Gnosjö kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är tätorten Gnosjö.
Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna: Gnosjö, Kulltorp (del av), Källeryd, Kävsjö och Åsenhöga. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Gnosjö av de tidigare kommunerna Gnosjö, Källeryd, Kävsjö och Åsenhöga samt en del av Kulltorp.
Gnosjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Gnosjö landskommun.
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Värnamo domsaga för att från 2005 ingå i Jönköpings domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Värnamo tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Geografi Topografi och hydrografi
Den norra delen av Gnosjö kommun präglas av kuperad terräng med småkullig morän och sjöar i sänkorna. I södra delen är landskapet flackare med sandiga jordar och utsträckta myrområden. Den västra gränsen vid Nissans dalgång uppvisar avsättningar av isälvsmaterial i form av åsar, deltan och terrasser. Flygsandsdyner finns i anslutning till dessa avsättningar, särskilt nordöst om sjön Flaten. Större delen av kommunen är täckt av mager barrskog på grund av det sura gnejsberggrundsunderlaget. Dalgångarna, särskilt runt Flaten och Storåns dalgång, innehåller finkorniga sediment och i vissa fall lera, där de odlade områdena i kommunen ligger.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.
Gnosjö kommun Hela riket
Naturskydd
Store Mosse nationalpark i sydöstra Gnosjö är Sveriges största sammanhängande myrområde söder om Lappland, med Kävsjön som en framstående fågelsjö mitt i området, etablerad 1982.
Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar: Gnosjö församling, Kulltorps församling (låg även i Värnamo kommun), Källeryds församling, Kävsjö församling och Åsenhöga församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt, vilket motsvarar de tidigare socknarna socknar: Gnosjö, Kulltorp (del av), Källeryd, Kävsjö och Åsenhöga.
Tätorter Det finns fem tätorter i Gnosjö kommun.
En mindre del av tätorten Lanna ligger också i kommunen, men den tätorten ligger till största delen i Värnamo kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015 (SCB). Centralorten är i fet stil. Nr Tätort Befolkning 1 Gnosjö 4 528 2 Hillerstorp 1 746 3 Kulltorp 328 4 Nissafors 273 5 Törestorp 262
Styre och politik Styre ÅrPartier1991–1994Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Läst 9 januari 2016 M C KD FP 1994–1998 M C KD FP 1998–2002 KD M C FP 2002–2006 KD M C FP 2006–2010 KD M C FP 2010–2014 M KD C FP 2014–2018 M KD C L 2018–2022 M KD C 2022– M KD C
Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande CJohan MalmFörste vice ordförande KDSofia SvenssonAndre vice ordförande S Markus Kauppinen
Mandatfördelning 1970–2026
Nämnder Kommunstyrelse Presidium 2023–2026Ordförande MKristine HästmarkFörste vice ordförande KD LarsÅke MagnussonAndre vice ordförande SCamilla Karlsson
Lista över kommunstyrelsens ordförande
+Namn och partiPeriod MBernt Östling1991–1994 KDGöran Aronsson1995–2002 KDChrister Gustafsson2003–2006 KDLarsÅke Magnusson2007–2010 MArne Ottosson2011–2017 MKristine Hästmark2017–
Källa: Kommunalråd (KSO) i Gnosjö kommun 1991- Hämtad 2023-04-13
Övriga nämnder Nämnd OrdförandeVice ordförandeAndre vice ordförandeSamhällsbyggnadsnämnden CJirka Bärnlund Fors KDJakob Wendefors SBo-Göran HärestrandRäddningsnämnden Gislaveds kommun utser MKristine HästmarkSocialutskottet KDStefan Lundell Ob.Marleén LorenzenValnämnden MLouise Ottosson SBo-Göran HärestrandRevisionen SKlas-Göran Park KDChrister Gustafsson
Ekonomi och infrastruktur Näringsliv Gnosjö har en lång tradition av industriell företagsamhet, som sträcker sig tillbaka till 1600-talet och präglas av den så kallade "Gnosjöandan". I dag huserar omkring 250 tillverkningsföretag i kommunen, varav de flesta har färre än 25 anställda. Huvuddelen av industrin är koncentrerad inom metall- och träindustrisektorerna. Moderniseringen av industristrukturen har drivits framåt genom etablering av lokala investmentbolag samt Gnosjöandans Kunskapscentrum. Imponerande nog sysselsätter tillverkningsindustrin hela 55 procent av den förvärvsarbetande befolkningen, vilket är tre gånger mer än genomsnittet för hela landet.
Infrastruktur Transporter Kommunen genomkorsas av länsvägarna 151 och 152.
Befolkning Demografi Befolkningsutveckling Kommunen har invånare (), vilket placerar den på plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Invånare efter de vanligaste födelseländerna Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Gnosjö kommun. Födelseland 31 december 2021 Nr Land Antal Andel Andel ihela riket 1 74,11 % 80,00 % 2 5,08 % 0,21 % 3 2,81 % 0,58 % 4 2,20 % 0,32 % 5 2,14 % 0,67 % 5 2,14 % 1,88 % 7 1,84 % 1,31 % 8 1,43 % 0,91 % 9 /SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien 0,64 % 0,60 % 10 0,60 % 0,43 %
Kultur Kommunvapen Blasonering: I grönt fält två bjälkvis ställda genomgående strängar mellan fem vattenhjul, ordnade två, två och ett, allt av silver.
Vapnet med de fem hjulen utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och antogs av Gnosjö landskommun år 1954, men fastställdes aldrig av Kungl. Maj:t. Antalet syftar på de fem socknar, som 1952 bildade landskommunen och själva hjulen på småindustri. 1976 lät kommunen registrera vapnet i PRV.
Se även Lista över fornlämningar i Gnosjö kommun Personer med anknytning till Gnosjö kommun Gnosjö kommunblock
Källor
Externa länkar
Gnosjö kommun
Kategori:Sveriges kommuner