Gemensamt för bronsålderns religion i Europa var att man använde sig av speciella naturliga platser, speciellt våta platser och grottor. Det man främst kan se nu är depåerna. Vissa symboliska objekt som solen, fågeln, och djur visar på någon form av enhetlighet av kulturella termer. Man får även anta att det fanns ett starkt ceremoniellt element vid skapandet och deponerandet av bronsålderns föremål. Bronsföremål med inga andra funktioner än för att synas och paradera, musikinstrument, platser som adderades med förhållandevis diskreta föremål. Allt detta indikerar ett starkt intresse för det visuella.
Kultplatser Man har funnit få platser med konstruktioner som skulle kunna identifieras som om de hade använts i rent rituellt syfte. De flesta har istället varit som dekorativa element som hällristningar, på portabla föremål eller som depåer. Vissa platser med utmärkande drag har varit så speciella så att man har inte annat än tolkat det som om de hade varit rituella platser. Vissa platser hade installationer som utan tvekan använts i speciella syften som de omsorgsfullt konstruerade träkonstruktionerna i Bargeroosterveld i DrentheSchauer, P. 1996: Naturheilige Plätze, Opferstätten, Deponierungsfunde und Symbolgut der jüngeren Bronzezeit Süddeutschlands. In: Almagro-Gorbea, M. u.a.: Archäologische Forschungen zum Kultgeschehen in der jüngeren Bronzezeit und frühen Eisenzeit Alteuropas. (= Regensburger Beiträge zur Prähistorischen Archäologie 2). Schauer, P. (Hrsg.). Regensburg: Universitätsverlag. 381 - 416, ”templet” i Sălacea i västra Rumänien vilket är en mer huslig konstruktionJ. M. Coles and A. F. Harding, The Bronze Age in Europe (London 1979) och den rektangulära strukturen vid Sandagergård, Ferslev på norra SjällandKaul, F. 1985. Sandagergård. A Late Bronze Age Cultic Building with Rock Engravings and Menhirs from Northern Zealand, Denmark. Acta Archaeologica 56, 31-54. Copenhagen Lomborg, E.: 1976 Vadgård. Ein Dorf mit Häusern und einer Kultstätte aus der älteren Bronzezeit. Festschrift für Richard Pittioni zum siebzigstens Geburtstag. Wien En mer svårtydd fornlämning är vid Vadgård på norra Jylland. Mitt bland alla stolphål finner man några tätt ihopsatta kring en grop med en sten som har en fisk ingraverad. Element och strukturer skulle kunna tolkas som kultplatser finns spridda över hela Europa men är ganska tvetydiga. Lomborg, E. 1976. Vadgård. Ein Dorf mit Häusern und einer Kultstätte aus der älteren Bronzezeit. Festschrift für Richard Pittioni zum siebzigstens Geburtstag. Wien .
Platser som har använt och förstärkt den naturliga omgivningen för eventuellt rituellt syfte kan också nämnas, som Belverde di Cetona nära Siena. Grottor och klippskrevor användes för mänskliga lämningar och keramik. Några av dessa klippor var artificiellt utformadeMartini F, Sarti L, 1990, La preistoria del Monte Cetona, Firenze, .
Platser som har tolkats som offerplatser och markerats med bränning har hittats i AlpernaGLEIRSCHER P., Brandopferplätze, Depotfunde und Symbolgut im Ostalpenraum. In: Schauer P., Archäologische Forschungen zum Kultgeschehen in der jüngeren Bronzezeit und frühen Eisenzeit Alteuropas, Kolloquium Regensburg 1993, Regensb. Beitr. Prähist. Arch. 2, 1996, 429-449. De flesta är från urnefelt- och halstatperioden och innehåller mängder med djurben. Dock kan de vara vanliga matlagningsplatser.
På de brittiska öarna kom många platser som redan under neolitikum skapades att användas under bronsåldernThom, A. and A. S., with A. Burl 1990. Stone Rows and Standing Stones: Britain, Ireland and Brittany. BAR. Druidcirklarna vid Penmaenmawr i norra Wales, Loanhead of Daviot i nordöstra Skottland innehöll kremeringsurnor och matkärl.
Man har fört fram att vissa av dessa megalitplatser, speciellt de som är linjärt arrangerade är kopplade till observationer av himlen. Speciellt med solens upp- och nedgång och månens olika faserBURL A. 1983. Prehistoric Astronomy and Ritual Shire Publications, . Denna koppling är speciellt stark i stencirklarna som finns i nordöstra Skottland och sydvästra Irland.
