Poverty Point nationalmonument ligger i nordöstra delen av den amerikanska delstaten Louisiana i USA nära staden Epps i West Carroll Parish. Här finns lämningar från en kultur som blomstrade under ungefär ett årtusende omkring 2000-1000 f.Kr. Monumentet har daterats till perioden mellan 1700- och 900-talet f.Kr., alltså från slutet av den arkaiska perioden. Det rör sig framför allt om byggda högar, åsar, vallar, sänkor och liknande i en storleksklass som är imponerande med tanke på frånvaron av moderna maskiner. De mest iögonfallande jordarbetena är sex jordvallar i form av halvkoncentriska ringar, vars ändar slutar i sluttningens brant, som bildades av ett vattendrag i Mississippiflodens dalgång. Komplexet omfattar också minst sex konstgjorda högar, innanför och utanför halvcirkelringarna. Byggarna tillhörde en jägar-samlar- och fiskarkultur där enkel keramik tillverkades. Materialet till sina stenverktyg fick de långväga ifrån, ibland mer än 2000 km bort. Poverty Point är centrum för Poverty Point Culture, en arkeologisk kultur som finns dokumenterad i delar av dagens Louisiana och angränsande områden i Mississippi och Arkansas, som spred sig så långt som till Florida.
Förhistoriska artefakter hittades på platsen för Poverty Point i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Det var inte förrän på 1950-talet som strukturen erkändes som en konstgjord anläggning efter att flygbilder hade studerats. Sedan dess har utgrävningar pågått nästan kontinuerligt. Fastigheten är en statlig historisk plats och förvaltas av Louisiana Department of Culture, Recreation and Tourism. 1962 erkändes platsen av den federala regeringen som ett nationellt historiskt landmärke. År 2014 blev Poverty Point ett av Unescos världsarv. USA:s inrikesdepartements begäran att platsen baserades på det faktum att Poverty Point var en enastående struktur av en jägar-samlarkultur, den största bosättningen i Nordamerika vid den tiden, och möjligen den största jägar-samlarbosättningen genom tiderna. Namnet Poverty Point kommer från en 1800-talsplantage med detta namn som låg på platsen.
Anläggningen Omgivningen Marçon Ridge Poverty Point ligger på en terrass vid Marçon Ridge på sluttningen ned mot Bayou Marçon. Den västra gränsen för denna terrass bildas av floden Boeuf. Båda floderna är så kallade oxbows (avsnörda gamla flodfåror) av Mississippifloden. Denna sistnämnda rinner cirka 25 km öster om Poverty Point. Terrassen är omkring 15 km bred och cirka 200 km lång i nord-sydlig riktning. Terrassen ligger nästan 30 meter över havet och cirka 10 till 12 meter över den omgivande flodslätten. Platsen var skyddad från översvämningar redan under förhistorisk tid. Höjdryggen gränsar direkt till Bayou Marçon i öster med en eroderad sluttning. Den övergår försiktigt i den omgivande träskmarken på västra sidan. Terrassen är bildad av lera och alluvialt material på djupet. På ytan av terrassen finns ett flera meter tjockt lager av lössjord.Gibson 2000, s. 67.
Vallarna De sex vallarna, i form av koncentriska halva ringar, tillsammans med kanten på sluttningen mot vilken de möts, omsluter ett slutet inre plats Plazan. Vallarna var troligen omkring 1,6 till 2 m höga men har reducerats till drygt 1 meter och de hade ett lentikulärt tvärsnitt. Radien för den yttre vallen är cirka 600 meter. Det radiella avståndet mellan åsarna på de yttre vallarna är mellan 45 och 55 meter och mellan de två inre vallarna cirka 80 meter. I vallarna finns det cirka 30 meter breda luckor för radiella strukture, som delar vallarna i sex segment vardera. I sydväst leder en dammliknande utfyllnad som är radiellt orienterad ungefär mot den sydligaste yttre kullen över vallarna och över en yttre naturlig sänka. Alla markarbeten består huvudsakligen av jord från det omgivande området, materialet till vallarna togs delvis direkt mellan vallarna, så att grunda diken bildades där. Klump strukturen i vallarna visar än idag att materialet transporterades i korgar. Från de olika storlekarna på klumparna, från några kilo till över 25 kg, kan man dra slutsatsen att män, kvinnor och barn byggde monumentet tillsammans.Om inte annat anges härstammar uppgifterna beskrivninghen av anläggningen och alla numeriska angivelser från Gibson (2000) kapitel 5.
