miniatyr|Telefontornet omkring 1890. Telefontornet var ett fackverkstorn i stål på taket på Allmänna Telefonaktiebolagets hus vid Malmskillnadsgatan 30 i Stockholm, uppfört 1887 och rivet 1953. Tornet byggdes för att bära upp telefonledningar till Stockholms telefonabonnenter och var cirka 45 meter högt. Stommen, som byggdes av Motala Verkstad, var den första i Sverige med sammannitade stålbalkar.
Historik miniatyr|Brunkebergstorg, Telefontornet 1952. Telefontornet invigdes den 12 juli 1887 med närvaro av kung Oscar IITekniska museets årsbok Daedalus 1943, sida 92. "En svensk telefon i varje hem" av Gustaf Collberg. och hade beställts av Stockholms Allmänna Telefon AB (SAT). Då hade Stockholm 5 500 telefonapparater och ledningar på , i regel utförda med blank enkeltråd över hustaken. Vid invigningen utgick 4 000 telefontrådar från tornet över centrala Stockholm. Från början var det tänkt att telefontornet skulle vara 80 meter högt i järn, men problem med myndighetsbeslut ledde till att man istället uppförde fyra stativ, liknande dem man tidigare uppfört på olika håll i staden, fast här i större dimensioner.
Ganska snart tyckte allmänheten och pressen att tornet var fult och att det behövdes en utsmyckning. Man utlyste då en pristävlan om tornets utsmyckning. Tävlingen vanns av J. Zetterstedt som var tjänsteman vid bolaget. Förslaget omarbetades i väsentlig grad av arkitekten Fritz Eckert omkring 1890 och därmed fick tornet de fyra hörntornen med vimpelstänger. Vid alla stora evenemang i staden flaggades det där. Även vid bolagets understationer på Svartmangatan 6 och Hornsgatan 9 fanns mindre telefontorn.Stockholms Allmänna Telefon Aktiebolag 1883 - 1893 (del 1)Stockholms Allmänna Telefon Aktiebolag 1883 - 1893 (del 2)
Redan i början av 1890-talet började trådarna sammanföras i kablar under jorden. Omkring 1913 var ombyggnaden genomförd och telefontornet miste sin funktion, även om enstaka ledningar fanns kvar. miniatyr|Montering av NK-klockan 1939. År 1939 monterades en roterande klocka på tornet, den så kallade NK-klockan. Urtavlan har en diameter av 7,6 meter och var då Europas största. NK-klockan tillverkades 1939 av “Ingenjörsfirman Teknik ASEA” under medverkan av Ruben Morne.Morne (1998), sida 83 Hela anordningen väger sju ton. Uret var en reklamskylt för NK och NK-klockan blev ett populärt inslag i stadsbilden. Uret monterades ner 1953, men monterades upp igen inom ett år på dess nuvarande plats på varuhuset NK:s tak.Kompanirullan , (NK:s tidning) nr. 1-2 (1954)
Den 23 juli 1952 utbröt en eldsvåda i Televerkets Radiolaboratorium, som var inrymt under tornet. Byggnaden skadades svårt, men tornet mindre. Tornets fästen i byggnaden blev dock allvarligt skadade. I början av september 1952 beslöt Telegrafstyrelsen att tornet skulle monteras ned, vilket väntades ge 160 ton skrot till järnverken.
Se även Telekommunikationer i Stockholm
Referenser Noter
Källor
Vidare läsning
Externa länkar
Kategori:Ej längre existerande byggnader på Norrmalm Kategori:Ej längre existerande torn i Sverige Kategori:Telekommunikationens historia i Sverige Kategori:Motala Verkstad