Jena

Den här artikeln handlar om den tyska staden. För krokodildockan, se Drutten och Gena.

Jena är en kretsfri stad i det tyska förbundslandet Thüringen och ligger i floden Saales dalgång cirka 70 kilometer sydväst om Halle an der Saale.

Genom stadens sydligaste delar går motorvägen A4, som i väster ansluter till A7 vid Bad Hersfeld. Den går i östlig riktning mot Chemnitz och Dresden och har cirka 20 kilometer öster om Jena anslutning till A9, som går mellan Nürnberg i söder och Leipzig och Berlin i norr. Jena är också en järnvägsknutpunkt och har alltså goda markförbindelser med övriga delar av förbundsrepubliken.

I Jena finns sedan mitten på 1800-talet den optiska industrin Carl Zeiss, som tillverkar kameror, kikare, projektorer, planetarier och diverse andra instrument som kräver linser av hög kvalitet. Företagsnamnet återfinns även i stadens fotbollslag FC Carl Zeiss Jena. Här finns också Schott Jenaer Glas.

Staden har ett universitet – Friedrich-Schiller-Universität – och två fackhögskolor, som båda har inriktningar inom optik och mikroelektronik. Tre Max-Planck-Institut för forskning finns i staden, som också har ett avdelningskontor av tyska patentverket.

Historia Jena under medeltiden Sedan 1100-talet styrdes Jena av Lobdeburg-släkten som 1230 upphöjde Jena till stad och som kort därefter byggde en stadsmur. Stadens självförvaltning byggdes ut genom ett råd 1275. Borgarskapet fick god avkastning genom det uppblomstrande vinodlandet. År 1286 uppförde dominikanerna sitt kloster och 1301 skapades cistercienserklostret för nunnor vid Michaeliskyrkan. Lobdeburger försvagades och grevarna av Schwarzburg och Wettin dök upp. Fram till 1331 tog wettinarna kontrollen över staden och gav Jena 1332 de gothaiska stadsrättigheterna. År 1414 grundades karmeliterklostret. Stadens välstånd visade sig genom nybyggnationerna av Michaeliskyrkan 1380-1390 och rådhuset i slutet av 1300-talet. Från 1423 tillhörde Jena kurfurstendömet Sachsen, då wettinarna efter askaniernas utdöende blev kurfurstar. Även efter Leipziger Teilung 1485 kom Jena att vara kvar i kurfurstendömet Sachsen.

Jena 1500–1800 miniatyr|Marktplatz (torget) i Jena. miniatyr|Utsikt över centrala Jena. Reformationen började 1523 med den radikala teologen Martin Reinhardt som fördrevs efter Martin Luthers ingripande 1524. År 1525 förstörde bönder och delar av stadens befolkning karmeliterklostret och dominikanerklostret ödelades. Nederlaget i Schmalkaldiska kriget 1546-1547 förlorades ernestinerna kurfurstevärdigheten. Jena kom att tillhöra Hertigdömet Sachsen. En följd av detta blev att man grundande en högre skola i dominikanerklostret som ersättning för universitet i Wittenberg som var en föregångare till dagens universitet Friedrich-Schiller-Universität Jena som grundades 1558.

Boktryckarkonsten som drivits sedan början av 1500-talet blommande upp med universitetet och Jena kom att vara tvåa efter Leipzig under 1700-talet vad gäller boktryckeri. Universitetet stannade efter statsdelningen 1572 under ernestinskt beskydd medan staden hamnade under hertigdömet Weimar. Under en kort period (1672–1690) var Jena huvudstad i det självständiga furstendömet Sachsen-Jena vars hertigar bodde i det 1471 byggda slottet som byggdes ut 1662. Deras ämbetsverk skulle delvis finnas kvar i Jena fram till 1809.

Efter hertig Bernhard II av Sachsen-Jenas död 1692 kom staden under Sachsen-Eisenach och 1741 under hertigdömet Sachsen-Weimar som under 1800-talet upphöjdes till storhertigdömet Sachsen som fanns kvar fram till 1918. I de teologiska lärostriderna under den senare delen av 1500-talet var universitet centrum för den lutherska ortodoxin (Matthias Flacius) och efter det trettioåriga kriget infann sig en blomstringsperiod för universitetet. Universitetet var med sina 1 800 studenter mellan 1706 och 1720 det största av de tyska universiteten. Barocken visade sig genom storslagna byggnader och från hovet kom impulser till konst- och musiklivet. 1570 började Collegium Musicum att verka. Efter en omorganisation 1769 hade de akademiska konserter fram till 1900-talet.

