Storumans kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Lappland i Sverige. Centralort är Storuman (umesamiska: Lusspie).
I västra delen av kommunen finns en högfjällsterräng, vilken övergår i en lägre förfjällsterräng. I öster övergår förfjällsterrängen i ett skogslandskap med sjö- och myrrik bergkullterräng. Längst i norr finns Vindelfjällen. Skogsnäringen har under lång tid varit betydelsefull för det lokala näringslivet men kommunen har också betydande vattenkraft och stora förekomster av malm.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ. Efter valen på 2010-talet har kommunen haft borgerliga styren. År 2022 tog en blocköverskridande koalition över makten.
Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna: Stensele och Tärna (från 1903). I Stensele socken bildades när kommunreformen 1862 genomfördes i Lappland 1874/1875 Stensele landskommun. Tärna landskommun (och socken) bildades 1 maj 1903 genom en utbrytning ur Stensele landskommun.
Storumans municipalsamhälle inrättades 18 december 1936 och upplöstes med utgången av 1963. Stensele municipalsamhälle inrättades 30 april 1937 och upplöstes med utgången av 1964.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
Storumans kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Stensele och Tärna landskommuner.
Kommunen ingår sedan bildandet i Lycksele domsaga.
Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska, kommunnamnet är på umesamiska Lusspien kommuvnna och på sydsamiska Luspien tjielteEnligt uppgift från kommunen i april 2023.
Geografi I Sverige gränsar kommunen i norr mot Sorsele, i syd mot Vilhelmina och i öst mot Lycksele. Västerut; i Norge gränsar den mot kommunerna Hattfjelldal, Hemnes och Rana. Kommunen är en av Sveriges till ytan största.
Topografi och hydrografi
I västra delen av kommunen finns en högfjällsterräng som sträcker sig över Hemavan. Därefter kommer en lägre förfjällsterräng som längre österut övergår i ett skogslandskap med sjö- och myrrik bergkullterräng. Längst i norr finns Vindelfjällen som inkluderar kalkstensberget Artfjället som har omfattande underjordiska grottsystem. Som en följd av den kalkrika marken på fjället finns där en rik flora med flera sällsynta fjällväxter. Umeälvens källområde finns i fjällterrängens sjörika vattensystem. Älven vidgas till sjön Storuman längre ner i bergkullterrängen. Vid östra delen av sjön Storuman finns ett märkligt kalspolat område som övergår i väldiga blockmarker.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.
Storumans kommun Hela riket
Naturskydd År 2022 fanns 16 naturreservat i Storumans kommun. Bland dessa återfinns det 23 617 hektar stora reservatet Blaiken som även sträcker sig över till Sorsele kommun. Reservatet inkluderar fjäll liksom skogsmark, myrområden och sjöar. Buberget är, förutom naturreservat, även klassat som Natura 2000-område. I reservatet växer den giftiga varglaven som är en av få lavar som nyttjats av människan. Vindelfjällens naturreservat är med sina 564 918 hektar "Sveriges största naturreservat och ett av de största skyddade områdena i hela Europa". Reservatet sträcker sig över till Sorsele kommun och är dessutom klassat som Natura 2000-område.
Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Stensele församling och Tärna församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna – Stensele och Tärna.
År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.
Tätorter Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2020 fanns det fyra tätorter i Storumans kommun. Nr Tätort Folkmängd 1 Storuman 2 Stensele 3 Tärnaby 4 Hemavan Centralorten är i fet stil.
Styre och politik
Styre Mandatperioden 2010 till 2014 styrdes kommunen av en koalition bestående av Centerpartiet, Folkpartiet, Kommunlistan (Storumans kommun), Kristdemokraterna och Moderaterna, vilka samlade 22 av 41 mandat.
Efter valet 2014 fortsatte de fyra Allianspartierna styra, dock i minoritet. Alliansen samlade dock ihop till egen majoritet efter valet 2018 och partierna fick 16 av totalt 31 mandat. Efter valet 2022 styrs kommunen av en blocköverskridande koalition, bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.
Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande SAnn-Christine JonssonFörste vice ordförande LMartin BengtssonAndre vice ordförande CPatrik Persson
Mandatfördelning 1970–2022
Nämnder Kommunstyrelse Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter. Mandatperioden 2022 till 2026 tillhör fyra Socialdemokraterna och två Moderaterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna har en ledamot vardera.
Presidium 2023–2026Ordförande SUlrik DahlgrenVice ordförande MUlf Vidman
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Övriga nämnder Nämnder 2022–2026 OrdförandeVice ordförandeFritids-, kultur- och utbildningsnämnden CAnders Persson LLotten WahlströmMiljö- och samhällsbyggnadsnämnden SMaria Gardfall MOlle WärnickOmsorgsnämnden KDRoland Gustafsson MKarin HolmnerValnämnden MVeronika Håkansson SFredrik Boström
Valresultat 2022
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Ekonomi och infrastruktur Näringsliv En näring som under lång tid varit betydelsefull är skogsnäringen, men dess vikt har dock minskat. Bland de större lokala företagen är Rottne–SMV AB, som tillverkar delar till skogsmaskiner, och Compia Storumans Industri AB, som tillverkar byggsågar och vapenskåp. Kommunen är dock den största arbetsgivaren. I kommunen finns flera samebyar – Ubmejen tjeälldie, Vapstens sameby, Dearna, Vadtejen saemiej sijte, Vaapsten sijte och Álgguogåhtie.
