Eslövs kommun är en kommun i Skåne län, i före detta Malmöhus län. Eslövs kommun ingår sedan 2005 i Stormalmö enligt SCB:s definition. Centralort i kommunen är Eslöv.
Mycket lerrika jordarter finns i sydvästra delen av kommunen, vilket förklarar de stora öppna odlingsytorna. I norra delen av kommunen är jordarterna lerfattigare och stenigare. Det norra området har således ett mer varierat odlingslandskap som inkluderar beteshagar samt löv– och odlad barrskog. Odlingsmarken var också förklaringen till att en relativt stor andel (i jämförelse med genomsnittet i Sverige) av kommunens arbetsföra befolkning var sysselsatta inom jordbruksnäringen. I övrigt dominerades det lokala näringslivet av tillverkningsindustrin.
Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden, med undantag för enstaka år, varit positiv. Största parti under åren 1971 till 2022 var Socialdemokraterna. Efter valen 2018 och 2022 har Sverigedemokraterna varit det näst största partiet.
Administrativ historik 262px|miniatyr|höger|Vägverkets skylt längs riksväg 17 vid dagens gräns mellan Höörs och Eslövs kommuner. Kommunens område motsvarar socknarna: Billinge, Borlunda, Bosarp, Gårdstånga, Hammarlunda, Harlösa, Holmby, Hurva, Högseröd, Remmarlöv, Reslöv, Skarhult, Skeglinge, Stehag, Trollenäs, Västra Sallerup, Västra Strö, Örtofta, Östra Karaby och Östra Strö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
År 1875 bröts en del av Västra Sallerups landskommun ut och bildade Eslövs köping. I den resterande delen inrättades 17 augusti 1894 Västra Sallerups municipalsamhälle. 1909 delades kommunen igen i och med att Västra Sallerups municipalsamhälle inkorporerades med Eslövs köping, som 1911 ombildades till Eslövs stad. Ytterligare två municipalsamhällen inrättades Löberöds municipalsamhälle 26 maj 1899 och Marieholms municipalsamhälle 26 mars 1915. Dessa upplöstes vid utgången av 1954 respektive 1960.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna: Bosarp, Harrie, Löberöd, Marieholm, Röstånga, Skarhult och Snogeröd. Eslövs stad bestod som tidigare.
År 1967 införlivades Bosarps landskommun i Eslövs stad. 1969 upplöstes Harrie, Röstångs och Snogeröds landskommuner och delar av dessa områden uppgick i Eslövs stad. Eslövs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Eslövs stad, Löberöds landskommun, Skarhults landskommun och delar av Maieholms landskommun (Reslöv och Östra Karaby).
Kommunen ingick från bildandet till 2002 i Eslövs domsaga och ingår sedan 2002 i Lunds domsaga. Domsagohistorik Frosta och Eslövs domsaga
Eslövs kommun har av hävd främst samarbetat med Höörs kommun och Hörby kommun i olika konstellationer; Gymnasieskola, vatten, renhållning, räddningstjänst, livsmedelstillsyn m.m. är sådant som samordnats i olika former. I enstaka fall har samordning skett med Lunds kommun. Samarbete sker idag i större omfattning tillsammans i Malmö-Lundregionen.
Geografi Kommunen är belägen i de centrala delarna av landskapet Skåne. Eslövs kommun gränsar i norr till Klippans kommun i före detta Kristianstads län, i nordöst till Höörs kommun, i öster till Hörby kommun och Sjöbo kommun, i sydväst till Lunds kommun och Kävlinge kommun samt i nordväst till Svalövs kommun, alla i före detta Malmöhus län.
Topografi och hydrografi
Kommunen ligger på gränsen mellan den sydvästskånska slättens helåkersbygd och Nordskånes skogsbygder. Denna gräns sammanfaller till största del med den viktiga berggrundsgränsen som separerar Skandinaviens urbergsområde från Centraleuropas sedimentbergarter. Kommunen ligger även på jordartsgränsen, vilken sträcker sig från Svalövstrakten genom centralorten och vidare ner mot Gårdstånga. Mycket lerrika jordarter finns sydväst om denna gräns – vilket förklarar de stora öppna odlingsytorna – medan jordarterna norr om gränsen är lerfattigare och stenigare. Det norra området har således ett mer varierat odlingslandskap som inkluderar beteshagar samt löv– och odlad barrskog.
