Kalmar Fotbollförening, Kalmar FF, KFF, är en svensk fotbollsförening som bildades i Kalmar den 15 juni 1910.
Föreningen har som sin största framgång hittills ett vunnet SM-guld – säsongen 2008. Man har också vunnit Svenska cupen tre gånger samt efter spel i högsta serien tilldelats stora silvret två gånger, lilla silvret två gånger och brons fyra gånger. Totalt har KFF gjort 38 allsvenska säsonger sedan debuten i Allsvenskan 1949. Föreningen ligger på 13:e plats i den allsvenska maratontabellen, är en av 14 svenska fotbollsföreningar som blivit både svenska mästare och svenska cupmästare och en av 14 föreningar som alltid hållit sig på en av de tre översta serienivåerna.
Mellan 1919 och 2010 spelades föreningens hemmamatcher på Fredriksskans IP. Föreningens nuvarande hemmaarena, Guldfågeln Arena, stod klar till den allsvenska hemmapremiären i april 2011.
Historik Bildandet och de första åren (1910–) Kalmar FF bildades ursprungligen 1910 under namnet IF Göta, men då namnet redan var upptaget blev man inte intagen i Riksidrottsförbundet. Fotbollslagets center Einar Delborn fick syn på ett fartyg med namnet S/S Gothia i hamnen, och föreningen bytte därefter namn till IF Gothia år 1912. Föreningen engagerade därpå en engelsk sjöman vid namn Shaw som sin förste tränare. År 1916 blev man för första gången distriktsmästare.
Frågetecken finns dock varför Kalmar FF räknar sitt startår som just 1910. Till exempel Klas Palmqvist, tidigare skribent på Östra Småland och mångårig medlem i Kalmar FF:s historiska akademi, har påpekat att redan 1904 bildades föreningen IFK Kalmar (ingen koppling till dagens IFK Kalmar) som senare slogs samman med IF Gothia (se nedan). Faktum är att kortlivade försök att bilda ”ursprungsföreningen” IFK Kalmar skett redan 1895 respektive 1898.
År 1918 beslutade stadens myndigheter att en ny idrottsplats skulle anläggas på Fredriksskansområdet i stället för den gamla som var belägen på den del av Kvarnholmen som i dag är parkeringsplats vid Ängöbron. Fredriksskans Idrottsplats togs därmed i bruk och i samband med detta krävde myndigheterna att antalet idrottsföreningar skulle minskas. IFK Kalmar, bildat 1904 och vinnare av det allra första Smålandsmästerskapet 1907, tog initiativ till en sammanslagning med IF Gothia. Den nya föreningen fick namnet Kalmar Idrottssällskap, KIS, och den nya idrottsplatsen på Fredriksskansområdet togs i bruk vid midsommartid. Någon invigning ansåg man sig dock inte ha råd med så denna fick anstå i 80 år. Först i samband med hemmamatchen mot IFK Norrköping den 20 juni 1999 blev idrottsplatsen officiellt invigd.
Redan från mitten av 1910-talet framstod centern och målspottaren Hjalmar Sivgård (då Pettersson) som föreningens stora spelare. Han förblev föreningen trogen genom alla namnbyten och var ända in på 1930-talet en pålitlig målskytt.
Säsongen 1927/1928 bestämdes att det lag som på våren stod som slutsegrare i den lokala Sydöstra serien skulle infogas i det nationella seriesystem som höll på att byggas ut på nivån under Allsvenskan. IFK Oskarshamn vann serien men lagets hemmaplan höll inte måttet för division II-spel och man ansåg sig inte heller ha råd med de dyra resorna till Skåne och Halland. I stället gick budet med kort varsel till serietvåan Kalmar IS. Att få ihop ett konkurrenskraftigt lag sågs som en angelägenhet för hela staden och många ville slå samman KIS med serietrean Kalmar AIK. KAIK vägrade, men efter hårda förhandlingar den 25 juli på Teaterkällaren vid Larmtorget bestämdes att man skulle släppa sina bästa spelare – på villkor att en ny förening bildades i stället för Kalmar IS. Ur kravet utmejslades till sist den nya föreningen Kalmar Fotbollsförening som med fem före detta KAIK-spelare och sex gamla KIS:are i premiärmatchen den 31 juli sensationellt besegrade de skånska mästarna Malmö FF med 6–0. Storstjärnan Hjalmar Sivgård, som var med redan på IF Götas tid, gjorde första målet. KFF spelade i rödvitrandiga tröjor och röda byxor.