Energi och råvaror Sedan 1950-talet har vattenkraften präglat Storumans kommun. De åtta vattenkraftverken som finns i kommunen har också varit viktiga för sysselsättningen. De åtta vattenkraftverken Klippen, Abelvattnet, Gejmån, Ajaure, Gardikfors, Umluspen, Stensele och Grundfors ägs av Vattenfall, Klippen ägs dock av Skellefteå kraft. Dessa producerar totalt 2 059 GW/år, vilket motsvarar hushållsel för 400 000 hem.
I Blaikenområdet, som även löper över till Sorsele kommun, byggs en av Europas största vindkraftsparker.
I kommunen finns fyra områden med råvaror som är intressanta för gruvdrift – Svartliden, Högland-Blaiken, Rönnbäcken och Barsele. I Svartliden finns förekomster av guld och i Högland-Blaiken finns stora förekomster av fluorit, en metall som av Europeiska kommissionens expertgrupp klassats som "kritisk metall". Den fjärde största kända nickelfyndigheten i världen finns i Rönnbäcken och guld finns även i Barsele.
Turism Kommunen är en populär besökskommun och turismen är ökande, då i synnerhet området Hemavan – Tärnaby. Exempelvis noterades 191 000 skiddagar säsongen 2016/2017.
Infrastruktur Transporter De två europavägarna E12 (Blå vägen) och E45 går genom kommunen och möts i Storuman-Stensele. Väg 73 (Krutfjellsvägen) ansluter vid Trofors och går via Hattfjelldal till Tärnaby.
Inlandsbanan och Tvärbanan möts i Storuman-Stensele. En ny omlastningsterminal färdigställdes där i början av 2010-talet. Reguljär flygtrafik till och från Stockholm-Arlanda bedrivs vid flygplatsen Hemavan Tärnaby Airport. Vid flygplatsen förekommer även charterflyg under vintersäsongen. Flygplatsen är viktig för turismen i kommunen, men även för norska resenärer. Flygplats finns även i Storuman, denna har dock saknat reguljär trafik sedan 2010.
Sjukvård Då kommunens närmaste sjukhus finns i Lycksele, vilket är minst 10 mil bort, har kommunen istället två sjukstugor – i Storuman och Tärnaby. Dessa bedriver både akutvård och vårdcentral. Eftersom exempelvis förlossningsavdelningen i Lycksele lasarett periodvis varit stängd har de långa avstånden inneburit att boende i kommunen behövt åka 40 mil till närmaste förlossningsavdelning.
I Storuman finns Glesbygdsmedicinskt centrum (GMC), som är "ledande i landet vad gäller kunskap och forskning om medicinsk behandling i glesbygd med åldrande befolkning". Där bedrivs också arbete med samisk hälsa.
Befolkning Demografi Statistik
Befolkningsutveckling Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Storumans kommun med 32,2 % jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0 %. Kommunen har invånare (), vilket placerar den på plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningstäthet Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 0,8 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km².
Utländsk bakgrund Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 486, eller 8,24 % av befolkningen (hela befolkningen: 5 899 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 227, eller 3,40 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 679 den 31 december 2002).
Bakgrund den 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor Utrikes födda 448 7,59 % 194 254 Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 38 0,64 % 19 19 Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 259 4,39 % 133 126 Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 87,37 %
Invånare efter de vanligaste födelseländerna Denna tabell redovisar födelseland för Storumans kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken. Födelseland 31 december 2017 Nr Land/världsdel Antal Andel Andel ihela riket 1 91,44 % 81,45 % 2 1,15 % 0,42 % 3 0,85 % 0,66 % 4 0,80 % 0,39 % 5 0,76 % 0,43 % 6 : Övriga länder 0,66 % 2,15 % 7 0,63 % 1,49 % 8 0,59 % 1,70 % 9 Asien: Övriga länder 0,56 % 2,22 % 10 0,51 % 0,41 % 11 Afrika: Övriga länder 0,46 % 1,01 %12 Europa utom EU: Övriga länder 0,37 % 0,77 % 0,37 % 0,50 % 14 0,25 % 0,90 % 15 Nordamerika 0,15 % 0,38 % 16 0,12 % 0,73 %17 0,10 % 1,39 % Sydamerika 0,10 % 0,70 % 19 Oceanien 0,07 % 0,06 % 20 0,03 % 0,48 % 21 0,02 % 0,40 %22 0,00 % 0,58 % 0,00 % 0,06 % /SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien 0,00 % 0,65 % Okänt födelseland 0,00 % 0,01 % 0,00 % 0,06 %
Utländska medborgare Den 31 december 2016 hade 339 invånare (5,75 %), varav 163 män och 176 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.
Kultur Kulturarv År 2022 fanns 963 fornlämningar, som hittats i kommunen, registrerade hos Riksantikvarieämbetet. Bland dessa ett stort antal visten. I kommunen fanns ett byggnadsminne, Före detta järnvägshotellet, Kulturen 2.
Kommunen bedriver även projektet Aktene tillsammans med Sijti Jarnge i Hattfjelldal i syfte att utveckla och bevara det samiska kulturarvet.
Kommunvapen Blasonering: Sköld tre gånger delad i silver, blått och grönt. Den övre skuran oregelbunden, avbildande Ryfjällets siluett sedd från nordväst, den mellersta rak, den undre formad som en grantoppskura med tre toppar.
Stensele landskommun hade ett vapen från 1951, medan Tärna landskommun saknade ett sådant. Här valde man att skapa ett helt nytt vapen för den nya kommunen och det registrerades hos Patent- och registreringsverket 1985.
Sport