Grottor Även om det är svårt att i efterhand konstatera om grottor användes i kultsammanhang eller som bostäder tycks åtminstone några ha använts enbart i religiösa sammanhang. Det är svårt att avgöra exakt vilken betydelse olika grottor har men att det hade betydelse står utan tvekan. I de underjordiska grottorna i Mušja jama, Slovenien finner man stora kvantiteter bronsföremål från urnefältskulturen, träkol, några järnföremål. Mycket av bronsen var förstörd och smält. Tillsammans med detta hittade man några brända ben, obrända djur och människoben. I närheten hittade man en s.k. bengrotta med stora kvantiteter människo- och djurben, några bronsföremål från urnefältskulturen och några järnföremål. Dessa grottor användes under sen bronsålder och tidig järnålder Szombathy, J. 1912. Altertumsfunde aus Höhlen bei St. Kanzian im österreichischen Küstenlande: Mit 193 Abb. im Texte Wien. Hölder in Komm.. S.128-190.. Grottor i Kroatien användes för att deponera mänskliga ben tillsammans med brons och keramik. Bezdanjacagrorottan är den mest utmärkande. Dessutom användes stora kvantiteter ockra. Istället använde man sig av nischer mellan stalagmit- och stalaktiterna. Grottan användes på detta sätt under mellan- och sen bronsålder Drechsler-Bižić, R. 1979-80. Nekropola brončanog doba u pećini Bezdanjači kod Vrhovina, Vjesnik Arheoloskog Mezeja u Zagrebu 3 serie 12-13 27-85.. I Grotta Pertosa, Italien har man funnit ett stort antal bronsföremål i grottor där ånga strömmar ut Bernabei, M. Grifoni R. 1995-6. I culti delle acque nella preistoria italiana. I Storbritannien där Heathery Burn är den mest kända har man funnit mänskliga ben, brons och bearbetad benBritton, D. (1971) The Heathery Burn Cave revisited. British Museum Quarterly 35: 20-38. I Tyskland finns det många exempel på samma arrangemang. Mest känd är Kyffhäusergebirge i ThüringenBehm-Blancke G. 1976. Zur Funktion bronze- und früheisenzeitlicher Kulthöhlen im Mittelgebirgsraum. Ausgr. u. Funde 21, 80–88.. Keramikfynd utan gravsammanhang eller andra kultaktiviteter kan ibland hittas i centraleuropeiska grottor. I de flesta fall hittar man bara några få skärvor men i några få fall hittar man även människoben.
Föremål
Yxor Yxor spelade en speciell roll i den tidiga brittiska bronsåldern. Yxor finns deponerade i klippskrevor och dylikt och avbildade i Stonehenge och i Ri Cruin i Skottland SCHMIDT P. K. 1978-79. Beile als Ritualobjekte in der Altbronzezeit der Britischen Inseln. Jahresbericht des Instituts für Vorgeschichte der Universität Frankfurt-am-Main München s 311-320. I Skandinavien var yxan en långlivad symbol genom hela bronsåldern, både som föremål men också som avbildningJensen, J. 1978 Kultøkser fra bronzealderen. Nationalmuseets Arbejdsmark.