De större vattendragens dalgångar har stora naturvärden. Som exempel kan nämnas Rönne å som avvattnar Ringsjöarna och rinner genom Rönneholms mosse. Längre nedströms, i Stockamöllan, är åns dalgång djupt nedskuren med branta sluttningar. Dessa sluttningar är till stor del klädda med lövskog, främst med bok och ek. Mot Lund I söder bildar Kävlingeån, som avvattnar Vombsjön, kommungräns.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.
Eslövs kommun Hela riket
Naturskydd År 2023 fanns sex naturreservat i Eslövs kommun.
Bildad (år) Namn Storlek Anmärkning1963 Bosarps jär 21 hektar1994 Abullahagen 39 hektarNatura 2000-område1994 Billingemölla 9 hektarNatura 2000-område2010 Eslövs allmänning 7 hektarKommunalt reservat2009 Borstbäcken 43 hektarNatura 2000-område. Går även in i Hörby- och Sjöbo kommuner.2014 Flyinge ängar 50 hektarGår även in i Lunds kommun
Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar: Eslövs församling, Löberöds församling, Marieholms församling, Ringsjö församling (ligger även i Höörs kommun) samt Östra Onsjö församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i 17 distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:
{| class="wikitable collapsible collapsed" |- ! De 15 distrikten i Eslövs kommun |- | valign="top" |
Billinge Borlunda-Skeglinge Bosarp Eslöv Gårdstånga-Holmby Hammarlunda Harlösa Hurva Högseröd Reslöv Skarhult Stehag Trollenäs Västra Strö Örtofta Östra Karaby Östra Strö
Tätorter I tabellen nedan presenteras de 13 tätorterna i storleksordning efter folkmängd per den 31 december 2018. Centralorten är i fet stil.
Nr Tätort 1990 1995 2000 2005 2010 20152018 1 Eslöv 19 569 2 Marieholm 1 645 3 Stehag 737 958 993 1 261 4 Löberöd (del av*) 927 975 1 227 5 Flyinge 817 832 839 979 994 9921 016 6 Harlösa 715 733 708 742 763 780794 7 Billinge 414 396 424 444 415 434425 8 Gårdstånga 323 337 338 339 343 3663989 Kungshult 378 414 378 367 354 36538710 Hurva 322 344 317 332 350 376376 11 Örtofta 179 153 192 196 202 283299 12 Stockamöllan 311 297 281 301 300 293290 13 Väggarp 215 225 212 213 211 229230 *En mindre del av tätorten Löberöd ligger i Höörs kommun.
Styre och politik Styre Sen efter valet 2018 styr Socialdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna tillsammans.
ÅrPartier 1991–1994 C M FP KD 1994–1998 S 1998–2002 S V MP 2002–2006 S MP V 2006–2010 S V MP 2010–2014 S M 2014–2018 S M 2018–2022 S M L 2022– S M L
Källa:Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 , läst 2018-11-27
Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022-2026Ordförande SHenrik MånssonFörste vice ordförande M Mikael WehtjeAndre vice ordförande SDBo Broman Källa:
Mandatfördelning 1970–2022
Nämnder Kommunstyrelse Presidium 2022–2026Ordförande SJohan AnderssonFörste vice ordförande M Catharina MalmborgAndre vice ordförande SDFredrik Ottesen Källa:
Lista över kommunstyrelsens ordförande Ture Pettersson (s), 1968–73, varav en mandatperiod då Eslöv hade borgerligt styre Malte Jeppsson (c), 1974–82 Kjell Jansson (s), 1983–85 Bertil Jönsson (c), 1986–94 Gunnar Nilsson (s), 1994–02 Cecilia Lind (s), 2002–2010 Cecilia Lind (s) och Henrik Wöhlecke (m), 2010–2014 Johan Andersson (s) och Henrik Wöhlecke (m), 2014–2018 Johan Andersson (s) och Catharina Malmborg (m), 2018–2026
Övriga nämnder NämndOrdförande 2022-2026Vice ordförandeAndre vice ordförandeVård- och omsorgsnämnden STony Hansson MLena Hugosdotter Sundberg SDLinus WalemoKultur- och fritidsnämnden MChristine Melinder SKire Gelevski SDTed BondessonMiljö- och samhällsbyggnadsnämnden MBengt Andersson SJanet Andersson SDKent BjörkServicenämnden SLars Månsson MRikard Malmborg SDYngve MarkGymnasie- och vuxenutbildningsnämnden MTony Ekblad SEva Bengtsson SDCvetanka BojcevskaBarn- och familjenämnden SDavid Westlund M Claus-Göran Wodlin SDDennis LarsenValnämnden STony Hansson MJörgen Andersson Källa:
Vänorter Ruderdal, Danmark (tidigare Birkeröd) Viljandi, Estland Jakobstad, Finland Gardabaer, Island Asker, Norge
Källa:
Ekonomi och infrastruktur Näringsliv I början av 2020-talet utgjordes en stor andel av kommunens yta av jordbruksmark vilket också innebar att en relativt stor andel (i jämförelse med genomsnittet i Sverige), cirka fem procent) av kommunens arbetsföra befolkning var sysselsatta inom jordbruksnäringen. I övrigt dominerades det lokala näringslivet av tillverkningsindustrin som stod för omkring en femtedel av kommunens arbetstillfällen. Stora företag inom denna sektor var Orkla Foods Sverige AB (tidigare AB Felix) och Nordic Sugar AB (Örtofta sockerbruk). Andra större arbetsgivare var Saint-Gobain Sekurit Scandinavia AB och Smurfit Kappa Sverige AB. Ett annat välkänt företag var O. Kavli AB, tidigare Dr Pers Food Produktion AB).
Infrastruktur Transporter I väst-östlig riktning genomkorsas kommunens sydöstra del av E22, dess centrala delar av riksväg 17 och dess norra delar av riksväg 13. Dessa vägar förbinds i nord-sydlig riktning av länsväg 113. Länsväg 104 följer kommunens sydvästra gräns. I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen också av Södra stambanan varifrån Rååbanan tar av åt väster i Eslöv. Södra stambanan trafikeras av Öresundstågs fjärrtåg och båda banorna trafikeras av regiontåget Pågatågen som förutom i Eslöv även stannar vid Stehag och Örtofta på stambanan. Från och med december 2016 trafikeras Rååbanan åter av persontrafik och Marieholm blir stationssamhälle igen.
Befolkning Demografi Befolkningsutveckling Kommunen har invånare (), vilket placerar den på plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Kultur Konstarter Offentlig konst
alt=|miniatyr|Eslövs stadshus, med Alexius Hubers Begynnelse framför. Enligt uppgifter från 2019 har Eslövs kommun en årligt budget för offentlig konst på 300 000 kr. Samma år mottog dock kommunen en gåva på fem miljoner från Sparbanksstiftelsen Finn. Gåvan skulle användas för inköp av offentlig konst.
Bland de offentliga konstverken i kommunen märks Snäckfågel på Stora Torg, Begynnelse i Edelbergsparken och Granitblomman på Gröna Torg.
Kulturarv År 2023 fanns sju statliga byggnadsminnen i Eslövs kommun; bland dessa de två slotten Trollenäs slott och Skarhults slott. Ett annat exempel på byggnadsminnen är Harlösa donationshus som stod färdigt 1824. Byggnaden vittnar om socialvårdens historia.
Kommunsymboler Kommunvapen Blasonering: En blå sköld med ett vingadt hjul och däröfver ett klöfverblad, allt af guld. Skölden täckes af en murkrona.
Eslövs kommunvapen innehåller ett bevingat hjul som symbol för järnvägen och ett klöverblad som symbol för handel och lantmannaprodukter. Vapnet fastställdes för Eslövs stad 1911. Inga konkurrerande vapen fanns i de enheter som lades samman till Eslövs kommun. Udda är att gammalstavningen behölls vid registreringen 1975 samt att murkronan omnämns i blasoneringen.
Kommunfågel miniatyr|vänster|Sånglärkan är Eslövs kommunfågel.
Se även Personer med anknytning till Eslövs kommun
Referenser Noter
Källor Arvastson, Allan, Johannesson, Gösta och Sallius Joel. (1961). Fälad blev stad. Eslöv: Eslövs stads drätselkammare Statistiska Centralbyrån Valmyndigheten
Externa länkar Eslövs kommuns webbplats
Kategori:Sveriges kommuner