, Sign of the Cross, Lord of the Flies, The Edge of Darkness, The Clansman, Brighter Than a Thousand Suns och The Longest Day. Andra texter går i genrerna skräck, fantasy eller scienceficion, exempelvis Seventh Son of a Seventh Son, Dance of Death och The Final Frontier. Det finns även samhällskommenterande samtidstexter, som 2 Minutes to Midnight, Be Quick or Be Dead och Age of Innocence.
1975–1979
Pubband i Östra London (1975–1977) Iron Maiden bildades i London på juldagen 1975 av Steve Harris, som tidigare spelat på stadens pubscener i banden Gypsy Kiss och Smiler. Harris hade blivit alltmer missnöjd med att hans tidigare band antingen inte ville eller inte kunde spela hans mer progressiva kompositioner. Han bestämde sig därför för att bilda ett eget band där han själv skulle vara låtskrivare. Han ägnade lång tid under 1975 åt att hitta bandmedlemmar genom annonser och tidigare kontakter. Den första uppsättningen av Iron Maiden bestod av Harris på bas, Dave Sullivan och Terry Rance på gitarr, Ron "Rebel" Matthews på trummor och Paul Day på sång.http://www.answers.com/topic/list-of-iron-maiden-band-membersWall, Mick (2004). Iron Maiden: Run to the Hills, the Authorised Biography (3rd ed.). Sanctuary Publishing. s. 20–25. . Harris tog bandnamnet efter det fiktiva medeltida tortyrinstrumentet järnjungfru och designade själv bandloggan.Wall, Mick (2004). Iron Maiden: Run to the Hills, the Authorised Biography (3rd ed.). Sanctuary Publishing. s. 26. .
Bandet spelade inledningsvis många covers för att få pubspelningar, som Smoke on the Water av Deep Purple och Jailbreak av Thin Lizzy. Men ambitionen var alltid att fokusera på egna låtar.Wall, Mick (2004). Iron Maiden: Run to the Hills, the Authorised Biography (3rd ed.). Sanctuary Publishing. s. 27–29. . Steve Harris ville blanda tung och aggressiv hårdrock med mycket melodier och tvåstämmiga gitarrer, progressiva tempobyten och snabba solon. Hans första Iron Maiden-låtar var Iron Maiden, Prowler, Transylvania, Wrathchild och en långsammare version av Purgatory som då hette Floating.Wall, Mick (2004). Iron Maiden: Run to the Hills, the Authorised Biography (3rd ed.). Sanctuary Publishing. s. 27. . De första livespelningarna gjordes i maj 1976. Under det fortsatta 70-talet spelade bandet på barer och pubar runtom i London och England.
Efter cirka tjugofem pubspelningar ersattes Day av Dennis Wilcock från bandet Smiler. Enligt Harris var Day en tekniskt bra sångare, men han ansågs sakna den energi och karisma som Iron Maiden ville uppvisa på scenen.Wall, Mick (2004). Iron Maiden: Run to the Hills, the Authorised Biography (3rd ed.). Sanctuary Publishing. s. 30. . Wilcock tillförde ett ökat showelement med sin starka influens av KISS. Han sminkade sig med en stjärna kring ena ögat, som Paul Stanley, och använde sig av rekvisita och utklädnad. Vid en spelning var han exempelvis utklädd till vampyr.Under låten Prowler bar han trenchcoat som en blottare och under låten Iron Maiden var hans rutin att dra ett svärd över munnen och spotta teaterblod.
Eftersom varken Rance eller Sullivan höll måttet som sologitarrist rekryterades Dave Murray i december 1976. Tanken var att bandet skulle ha tre gitarrister. Detta uppskattades inte av Rance och Sullivan, och Harris valde då att ersätta bägge med Murray som ensam gitarrist.Wall, Mick (2004). Iron Maiden: Run to the Hills, the Authorised Biography (3rd ed.). Sanctuary Publishing. s. 31–33. .
Harris insåg snart att hans kompositioner krävde en andra gitarrist, och under 1977 rekryterades Bob Sawyer från den lokala pubscenen. Sawyer tog sig artistnamnet Bob Angelo, men blev inte långvarig i bandet eftersom han började rivalisera internt med Dave Murray om gitarrspelet vilket ledde till gräl.Wall, Mick (2004). Iron Maiden: Run to the Hills, the Authorised Biography (3rd ed.). Sanctuary Publishing. s. 42. .
Efter en pubspelning blev bandet kontaktade av en representant för RCA Records. Denne ville boka dem för en PR-spelning där flera skivbolagsrepresentanter skulle närvara. Iron Maiden refuserade erbjudandet efter att RCA Records kom med krav om att inkludera fler kommersiella coverlåtar, sluta med rekvisitan och anta en punkigare image med kort hår. Iron Maiden fick vid denna tid liknande råd från andra skivbolag, gällande att sluta med den långhåriga hårdrocksstilen och fokusera på de punkiga dragen i låtarna.Wall, Mick (2004). Iron Maiden: Run to the Hills, the Authorised Biography (3rd ed.). Sanctuary Publishing. s. 43. .
