Theodore Robert "Ted" Bundy, född Theodore Robert Cowell 24 november 1946 i Burlington, Vermont, död 24 januari 1989 i Florida State Prison i Bradford County, Florida (avrättad), var en amerikansk seriemördare, aktiv mellan 1974 och 1978.
Bundy rymde från fängelset två gånger innan han slutligen greps i februari 1978. Efter mer än ett decennium av förnekelse erkände han till slut över 30 mord, men det verkliga antalet har förblivit okänt. Siffran varierar mellan 26 och 100 men den allmänna uppfattningen är 35 mord. Bundys typiska tillvägagångssätt var att slå ner sina offer med en kofot för att sedan strypa dem till döds. Han utövade därtill våldtäkt och nekrofili; Bundy återvände till flera av de platser där han hade lämnat sina mordoffer och hade sex med liken. Bundy avrättades i elektriska stolen 1989 för sitt sista mord på den 12-åriga flickan Kimberly Leach.
Uppväxt och ungdom Barndom Ted Bundy föddes 1946 som Theodore Robert Cowell på Elizabeth Lund Home For Unwed Mothers, ett hem för ogifta kvinnor i Burlington i Vermont. Modern hette Eleanor Louise Cowell; faderns identitet är okänd. I Bundys födelseattest nämns en viss "Lloyd Marshall" (född 1916). Bundys mor, Louise Cowell, har senare berättat hur hon blev förförd av en krigsveteran vid namn "Jack Worthington". Bundys adoptivfamilj trodde dock inte på berättelsen, och misstankar riktades istället mot Louises våldsamma far, Samuel Cowell. För att undvika ett socialt stigma påstod Bundys morföräldrar att han var deras son och att hans biologiska mamma i själva verket var hans storasyster. Under hela sin uppväxt trodde Bundy att det var så. Det sägs att han avgudade sin morfar trots dennes våldsamma temperament och ständiga vredesutbrott. Uppgifterna om hur Bundy upptäckte sanningen om sin härkomst varierar. Hans levnadstecknare, Stephen Michaud och Hugh Aynesworth, uppger att han fick reda på sanningen när han gick på high school. Kriminalförfattaren Ann Rule påstår att det var omkring 1969, kort efter den traumatiska brytningen med hans första kärlek.
Under sina första fem levnadsår bodde Bundy och hans mor i Philadelphia, Pennsylvania, hos hans morföräldrar men 1950 flyttade de (Bundy och hans "syster") till släktingar i Tacoma, Washington, där de av någon anledning även bytte namn, från Cowell till Nelson. År 1951 mötte Louise en man vid namn Johnny Culpepper Bundy på en singelträff som ägde rum på Tacoma's First Methodist Church. Han var krigsveteran och militärkock. I maj samma år gifte sig Louise och Johnny, och Ted fick det namn han skulle bära resten av sitt liv: Theodore Robert Bundy.
Så småningom utökades familjen och Ted fick fyra syskon som han tillbringade mycket tid med genom att sitta barnvakt. Johnny Bundy försökte etablera en gemenskap med Ted. Han tog med honom på utflykter och andra far och son-aktiviteter, men Ted verkade likgiltig inför sin styvfar. Han såg fortfarande på sig själv som en Cowell och föraktade Johnny och resten av släkten Bundy. Han började känna sig alltmer illa till mods i sin styvfars sällskap och gjorde klart för honom att han föredrog att vara ensam.
Bundy var en duktig elev på Woodrow Wilson High School, och var aktiv inom den lokala metodistkyrkan och pojkscouterna. Han ansågs överbegåvad med ett IQ på 124 (klassificeras som första nivå på överintelligens). Men under sina gymnasieår och tidiga högskoleår var Bundy mycket blyg och inåtvänd. Han berättade senare hur han var oförmögen att förstå socialt samspel, något som begränsade hans sociala utveckling. Så småningom lärde han sig att ge sken av att vara socialt aktiv, men i själva verket hade han ingen känsla för hur han skulle komma överens med folk.
