Ensamkommande barn är, enligt FN:s definition, barn och ungdomar under 18 år, eller annan lägre myndighetsålder, som söker eller har fått asyl i ett land utan att ha föräldrar eller andra vårdnadshavare tillgängliga i mottagarlandet. Som annan vårdnadshavare räknas normalt släktingar.

Inom EU räknas alla asylsökande under 18 år som kommer till unionens territorium utan tillgång till föräldrar eller annan legal vårdnadshavare till kategorin ensamkommande barn. I Sverige används beteckningarna barn utan vårdnadshavare , asylsökande ensamkommande barn och asylsökande ensamkommande ungdomar samt ensamkommande flyktingbarn.

Om barnet saknar giltiga id-handlingar eller annan dokumentation som stödjer uppgiven ålder kan åldersbedömning göras. I Sverige görs medicinsk åldersbedömning i samverkan mellan Migrationsverket och Rättsmedicinalverket.Åldersbedömning. Migrationsverket. Läst 2019-07-15. Denna process har i Sverige varit föremål för debatt gällande etisk grund, precision i mätmetoden och rättssäkerhet.

Mellan 2015 och 2016 sökte cirka 170 000 ensamkommande barn och unga asyl i Europa.

År 2015 sökte cirka 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Majoriteten av dem var pojkar och cirka 23 000 var afghanska medborgare. Dessa siffror var de högsta någonsin och betydligt högre än de följande tio åren. Av dem som kom 2025 fick cirka 20 000 tillfälliga eller permanenta uppehållstillstånd, antingen på grund av skyddsskäl eller genom den så kallade gymnasielagen. Efter 8-10 år i Sverige hade mer än 80 procent av männen arbete (67 procent av kvinnorna) och tjänade mer än jämnåriga svenskar och de som kommit med föräldrar. Enligt SCB kan en anledning vara att arbete vid sidan av studier (gymnasiala och eftergymnasiala) genererar lägre arbetsinkomster.

Definition Ensamkommande barn är ett lagstadgat begrepp och används både i Sverige och internationellt, med olika definitioner. I svensk lag innefattas asylsökande barn under 18 år som vid ankomsten till mottagarlandet är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som anses ha trätt in i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Denna definition är snarlik den definition som utvecklats av FN:s flyktingkommissariat United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR). Som ensamkommande barn och unga räknas även de som inte söker asyl och de som har fått avslag på en asylansökan (papperslösa).

Det vidgade begreppet ensamkommande har inom politik och politisk journalistik använts för att även inkludera ensamkommande barn som blivit myndiga (antingen genom att fylla 18 eller genom att ha fått sin ålder uppskriven), men exkluderar personer som var myndiga när de kom.

Historia Ensamkommande barn och unga är inget nytt fenomen. Mest känt är kanske de finska krigsbarnen där Sverige under kort tid tog emot mellan 70 000 och 80 000 barn. Genom aktionen Kindertransport, före och i början av andra världskriget, räddades mellan 10 000 och 15 000 judiska barn, främst från Tyskland och Österrike. De skickades i första hand till England. Cirka 500 barn kom till Sverige. Under andra världskriget evakuerades barn från London och andra storstäder för att skydda dem från flygbombningarna. De separerades då från sina föräldrar och placerades på den engelska landsbygden. En del av den tidiga forskningen om hur små barn påverkas av separationer från föräldrar härrör från uppföljande forskning kring dessa barn. Även om dessa situationer skiljer sig åt sinsemellan och skiljer sig från dagens ensamkommande barn och unga, så finns det också viktiga likheter. De historiska erfarenheterna av ensamkommande barn och unga visar, att rådande samhällskontext i hög grad påverkar synen på dem och att detta i sin tur har betydelse för hur mottagandet utformas.

Ensamkommande barn i Sverige

Lagar och asylprövning

För mer detaljerad information om ändringar i asyllagstiftningen 2015-2024 se Sveriges hantering av flyktingkrisen 2015

Utlänningslagen och dess ändringar sedan 2016 De ensamkommande som kom före 2015 har vanligen direkt fått permanent uppehållstillstånd och möjlighet till familjeförening.

Den stora anströmningen av flyktingar under 2015 gjorde att många barn och ungdomar fick vänta ett eller två år på att asylutredningen skulle påbörjas. Den 20 juli 2016 började den tillfälliga begränsningslagen gälla, och tillämpades då retroaktivt för alla som ännu inte hunnit få sina beslut från Migrationsverket. Genom denna lag blev tillfälliga uppehållstillstånd det normala i stället för som tidigare permanenta och familjeförening försvårades kraftigt. Formellt gjordes ett undantag för barn och barnfamiljer som sökt asyl senast 24 november 2015. Detta kom dock att gälla mycket få av de ensamkommande barnen, eftersom de flesta antingen hann fylla 18 eller blev uppskrivna i ålder till 18 år i samband med beslutet.

Huvuddagen av den tillfälliga begränsningslagen förlängdes i sina huvuddrag 2019 och permanentades 2021.

Asylbedömning Fram till 2013 var det enligt en artikel i tidningen Fokus praxis bland handläggarna att ensamkommande asylsökande barn fick permanenta uppehållstillstånd. Under 2013 kom EU-direktiv som enligt verksledningen innebar att ensamkommande asylsökande barn som var 16 eller 17 år gamla endast skulle få tillfälliga uppehållstillstånd till den dag de fyllde 18 år, då de skulle återvända till sitt ursprungsland. Enligt tidningen Fokus följdes dessa instruktioner inte av verkets handläggare som fortsatte att dela ut permanenta uppehållstillstånd, men nu med hänvisning till särskilt ömmande omständigheter. Instruktionerna började följas i praktiken först våren 2016, enligt tidningen.