Dave Murray fick sparken från bandet efter att han blivit osams med sångaren Dennis Wilcock. Steve Harris prioriterade att inte förlora Wilcock som sångare, och Murray återgick till sitt gamla band Urchin som frontades av hans barndomsvän Adrian Smith.Wall, Mick (2004). Iron Maiden: Run to the Hills, the Authorised Biography (3rd ed.). Sanctuary Publishing. s. 45. . Efter att ha förlorat båda sina sologitarrister beslutade sig Harris för att pröva en helt ny uppsättning. Han rekryterade Terry Wrapham på gitarr och Tony Moore på keyboard. Denna uppsättning blev högst tillfällig och gjorde enbart en spelning. Vid denna spelning uteblev trummisen Matthews oväntat och ersattes hastigt av Thunderstick (senare i Samson). Både Wrapham och Thunderstick var hårt sminkade i KISS-stil under spelningen, och Thunderstick var drogad och började bråka med publiken.Wall, Mick (2004). Iron Maiden: Run to the Hills, the Authorised Biography (3rd ed.). Sanctuary Publishing. s. 47. . Harris var mycket missnöjd med spelningen och ville starta om bandet med Doug Sampson på som ny trummis, men sångaren Wilcock gillade att de nya medlemmarna delade hans influenser från KISS och Alice Cooper och ansåg att Harris var för dominerande i sitt ledarskap. Denna diskussion ledde till att Wilcock lämnade Iron Maiden, och Harris fick börja om med att söka nya medlemmar.Wall, Mick (2004). Iron Maiden: Run to the Hills, the Authorised Biography (3rd ed.). Sanctuary Publishing. s. 48. . Harris vände sig omedelbart till Dave Murray igen, som genast återvände.Wall, Mick (2004). Iron Maiden: Run to the Hills, the Authorised Biography (3rd ed.). Sanctuary Publishing. s. 49. .
NWOBHM (1978) Medan ett noggrant sökande pågick efter en ny sångare repeterade bandet som trio under sommar och höst 1978. Harris skrev nya låtar som Another Life, Sanctuary och Drifter.Wall, Mick (2004). Iron Maiden: Run to the Hills, the Authorised Biography (3rd ed.). Sanctuary Publishing. s. 50. . Under en hårdrockskväll på en pub i Leytonstone blev de presenterade för Paul Di'Anno, och i november fick han jobbet som sångare efter en audition där han sjungit Prowler och Iron Maiden.Wall, Mick (2004). Iron Maiden: Run to the Hills, the Authorised Biography (3rd ed.). Sanctuary Publishing. s. 51. .
Bandet började åter igen boka pubspelningar och utomhusfestivaler. Publiksiffrorna växte markant med varje framträdande, med flera publikrekord på Londons mindre klubbscener. Gage-pengarna investerades i scenshowen med mer ljus, bättre ljud och pyroteknik. Vid denna tid skapades bandets sedan dess ständiga maskot Eddie. Han var ursprungligen en mask i papier-maché som satt ovanför trumsetet och spydde ut rök eller blod under låten Iron Maiden, och som skämtsamt kallades Eddie the 'Ead.Wall, Mick (2004). Iron Maiden: Run to the Hills, the Authorised Biography (3rd ed.). Sanctuary Publishing. s. 57ff. . Som andragitarrister passerade Paul Cairns (med artistnamnet Mad Mac), Paul Todd och Tony Parsons.Wall, Mick (2004). Iron Maiden: Run to the Hills, the Authorised Biography (3rd ed.). Sanctuary Publishing. s. 61ff. .
Tidningen Sounds skrev en tidig recension av Iron Maidens liveframträdande, och reportern omnämnde dem som det bästa bandet han sett den kvällen. I Sounds gjorde bandet även sin första riktiga fotosession.Wall, Mick (2004). Iron Maiden: Run to the Hills, the Authorised Biography (3rd ed.). Sanctuary Publishing. s. 90–91. . Under den här tiden hade bandet även skaffat sin första riktiga turnébuss. Harris lånade 3000 pund av sin faster för att köpa en tre ton tung buss, som bandet döpte till The Green Goddess. Tack vare artikeln i Sounds hade Iron Maiden börjat bli kända även utanför London, och de kunde nu få spela även på andra orter i landet. De övernattade oftast i The Green Goddess eftersom de inte hade råd med hotell.Wall, Mick (2004). Iron Maiden: Run to the Hills, the Authorised Biography (3rd ed.). Sanctuary Publishing. s. 91. .
Bandet hade fått en trogen publik i London, och en av de största beundrarna var Keith Wolford som senare skulle komma att sköta bandets fanclub under många år. Han var den förste person som bar en Iron Maiden-tröja, som han gjort själv utifrån Dave Murrays låt Charlotte the Harlot med texten "Charlotte Rules Ok". Han fick därför bli den som formgav den första officiella tröjan, en röd t-shirt med Iron Maidens logga i svart text.
För att göra en demo för konsertbokningar bokade bandet in sig i den lilla studion Spaceward i Cambridge. De hade bara råd med en 24-timmarssession på nyårsafton 1978 då studion stod ledig. De hann spela in fyra låtar: Iron Maiden, Invasion, Prowler och Strange World. De hade just då inte råd att köpa mastertapen för senare redigering eller extra pålägg, och när de återvände två veckor senare hade studion raderat den. De gav demon till hårdrocks-dj:n Neil Kay, som myntat begreppet New Wave of British Heavy Metal (NWOBHM), och låten Prowler blev populär på hans klubblista. Under hösten 1979 fick Iron Maiden sina sedan dess ständiga managers Rod Smallwood och Andy Taylor.Wall, Mick (2004). Iron Maiden: Run to the Hills, the Authorised Biography (3rd ed.). Sanctuary Publishing. s. 63ff. .
The Soundhouse Tapes (1979)