Flera år senare, i Floridas dödsceller, beskrev Bundy hur han ända sedan sin tidiga ungdom varit fascinerad av bilder som föreställde sex och våld. Som ung ansträngde han sig emellertid för att dölja denna sida. Som tonåring brukade Bundy gå igenom olika bibliotek efter detektivtidningar och kriminalböcker, mest fokuserad på det som beskrev sexuellt våld och de som visade bilder av döda människor och våldtäkter. Innan han gått ut high school hade han blivit kleptoman och snattare, och var på god väg att bli kriminell. Eftersom han gillade skidåkning stal han den utrustning som han behövde och förfalskade skidliftbiljetter. Han greps två gånger under sin ungdom, men hans anmärkningar i brottsregistret togs senare bort.
Åren på college År 1965 avlade Bundy studentexamen vid Woodrow Wilson High School och vann ett stipendium till University of Puget Sound (UPS), där han började hösten därpå. Han studerade bland annat psykologi och orientalistik. Efter bara ett par terminer på Puget Sound beslutade han sig för att fortsätta sina studier vid University of Washington (UW) i Seattle.
Bundy tog flera småjobb för att försörja sig under studietiden. Som en del av psykologiutbildningen praktiserade han på Seattles kriscenter för självmordsbenägna. På kriscentret arbetade även Ann Rule, en före detta polis och nybliven kriminolog. Hon skulle senare komma att skriva den mest välkända biografin över Ted Bundy och hans brott: The Stranger Beside Me (1980).
Bundy inledde en relation med den jämnåriga studenten "Stephanie Brooks" (fingerat namn), som han mött strax efter att han skrivit in sig vid University of Washington 1967. Efter att hon avlagt studentexamen 1968 återvände hon hem till sin familj i Kalifornien och avslutade relationen med Ted. Hon hade fått nog av Bundys omogenhet och brist på ambition. Bundy drabbades av en depression på grund av separationen, hoppade av universitetet och reste österut. Rule uppger att det var efter separationen från Stephanie Brooks som Bundy bestämde sig för att besöka sitt barndomshem i Burlington, Vermont. I Burlington besökte han den lokala registreringstjänstemannen, och fick reda på sanningen om sin biologiska far. Även om det är oklart hur denna upptäckt påverkade honom emotionellt, började han efter det visa ett större förakt för Johnny Bundy.
Efter upptäckten blev Bundy mer dominant och målinriktad. Tillbaka i Washington 1968 skötte han Seattle-kontoret för Nelson Rockefellers presidentvalskampanj och deltog vid republikanernas konvent i Miami, Florida som en Rockefeller-supporter. Han började återigen studera vid University of Washington, den här gången med psykologi som huvudämne. Bundy hade mycket höga betyg och han var omtyckt av sina lärare. År 1969 inledde han en relation med Elizabeth Kloepfer, en frånskild sekreterare med en dotter, som förälskat sig i honom. Förhållandet varade i sex år innan Bundy hamnade i fängelse för kidnappning 1976.
Bundy gick ut från University of Washington 1972 med en examen i psykologi. Kort därefter började han arbeta för delstatens republikanska parti, och etablerade en nära relation med guvernör Daniel J. Evans.Brev från guvernör Daniel J. Evans till Dean of Admissions at University of Utah. Under kampanjen följde Bundy Evans demokratiska motståndare runt delstaten, spelade in deras tal och rapporterade tillbaka till Evans personligen. En mindre skandal uppdagades senare när demokraterna fick reda på Bundy, som hade utgivit sig för att vara en universitetsstudent. Hösten 1973 började Bundy studera juridik vid University of Puget Sound, men då gick det dåligt. Han började skippa lektioner och hoppade till slut av våren 1974 vid samma tid då unga kvinnor började försvinna i Pacific Northwest.