Amuletter Amuletter oftast förekommande i grupper hittar man i barngravar. En noterbar ökning sker i urnefältskulturen. Föremål som man hittar är hängsmycken, olika typer av pärlor, fossil, snäckskal, djurtänder och ben, små ringar och skallror av lera. Skallrorna finner man främst i Lausitzgravar i Polen (citat). Alla dessa föremål kan naturligtvis vara leksaker men en teori är att några eller alla föremål i varje grav är skyddsamuletter eller talismanerKubach-Richter, I. 1978-79. Amulettbeigaben in bronzezeitlichen Kindergräbern
Figuriner Deponerade figuriner hittar man bl.a. i Visegrád-Csemetekert. Kruk- och fågelkeramik daterades till 1200 -700 t.f.krGróh, D. 1984. Elözetes Jelentés a Visegrád-Csemetekert Lelögelyen. Végzett Késöbronzhori és horavashori feltárasröl, Communicationes Archaeologicae Hungariae, 53-66 Träfiguriner finner man på flera platser i Europa många kan C14 dateras till bronsåldern (Alla är antropomorfiska och hittas nästan uteslutande på våta platser)Coles, B.J. 1990. Anthropomorphic wooden figurines from Britain and Ireland, Proceedings of the Prehistoric Society 56,315-333. Hayen, H. 1971. Hölzerne Kultfiguren am Bohlenweg XLII (Ip) im Wittemoor (Gemeinde Berne, Landkreis Wesermarsch) (Vorläufiger Bericht). Djur och framförallt fåglar tycks ha spelat en stor roll i urnefältskulturens föreställningsvärld. En mängd former och symboler är kända där de flesta är antropomoriska och zoomorfiska. Fågelsymboler är speciellt vanliga i urnefältskulturen oftast i lera eller brons. Den s.k. fågelbåten tycks ha en speciell mening i urnefältskulturen och kan ha ett samband med båtbegravningarna under bronsåldern. Båtar tycks i sig haft en viktig symbolisk betydelse speciellt i det nordiska området där de är vanliga inte bara på hällristningar men också på bronsföremålen. Till exempel är rakbladen så starkt stiliserade att det är oklart om det är båtar eller fåglar som avbildas. Bland de många former som visas finner man hjul, solar, dubbelyxor, trianglar och månskärorMüller-Karpe. H. 1978-9. Bronzezeitliche Heilszeichen. Jahresbericht des Instituts für Vorgeschichte der Universität Frankfurt-am-Main Sprockhoff, H. 1955: Das bronzene Zierband von Kronshagen bei Kiel. Eine. Ornamentstudie zur Vorgeschichte der Vogelsonnenbarke. Offa. 14. 5–120. Neumünster. Kaul, F. 1995. Ship on bronzes. The ship as a symbol in prehistoric and medival Scandinavia. Eds. O. Crumlin-Pedersen & M. B. Thye. Studies in Archaeology and History Vol 1. Copenhagen.. I Balkan-Donau området finner speciellt rikt dekorerade figurer. Figuriner och vaser dekorerade med spiraler, koncentriska cirklar, triangelformade hängsmycken och bandformer kanske representerande klädesdekorationer. Huvudformen är endast stiliserad. Andra former är stiliserade figurer i trehjuliga vagnar dragna av vattenfåglar alla dekorerade med koncentriska cirklar, vilket kanske representerar solsymboler Dumitrescu, V. 1961. Necropola de incineratie din epoca bronzului de la Cirna. Biblioteca de Arheologie. Bucarest.Letica, Z. 1973. Antropomorfne figurine bronzanog doba u Jugoslavii. Dissertationes et Monographiae XVI, BeogradC Pare, 1989. 'From Dupljaja to Delphi: the ceremonial use of the wagon in later prehistory', Antiquity 63, s. 80-100.
Offerföremål Själva deponerandet av föremål anser man med hjälp av hällristningar och andra fynd ackompanjerades av speciella ceremonier som parader, blåsandet av horn, och ritualiserat krigande och liknande. Att deponera föremål med denna avsikt anser man också att det var ett sätt att bibehålla den sociala ordningen. Det krävdes speciell kunskap som några få hade tillgång tillLevy, J. E. 1982. Social and religious organization in Bronze Age Denmark: an analysis of ritual hoard finds. British Archaeological Reports. Int. series 124 . Det finns många exempel på prestigeföremål som musikinstrument och vapen som har deponerats på våta platser. Sköldar och dylikt liksom musikinstrument från Irland och Skandinavien har förmodligen inte varit praktiskt användbara. De så kallade bronslurarna har förmodligen använts, inte som musikinstrument utan som högst synliga prestigeföremål i ceremonier. I Skandinavien finner man många föremål som inte kunde var till praktisk nytta, Varken som vapen eller arbete utan i alla dessa föremål återkommer det specifika motiv och former. Något som tyder på att de skulle användas till specifika uppvisningar.
Det finns ett stort antal fynd som härstammar från våta platser som floder, sjöar, träsk och myrar. Det har diskuterats mycket huruvida de är offerföremål eller ej. Ingen konsensus kan skönjas men man är överens om att på många platser var det just offerföremål.
En annan typ av platser där offerföremål kan ha lagts är bergspass och berg. Det finns kända fall från alperna och delar av ItalienWyss, R. 1996. Funde von Pässen, Höhen, aus Quellen und Gewässern der Zentral- und Westalpen. Archäologische Forschungen zum Kultgeschehen in der jüngeren Bronzezeit und frühen Eisenzeit Alteuropas. Hrsg.: Schauer, P. Regensburger Beiträge zur Prähistoriche Archeologie 2.