miniatyr|Olympiska elden vid Olympiska vinterspelen 2002 i Salt Lake City. miniatyr|College Hill, Ohio, USA den 17 december 2001. OS-facklan transporteras här via stafettlöpning inför Olympiska vinterspelen 2002. miniatyr|OS- elden i Turin 2006 Den olympiska elden, OS-elden, är en av de viktigaste symbolerna för de olympiska spelen.

I antikens Grekland representerade elden kontakt med gudarna. Enligt grekisk mytologi fick människorna eld först sedan Prometheus stulit den från gudarna för att ge den till människorna. Då Zeus fick reda på detta blev han arg och straffade både människorna och Prometheus. För att hedra gudarna brann det alltid en eld på Hestias altare i Olympia.

De moderna olympiska spelen I de moderna olympiska spelen tänds den olympiska elden i mars några månader innan spelen börjar. Då skickas facklan till Olympia och börjar sin tur. En fackla placeras invid en parabolisk spegel som med hjälp av solen tänder elden. Elden infördes i de olympiska sommarspelen 1928 i Amsterdam. En arkitekt kom på idén med att ha en eld som skulle brinna medan spelen pågår.

Sedan Olympiska spelen i Berlin 1936 färdas elden från Olympia till OS-stadion med en stafett, vilket ursprungligen var ett påhitt av Carl Diem som var ordförande i Tysklands olympiska kommitté 1936. Idén gavs klartecken av den tyska propagandaministern Joseph Goebbels.Bild 7/4 2008 I Grekland, Jugoslavien och Tjeckoslovakien förekom det därför protester när elden fördes genom de länderna och i Prag släckte demonstranter facklan.

Under Olympiska spelen i Mexico City 1968 blev Enriqueta Basilio historisk när hon som första kvinna tände den olympiska elden.

Nästa gång elden släcktes var inför OS 1992 i Barcelona då tyska studenter i Köln hällde vatten över facklan i protest mot dess nazistiska ursprung. Inför Peking-OS 2008 tvingades organisatörerna att släcka facklan och avbryta stafetten när den passerade i Paris på grund av omfattande demonstrationer, den här gången mot att Kina arrangerar spelen.

På senare år har det blivit tradition att kända idrottare eller före detta idrottare springer den sista sträckan i stafetten och sedan tänder elden på stadion. Den förste kände idrottsman som tänt elden var Paavo Nurmi (1952). Andra som tänt elden är fotbollsspelaren Michel Platini (1992), tungviktsboxaren Muhammad Ali (1996) och friidrottaren Cathy Freeman (2000).