Under en affärsresa till Kalifornien sommaren 1973 började han träffa "Stephanie Brooks" igen, med en ny attityd och ett nytt utseende; den här gången som mer seriös och målmedveten. Men Bundy fortsatte att dejta Kloepfer samtidigt och ingen av kvinnorna visste att den andra existerade. Bundy var mycket artig och ödmjuk mot Stephanie, som gick med på att gifta sig med honom. Men två veckor senare, kort efter nyår 1974, dumpade han henne och vägrade att ta emot hennes telefonsamtal. Senare avfärdade han frieriet med orden: "Jag ville bara bevisa för mig själv att jag kunde få henne." Några veckor efter brytningen började Bundy mörda kvinnor i delstaten Washington.
Morden Washington Många "Bundyexperter", inklusive Ann Rule och före detta brottsutredaren Robert D. Keppel, tror att Bundy begick sitt första mord som tonåring. Ann Marie Burr, en åttaårig flicka från Tacoma, försvann från sitt rum en sommarnatt 1961, då Bundy var 14 år. Bundy har alltid förnekat det mordet. Under ett samtal med sin advokat dagen före avrättningen, sade Bundy att han gjorde sitt första kidnappningsförsök år 1969, och antydde att hans första mord ägt rum någon gång 1972. En psykiater som intervjuade honom hävdade att Bundy hade sagt att han mördade två kvinnor medan han var med familjen i Philadelphia 1969. En gång i fängelset under sina samtal med Keppel har Bundy sagt att han begick sitt första mord år 1972. År 1973 såg en av Bundys vänner ett par handbojor i bagageutrymmet på hans Volkswagen. Han var under många år misstänkt för mordet på Kathy Devine i delstaten Washington i december 1973, men DNA-analyser ledde till att William Cosden dömdes för det mordet 2002. Hans tidigaste konstaterade mord begicks 1974, då han var 27 år.
Strax efter midnatt den 4 januari 1974 bröt sig Bundy in i det rum där "Joni Lenz" (fingerat namn) låg och sov. Hon var en 18-årig dansös och universitetsstuderande. Ted Bundy klubbade ner henne när hon sov och våldförde sig på henne med ett spekulum. Lenz hittades nästa morgon liggande i sitt eget blod. Hon låg i koma i tio dagar men överlevde attacken. Hon fick dock en permanent hjärnskada och kunde inte fortsätta med dansen. Bundys nästa offer var Lynda Ann Healy, även hon en student från University of Washington (och hans kusins rumskamrat). Natten den 31 januari 1974 bröt sig Bundy in i Healys rum, slog henne medvetslös, klädde på henne, lindade in henne i lakan och bar iväg henne. I rummet lämnade han Healys blodiga nattlinne.
I Olympia den 12 mars 1974 kidnappade och mördade han 19-åriga Donna Gail Manson, som studerande vid The Evergreen State College. Sista gången hon sågs vid liv var på väg till en jazzkonsert. Den 17 april 1974 försvann Susan Rancourt från Central Washington State College (nu Central Washington University) i Ellensburg. Två kvinnliga collegestudenter berättade senare om ett möte med en man med gipsad arm – en gång den natten och en natt tre nätter tidigare – som bad dem om hjälp med att lasta in en samling böcker i hans Volkswagenbubbla. Nästa offer var Kathy Parks som sågs senast den 6 maj 1974 vid Oregon State University i Corvallis, Oregon. Brenda Ball, den första ickestudenten, syntes aldrig till igen efter att ha lämnat baren The Flame Tavern den 1 juni i Burien, Washington. Bundys nästa offer var Georgeann Hawkins, en ung student vid University of Washington. Tidigt på morgonen, den 11 juni 1974, gick hon genom en gränd från sin pojkväns studentrum till sin egen studentförening. Hawkins sågs aldrig till igen. Vittnen rapporterade att de samma natt sett hur en man med gipsat ben kämpade med att bära sin portfölj. En collegestudent rapporterade att mannen bett henne om hjälp med att bära portföljen till sin bil, en Volkswagenbubbla, och att hon svarat ja men att hon först skulle gå in till sin studentförening några minuter. Collegestudenten dröjde något ytterligare, och när hon kom ut var mannen borta. Hawkins skulle senare samma kväll komma att föras bort av Ted Bundy.