Stadens ekonomi fick en tillbakagång då vinodlandet, studenterna och boktryckeriet minskade under 1700-talet. 1788 kom stadens finanser under tvångsförvaltning. Under hertigen Karl Augusts regeringstid 1775–1828 och dennes minister Johann Wolfgang Goethe kom en ny blomstringstid under Weimars inflytande till universitetet i Jena. Goethe hade ett intresse för Jena och här startade hans vänskap med Friedrich Schiller som från 1794 verkade i Jena som professor och levde i staden till 1799. Under Georg Wilhelms Friedrich Hegels tid som lärare vid universitetet (1801–1807) utvecklade sig Jena till den tyska idealistiska filosofins huvudort. Jena kom också att bli en viktig ort för äldre romantiska litteraturen. Stadens rykte höjdes genom utgivningen av tidningen Allgemeine Literatur-Zeitung 1785–1803 och Jena sågs som en liberalt orienterad stad. Jenas ryktbarhet minskade snabbt från år 1800 då de berömda lärarna lämnade staden.

Jena under 1800-talet miniatyr|Karta över Slaget vid Jena 1806. De 14 oktober 1806 besegrade Napoleon I de preussiska och sachsiska arméerna vid Slaget vid Jena-Auerstedt. Slaget som hölls på höjderna framför staden orsakade svåra skador på staden och universitetet. Ett starkt motstånd väcktes mot Napoleons styre, speciellt bland stadens studenter där flera gick in i frikåren Lützowsches Freikorp.

År 1815 grundades studentrörelsen Urburschenschaft som verkade för ett nationellt enande av de tyska länderna.

Universitetet spelade en viktig roll för stadens ekonomi tillsammans med boktryckeriet och vin-, trädgårds-, humleodlingar och åkerbruk som växte. Från 1800 började startades mindre industriella verksamheter upp i Jena, 1820 startades ett kamgarnspinneri som 1840 hade 100 anställda och som 1864 började använda sig av ångmaskiner i produktionen. År 1830 hade Jena invånare. Jena blev en järnvägsknutpunkt då Saalbanan (Saalbahn) byggdes mellan Großheringen och Saalfeld 1874 och linjen Gera-Weimar 1876. Industrialiseringen av Jena fortsatte med grundandet av en pianofabrik (pianoforte) 1843, en ugnsfabrik 1859, en cementfabrik 1886 och 1895 en mätinstrumentsfabrik.

De för staden viktigaste industrier grundades under samma tid. Carl Zeiss grundade sina optiska verkstäder 1846 som från att ha haft tjugo medarbetare 1820 växte till en storindustri och världsföretag under Ernst Abbes ledning vad gäller finmekanik och optik. Samarbetet med Otto Schott och dennes glasfabrik gav impulser till uppgången och 1886 tillverkade man 10 000 mikroskop. 1889 skapades stiftelsen Carl-Zeiss-Stiftung som kom att ge stora bidrag till universitetet som vid samma tid hade en av sina mest berömda lärare, zoologen Ernst Haeckel. År 1841 promoverade Karl Marx i Jena. År 1908 byggdes en ny huvudbyggnad för universitetet. Antalet studenter steg från 500 till 2 000 mellan 1880 och 1914. Framförallt de naturvetenskapliga och medicinska institutionerna byggdes ut. Förlagen Gustav Fischer Verlag och Eugen Diederischs berikade staden. År 1879 tog domstolen Oberlandesgericht upp sin verksamhet i Jena för alla stater i Thüringen.

Jena från år 1900 Den 19 mars 1901 invigdes stadens elverk och 1 april följde under pompa och ståt invigningen av spårvägen. I samband med hopslagningen av de olika delar av Thüringen blev Jena 1920 en del av delstaten Land Thüringen. Staden Jena blev 1922 kretsfri stad och samtidigt skapades Landkreis Jena. Under Kristallnatten (Novemberpogrome) 1938 skedde antijudiska angrepp och judiska affärer bojkottades och den judiska befolkningen situation försämrades kraftigt.