Högarna Minst sex konstgjorda högar omger vallarna, varav två är belägna innanför och fyra utanför vallarna. En annan hög cirka 2 km söderut var mycket äldre. Den högen var inte direkt relaterad till Poverty point, men kan ha fungerat som ett landmärke för platsens orientering. Den största högen (Högen A) i väster utanför vallarna. Den högen har en plattform i öster halvvägs upp på högen, från vilken en ramp leder upp på en kon i väster, som har en liten plattform på toppen. Den övergripande formen ansågs av tidiga utgrävare vara en fågel med huvudet på toppen, rampen som baksidan, plattformen som svansen och konen som de utsträckta vingarna, så Högen A kallas också för Fågelhögen. Tolkningen betraktas nu som rent spekulativ. Den näst minsta högen är Motley Mound, mer än 1 km norrut. Den kan också ha varit byggd som hög A, men är dåligt bevarad eller aldrig färdigställd.
De två högarna innanför vallarna var i stort sett ovala, Sarah's Mound (Mound D) är lentikulär, medan Dunbar Mound (Mound C) reser sig till en omslutande plattform med en kupol som reser sig i mitten. Högen B, utanför vallarna mot nordväst, var rund. Ballcourt Mound, utanför mot sydväst, var rektangulär i sin grundform och tillplattad upptill. 2014 upptäcktes en annan, mindre, rund hög i nordost och fick namnet Högen F. Högarna mätte ursprungligen omkring 20 meter i höjd för den största högen A, troligen 15 m för Motley Mound, 7 m för högen B, och högarna C till Evar bara av en manshöjd[. Högen F nådde som mest 1,5 m.
De tre yttre högarna nära vallarna är placerade nästan exakt på en nord-sydlig axel. Motley Mound ligger strax norr om Dunbar Mound. I tidigare undersökningar har man antagit att var och en av dem har bildat en perfekt linje och diskuterat vilken mätteknik som använts. Under senare tid har antaganden om anläggningens symmetri och noggrannhet efter noggranna mätningar med den senaste tekniken har anläggningen symmetri blivit av mindre betydelse.
The Plaza Den inre delen som omslutes av vallen, är känd som torget (plaza) Torget var cirka 600 meter långt i nord-sydlig riktning och har en yta på 14 hektar. Ytans naturliga ojämnheter har utjämnats av vallar, och en platt och jämnt sluttande ramp som utgår från plazan anses vara tillgången till floden.Tidigare antog man att endast särskilda aktiviteter ägde rum på torget eftersom inga artefakter hittades där under undersökningar och ytliga utgrävningar. Daglig användning av platser leder alltid till förlust av föremål och ackumulering av använt material. Det var inte förrän geomagnetiska undersökningar gjordes med hjälp av mycket känslig gradiometri efter år 2000, som djupare strukturer kunde hittas under golvet på torget. Det rör sig om fyra runda arrangemang av stolphål, som undersöktes mer i detalj i samband med utgrävningar av studerande som inleddes 2009. De första resultaten visar att hålen inte motsvarar den typ som tidigare varit känd från vallarna, de är ovanligt stora på nästan tre meters bredd och också påfallande djupa. Dessutom hittades stora mängder artefakter utan tecken på användning under utgrävningarna på torget.
Datering Mellan 1950-talet och början av 2000-talet utfördes många radiokoldateringar på prover från vallar och högar. Resultaten varierade avsevärt, vilket gjorde det svårt att förstå hur och i vilken ordning anläggningen byggdes. I början av C-14 mätningarna togs för få prover och de var inte tillräckligt renade mot föroreningar med nya kol. För högarna samlades nya dateringar in mellan 2001 och 2006. Genom att bortse från prover som faller utanför osäkerhetsintervallet med mer än 100, har man kunnat ge en ungefärlig datering. Anläggningen byggdes under perioden från 1700-talet till 900-talet f.Kr.