Facklans färder Sommar-OS

OS-ort Dagar Total längd (i kilometer) Totalt antal fackelbärare Rutt Sista fackelbäraren Noter Berlin 1936 8 3 422 3 422 Olympia • Aten • Thessaloniki • Sofia • Belgrad • Budapest • Wien • Prag • Dresden • Berlin London 1948 13 7 870 3 372 Olympia – Korfu (Grekland) (med båt) Bari – Milano (Italien) – Lausanne – Genève (Schweiz) – Besançon – Metz (Frankrike) – Luxemburg (Luxemburg) – Bryssel (Belgien) – Lille – Calais (Frankrike) – Dover – London (Storbritannien) Helsingfors 1952 20 3 365 1 416 Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Ålborg - Odense - Köpenhamn (Danmark) (med båt) Malmö - Göteborg - Stockholm (Sverige) - Torneå - Helsingfors (Finland). En andra eld tändes i Pallastunturi (Finland) och följde med den andra i Torneå Paavo Nurmi Melbourne 1956 21 20 470 3 118 Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Darwin - Brisbane - Sydney - Canberra - Melbourne (Australien) Stockholm 1956 (hästsport) 9 1 000 490 Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Köpenhamn (Danmark) (med båt) Malmö - Stockholm (Sverige) Rom 1960 14 2 750 1 529 Olympia - Aten (Grekland) (med båt) Syrakusa - Catania - Messina - Reggio di Calabria - Neapel - Rom (Italien) Tokyo 1964 51 20 065 870 Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Istanbul (Turkiet) - Beirut (Libanon) - Teheran (Iran) - Lahore (Pakistan) - New Delhi (Indien) - Rangoon (Burma) - Bangkok (Thailand) - Kuala Lumpur (Malaysia) - Manila (Filippinerna) - Hongkong (Hongkong) - Taipei (Taiwan) - Okinawa - Tokyo (Japan, fyra olika vägar) Mexico City 1968 51 13 620 2 778 Olympia - Aten (Grekland) (med båt) Genua (Italien) (med båt) Barcelona - Madrid - Sevilla - Palos (med båt) Las Palmas de Gran Canaria (Spanien) - San Salvador, Bahamas (Bahamas) - Veracruz - Mexico City (Mexiko) München 1972 30 5 532 6 000 Olympia - Aten - Thessaloniki (Grekland) - Istanbul (Turkiet) - Varna (Bulgarien) - Bukarest - Timișoara (Rumänien) - Belgrad (Jugoslavien) - Budapest (Ungern) - Wien - Linz - Salzburg - Innsbruck (Österrike) - Garmisch-Partenkirchen - München (Västtyskland) Montréal 1976 5 775 1 214 Olympia - Aten (Grekland) (satellitöverföring av elektronisk puls) Ottawa - Montréal (Kanada) Moskva 1980 31 4 915 5 000 Olympia - Aten - Thessaloniki (Grekland) - Sofia (Bulgarien) - Bukarest (Rumänien) - Kisjinjov - Kiev - Tula - Moskva (SSSR) Los Angeles 1984 83 15 000 3 636 Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) New York – Boston – Philadelphia – Washington – Detroit – Chicago – Indianapolis – Atlanta – St. Louis – Dallas – Denver – Salt Lake City – Seattle – San Francisco – Los Angeles (USA) Seoul 1988 26 15 250 1 467 Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Jeju - Busan - Seoul (Sydkorea) Barcelona 1992 51 6 307 10 448 Olympia - Aten (Grekland) (med båt) Empúries - Bilbao - A Coruña - Madrid - Sevilla - Las Palmas de Gran Canaria - Málaga - Valencia - Palma de Mallorca – Barcelona (Spanien) Atlanta 1996 112 29 016 13 267 Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Los Angeles – Las Vegas – San Francisco – Seattle – Salt Lake City – Denver – Dallas – St. Louis – Minneapolis – Chicago – Detroit - Boston – New York – Philadelphia – Washington – Miami – Atlanta (USA) Muhammad Ali Sydney 2000 127 27 000 13 300 Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Guam - Palau - Mikronesiska federationen - Nauru - Salomonöarna -Papua Nya Guinea - Vanuatu - Samoa - Amerikanska Samoa - Cooköarna - Tonga - Fiji - Christchurch - Wellington - Auckland (Nya Zeeland) - Uluru - Brisbane - Darwin - Perth - Adelaide - Melbourne - Canberra - Sydney (Australien) Cathy Freeman Aten 2004 142 86 000 3 600 Olympia - Marathon - Aten (Grekland) (med flygplan) Sydney - Melbourne (Australien) - Tokyo (Japan) - Seoul (Sydkorea) - Peking (Folkrepubliken Kina) - Delhi (Indien) - Kairo (Egypten) - Kapstaden (Sydafrika) - Rio de Janeiro (Brasilien) - Mexico City (Mexiko) - Los Angeles - St. Louis - Atlanta - New York (USA) - Montreal (Kanada) - Antwerpen - Bryssel (Belgien) - Amsterdam (Nederländerna) - Lausanne - Genève (Schweiz) - Paris (Frankrike) - London (Storbritannien) - Madrid - Barcelona (Spanien) - Rom (Italien) - München - Berlin (Tyskland) - Stockholm (Sverige) - Helsingfors (Finland) - Moskva (Ryssland) - Kiev (Ukraina) - Istanbul (Turkiet) - Sofia (Bulgarien) - Nicosia (Cypern) - Iraklion - Thessaloniki - Patras - Aten (Grekland) Nikolaos Kaklamanakis Peking 2008 130 137 000 Olympia - Marathon - Aten (Grekland) (med flygplan) Peking (Folkrepubliken Kina) - Almaty (Kazakstan) – Istanbul (Turkiet) – Sankt Petersburg (Ryssland) – London (Storbritannien) – Paris (Frankrike) (släckt fem gånger, Sista biten avbruten) – San Francisco (USA) – Buenos Aires (Argentina) – Dar es-Salaam (Tanzania) – Muskat (Oman) – Islamabad (Pakistan) – Bombay (Indien) – Bangkok (Thailand) – Kuala Lumpur (Malaysia) – Jakarta (Indonesia) – Canberra (Australien) – Nagano (Japan) – Seoul (Sydkorea) – Pyongyang (Nordkorea) – Ho Chi Minh-staden (Vietnam) – Taipei (Taiwan) (Taiwan har motsatt sig att facklan förs in) - Hongkong – Macao – Sanya - Wuzhishan - Wanning - Haikou - Guangzhou - Shenzhen - Huizhou - Shantou - Fuzhou - Quanzhou - Xiamen - Longyan - Ruijin - Jinggangshan - Nanchang - Wenzhou - Ningbo - Hangzhou - Shaoxing - Jiaxing - Shanghai - Suzhou - Nantong - Taizhou - Yangzhou - Nanjing - Hefei - Huainan - Wuhu - Jixi - Huangshan - Wuhan - Yichang - Jingzhou - Yueyang - Changsha - Shaoshan - Guilin - Nanning - Baise - Kunming - Lijiang - Shangri-La - Guiyang - Kaili - Zunyi - Chongqing - Guang'an - Mianyang - Guanghan - Leshan - Zigong - Yibin - Chengdu - Lhoka - Lhasa - Golmud - Qinghaisjön - Xining - Ürümqi - Kashi - Shihezi - Changji - Dunhuang - Jiayuguan - Jiuquan - Tianshui - Lanzhou - Zhongwei - Wuzhong - Yinchuan - Yan'an - Yangling - Xianyang - Xi'an - Yuncheng - Pingyao - Taiyuan - Datong - Hohhot - Ordos - Baotou - Chifeng - Qiqihar - Daqing - Harbin - Songyuan - Changchun - Jilin - Yanji - Shenyang - Benxi - Liaoyang - Anshan - Dalian - Yantai - Weihai - Qingdao - Rizhao - Linyi - Qufu - Tai'an - Jinan - Shangqiu - Kaifeng - Zhengzhou - Luoyang - Anyang - Shijiazhuang - Qinhuangdao - Tangshan – Tianjin – Peking (Folkrepubliken Kina) Li Ning London 2012 70 12 000 8 000 Olympia • Land's End • /76 brittiska orter/ • Londons Olympiastadion (Sju unga idrottare, varav en var Desirèe Henry.) Rio de Janeiro 2016 107 20 000 12 000 Olympia • /10 grekiska orter/ • Lausanne • Genève • Brasilia • /338 brasilianska orter/ • Maracanã (Rio de Janeiro) Vanderlei de Lima Tokyo 2020 xxx xxx xxx xxx Naomi Osaka Paris 2024 xxx xxx xxx xxx Teddy Riner och Marie-José Pérec

Vinter-OS