Under andra världskriget bombade de allierade staden med sin höjdpunkt under februari och mars 1945 vilket ledde till svår förstörelse av Jena. I samband med att staden besköts av amerikanskt artilleri 11 april 1945 dödades 40 människor. Den 13 april 1945 ockuperade amerikanska trupper Jena utan stridigheter. Den 1 juli 1945 följde övertagandet av sovjetiska trupper. Under kriget förstördes 14 procent av Jena och 800 människor omkom vid luftanfallen.

Den 15 oktober 1945 var Jenas universitet det första universitet i Tyskland som började sin verksamhet igen efter kriget. År 1946 skedde nedmonteringarna av Zeiss- och Schott-verken, de nedmonterades till 94 procent och 300 specialister från verken fördes till Sovjetunionen för att där bygga upp verken på nytt. År 1950 grundades Jenapharm. Jena hörde under DDR-tiden till Bezirk Gera (1952–1990). Den 1 april 1946 inkorporerades den tidigare självständiga staden Lobeda.

I samband med arbetarupproret 17 juni 1953 kom 30 000 av invånarna i Jena att protestera mot DDR-regeringens åtgärder. Demonstranterna krävde fria val, Tysklands återförening och DDR-regeringens avgång. För att slå ner upproret gick sovjetiskt pansar in i staden. Undantagstillstånd infördes och flera hundra personer greps. Den 18 juni 1953 avrättades den i Jena födde verkstadsarbetaren Alfred Diener som tillsammans med två andra förde fram kraven till SED:s lokalavdelning. Diener avrättades i den sovjetiska kommendaturens byggnad i Weimar.

År 1957 inleddes byggandet av nya bostadsområden i betong. Åren 1965–1975 byggdes det stora området Jena-Lobeda-West och 1971–1983 följde området Jena-Lobeda-Ost. Dessa områden var en del av det östtyska miljonprogrammet. I slutet av 1960-talet skapade man en ny stadskärna då man rev den historiska innerstaden kring Eichplatz och byggde ett höghus tillhörande universitetet.

År 1975 blev Jena DDR:s fjortonde storstad i och med att antalet invånare översteg 100 000. År 1989 ägde den största demonstrationen i Jenas historia rum då 40 000 deltog vid ett medborgarforum i centrala Jena.

Ekologi Det finns 36 olika arter av orkidéer runt Jena och Saale-Holzland-distriktet. En av de många platser där man kan se dem är Leutratal, söder om staden. Ophrys apifera växer även på några platser i staden. I de omgivande bergen finns bland annat rådjur, grävlingar, rävar, tvättbjörnar och mårdar. En dokumentärfilm visar att den europeiska vildkatten förekommer nära Jena.

Byggnadsverk miniatyr|JenTower (tidigare Intershop-Hochhaus)

Den mest påtagliga byggnaden i Jena är JenTower (i folkmun Uniturm eller ”Keksrolle”) som blivit ett varumärke för staden som det högsta kontorshuset i de nya delstaterna. Bredvid finns det gamla TV-tornet som inte längre används och rester av den gamla stadsmuren. Till muren hör tornet Rote Turm som byggts upp efter att ha störtat in vid saneringsarbeten 1995 och Anatomieturm där Johann Wolfgang von Goethe forskade.

I stadskärnan befinner sig den gamla universitetsbyggnaden Collegium Jenense som inrättades i ett före detta kloster. På den historiska marknadsplatsen Marktplatz finns bredvid det historiska rådhuset Göhre där Jenas stadsmuseum huserar. På marknadsplatsen finns ett monument över Johan Fredrik I som grundades Jenas universitet. I Jena går han även under namnet Hanfried. I den nordostliga änden ligger universitetets huvudbyggnad som byggdes 1905-1908. Fram till dess stod Jenas stadsslott här som revs för den nya byggnaden. Av slottet finns idag bara den gamla slottsbrunnen på innergården kvar.

Lämnar man stadskärnan i nordlig riktning kommer man till det nybyggda Thüringer Universitäts- und Landesbibliothek (förkortat ThULB). Byggnaden innehåller nästan alla biblioteken vid universitetet och en stor verkstad för restaurering och digitalisering. Till vänster om ThULB i nordlig riktning finns Jena botaniska trädgård och Zeiss-Planetarium som öppnades 18 juli 1926. Det är den äldsta planetariebyggnaden. Efter planetariet kommer Griesbachsches Gartenhaus även känt som Prinzessinnenschlößchen med dess stora trädgård.