Vid bedömningen av ett ensamkommande barns asylskäl görs samma bedömning som vid vuxna asylsökande, men med ett barnperspektiv och med iakttagande av barnkonventionen. Det innebär bland annat att lite lägre krav ställs på att barnet i detalj ska kunna redogöra för sin flyktinghistoria för att den ska bedömas som sammanhängande, oförändrad och sannolik, de krav som ställs på den sökandes berättelse för att den skall anses ha högt bevisvärde och den asylsökande ska anses vara trovärdig.

Om barnet gjort sin identitet sannolik och anses trovärdig bedöms vid en asylprövning om barnet har flyktingskäl, är alternativt skyddsbehövande, skyddsbehövande i övrigt, eller om det vid en samlad bedömning föreligger synnerligen ömmande omständigheter.

I asylutredningen ingår att utreda barnets ålder. De unga som vid ankomsten 2015 hade registrerats som barn blev sedan åter åldersbedömda i samband med sin intervju vid Migrationsverket. De som inte hade giltiga ID-papper bedömdes mycket ofta som 18 år gamla, utan motivering och oavsett vilken ålder de själva angivit. Detta gällde i hög grad afghanska barn, eftersom aAfghansitan saknar folkbokföring och afghanska ID-handlingar regelmässigt avfärdades som icke trovärdiga. Våren 2017 började de medicinska åldersbedömningarna som även de resulterade att en stor del av barnen skrevs upp i ålder till 18 år. Av de afghanska ungdomar som fyllt eller skrivits upp till 18 år fick endast 14 respektive 8 procent uppehållstillstånd vid Migrationsverkets bedömning. En mindre del av dem fick senare detta beslut ändrat i högre instans.

Flyktingskäl Som flyktingskäl räknas om den asylsökande känner en välgrundad fruktan för förföljelse, grundad på ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp.Utlänninglagen, kap 4 § 1, st 1 Den sökande ska heller inte kunna eller på grund av sin fruktan inte vilja, begagna sig av sitt lands skydd.Utlänninglagen, kap 4 § 1, st 2

Alternativt skyddsbehövande Reglerna för alternativt skyddsbehövande är bestämda av EU. Dit räknas de som inte är personligt förföljda, men som känner en välgrundad fruktan för att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.Utlänninglagen, kap 5 § 6, p 1 Även barn som behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt i hemlandet eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp anses vara skyddsbehövande i övrigt, liksom de som på grund av en miljökatastrof inte kan återvända till sitt hemland.Utlänninglagen, kap 5 § 6, p 2-3 Med allvarliga övergrepp menas exempelvis risken att barnet utsätts för tortyr, barnarbete, trafficking eller om de riskerar att rekryteras som barnsoldater.

Synnerligen ömmande omständigheter Vid den samlade bedömningen om det finns synnerligen ömmande omständigheter lägger man särskild vikt vid barnets hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. Det är en undantagsregelFrågor och svar - Migrationpolitik, läst 18 oktober 2009 som enligt praxis används restriktivt, men när det gäller barn behöver inte omständigheterna ha samma tyngd som vid en bedömning av en vuxen asylsökande.Vanliga frågor och svar – ensamkommande barn och ungdomar, Migrationsverket, läst 18 oktober 2009 I praktiken kan det innebära att det inte måste handla om livshotande tillstånd, utan kanske bara en mycket allvarlig sjukdom, som inte kan behandlas lika bra i hemlandet eller ett par års års vistelse i Sverige, istället för uppåt tio och femton års vistelse som ofta krävs av vuxna.

Om barnet inte antas ha varken föräldrar eller andra vuxna släktingar som kan ta hand om barnet i hemlandet kan barnet få uppehållstillstånd, vanligen på grund av synnerligen ömmande omständigheter.

Gymnasielagarna 2017 antogs den första "gymnasielagen", som gav möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ungdomar som fått asylavslag om de studerade på gymnasial nivå. Den gällde endast ungdomar som fortfarande var under 18 och som fått avslagsbeslut med specifika formuleringar och kom att omfatta endast några hundra ungdomar.

Under 1 juli - 30 september 2018 kunde vissa ungdomar söka enligt den så kallade "nya gymnasielagen". För att omfattas av den skulle man bland annat ha registrerats som asylsökande i Sverige senast 24 november 2015, väntat minst 15 månader på sitt första beslut och fyllt eller blivit uppskriven i ålder till 18 år vid första beslutet. Enligt lagen behövde ungdomarnas identitet inte vara säkerställd. Två domstolar accepterade inte detta, men efter beslut i migrationsöverdomstolen i september 2018 fick lagen ändå klartecken.

Lagen gav ungdomarna rätt att studera på gymnasium och likställda utbildningar. Efter det första tillfälliga uppehållstillståndet på 13 månader kunde man söka förlängning först 3 år för att slutföra utbildningen, därefter 6 månader för att söka fast anställning. När man har fått fast anställning kunden man söka permanent uppehållstillstånd. Det var oklart vilka utbildningar som skulle accepteras av Migrationsverket, då lagen uppfattades som snårig.

Majoriteten av de ensamkommande ungdomar som hade fått avslag på asylansökan hade afghanskt medborgarskap. Totalt beviljades 7 763 tillfälliga uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Av dessa omvandlades cirka 5 500 till permanenta uppehållstillstånd då ungdomarna klarat av sina studier och fått stadigvarande anställning enligt lagens krav.. Av dem som hade uppehållstillstånd enligt gymnasielagen hade med än 80 procent arbete hösten 2022. Denna siffra var högre än för svenskar i samma ålder..

Cirka 9 000 ensamkommande afghanska ungdomar och ett okänt antal från andra länder omfattades inte av lagen.

Åldersutredning