Högen B var den första högen som daterades med C-14, men dessa dateringar gjordes med otillförlitliga metoder och skiljer sig från andra prover med över 1800 år och är grovt felaktiga. Ny forskning från 2001 tyder på att högen B var den äldsta strukturen i komplexet och byggdes på en kort tid på veckor eller några månader under okänt år mellan 1738 och 1522 f.Kr. Högen E i söder byggdes nästan samtidigt eller kort därefter. Högen C är svår att datera eftersom byggplatsen användes som en boplats mellan avlägsnandet av det översta jordlagret för att skapa en plan yta, och början av bygget av vallarna. Men förmodligen byggdes högen C efter de två första högarna. Högen A, den största av de konstgjorda högarna, har haft bra dateringar sedan 2007. Den påbörjades efter färdigställandet av hög C. Nyare utvärderingar daterar byggandet av högarna till ungefär hundra år mellan 1311 f.Kr. och 1217 f.Kr. Dateringar tyder på en mycket kort byggtid på 30 till 90 dagar för högarna. Högen D är den yngsta delen av komplexet, den byggdes i slutet av den arkaiska perioden och kanske inte förrän under skogsperioden eftersom artefakter från denna tid hittades inbäddade i de översta lagren av högen. Troligen fanns ursprungligen ingen hög på denna plats. Dateringen av vallarna är otillförlitliga på grund av provtagning enligt metoder som nu är föråldrade. Nyare systematiska data finns ännu inte tillgängliga. De påbörjades troligen på 1700- eller 1600-talet f.Kr. Uppgifterna är fördelade över vallarna på ett sådant sätt att felmarginalen gör man inte vet i vilken ordning de byggdes.
Helhetsbilden De sex vallarna (sex segment vardera) och de sex högarna anses vara en modell av världen. Sex är antalet riktningar, det vill säga solens fyra riktningar, plus himlens och jordens botten. Halvcirklarna är orienterade mot öster med sin öppning mot soluppgången. Hela komplexet utstrålar harmoni. Deras uppgift var att upprätta en harmoni och försegla denna mellan sina byggare och alla människor och naturens krafter. Symmetrin bör avvärja faror. Markarbetena var avsedda att påverka livets och dödens krafter. De "harmoniska proportionerna" i hela komplexet, dess orientering mot solen och ringformen, som tar upp "solens bana under dagen och i årets cykel", lovade "skydd mot död, lidande, sjukdom och annat ont". Dessutom, enligt Jon Gibson, skapade de ett hem; Han menade att samarbetet i produktionen bidrog till samhällsbyggandet.
Byggnadernas totala volym varierade från 650 000 till över 750 000 m³ jordGibson 2000: s. 109 f. eller, enligt nyare uppskattningar, 750 000–1 000 000 m³.Tristam R. Kidder, Anthony L. Ortmann, Lee J. Arco: Poverty Point and the Archaeology of Singularity. In: SAA Archaeological Record. Volume 8, Issue 5 (November 2008), s. 10. Detta motsvarar ungefär en fjärdedel till en tredjedel av volymen av den stora Cheopspyramiden. När det gäller mänsklig arbetskraft skulle 100 heltidsanställda män ha kunnat bygga anläggningen på 21-24 år. Andra beräkningar, baserade på längre byggtider och/eller deltids arbete ger andra tider.
500 män i en generation som arbetade under en till två månader per år. 100 män i tre generationer på sex eller sju dagar per månad. 100 män på 300 år med några dagar per månad.
Dessa siffror bekräftar bara påståendet att anläggningen kunde byggas under realistiska tidsperioder under tiden för Poverty Pointkulturen. Det är inte möjligt att säga om monumentet byggdes under hela perioden eller om det kanske bara var en generation som byggde anläggningen. De nyare indikationerna på korta byggtider för enskilda högar tyder på att människor från ett stort område samlades under korta byggfaser på en eller några månader för att bygga jordvallen tillsammans.