Kalmar FF slutade sitt första spelår som tvåa i serien efter IFK Malmö. Den 20 juni 1928 spelade man sin första match mot utländskt motstånd när tjeckiska proffslaget Viktoria Zizkov från Prag kom på besök och besegrade hemmalaget med 7–4. Hjalmar Sivgård (född 1894), gjorde sin sista match för KFF år 1930. Det sista av hans oräkneliga mål för Göta, Gothia, KIS och KFF fastställde segersiffrorna till 3–0 i hemmamatchen mot Derby den 19 oktober.
Degradering till tredjedivisionen, spel utomlands En svårbemästrad generationsväxling gjorde att KFF år 1931 för första gången flyttades ner från näst högsta serien till dåvarande division III. Efter att ha vunnit serien, en poäng före Kalmar AIK, var KFF dock tillbaka i tvåan igen redan året därpå. År 1935 åkte man ändå ner i trean igen och den här gången skulle det ta betydligt längre tid att komma tillbaka. Laget hade nu börjat spela i Kalmar IS gamla dräkt, röda tröjor och svarta byxor.
En 18-årig Gunnar Svensson gjorde sin allra första A-lagsmatch när KFF besegrade Nybro IF med 7–0 i en träningsmatch år 1937. Gunnar blev snart lagkapten och var sedan under 15 år KFF:s mest framträdande spelare. Året därpå, 1938, inledde Gösta Carlsson sin långa tränarepok. Han byggde tålmodigt upp ett lag av unga spelare som drygt tio år senare hade mognat till allsvensk klass.
År 1940 besegrade KFF Alstermo IF med 17–0 på hemmaplan vilket var nytt svenskt målrekord för en seriematch ovanför distriktsnivå. Göte Kolberg gjorde åtta av målen - ett tangerat svenskt rekord. Laget var nu åter klätt i rödvitrandiga tröjor och röda byxor.
I kvalet mot Högadals IS våren 1943 vann lagen först varsin match varpå det blev omspel på neutral plan i Växjö. I 88:e minuten gjorde Stig ”Litzen” Lundström matchens enda mål och KFF var äntligen tillbaka i näst högsta serien igen efter åtta säsonger på den tredje serienivån. På förslag av IFK Kalmars gamle målvakt Eric Brütte döps Kalmar Idrottsplats officiellt om till Fredriksskans Idrottsplats.
För första gången spelade KFF fotboll utomlands när man som Kalmars representant i fotbollsturneringen deltog vid vänortsspelen i danska Silkeborg år 1948. Finska Nyslott (Savonlinna) besegrades med 7–0 och i finalen slogs hemmalaget Silkeborg IF med 4–2. I seriespelet på hösten vann KFF toppmötet hemma mot Örgryte med 2–1 inför hela 8 638 åskådare, nästan dubbelt så många som det förra publikrekordet.
Debut i Allsvenskan (1949–1955) miniatyr|290px|Kalmar FF 1953–54 med tränaren István Wampetits och landslagsmannen Olle Lind samt Bertil Rylander i laget. På Kristi himmelsfärdsdag, den 26 maj, gjorde Rolf Holmström matchens enda mål mot Halmstads BK hemma på Fredriksskans IP. Därmed var Kalmar FF klart för spel i högsta serien när allsvenskan började säsongen 1949/50 (man spelade fortfarande höst/vår). Den 31 juli 1949 spelade föreningen sin första historiska match i Allsvenskan - förlust borta mot Degerfors IF med 2–0 inför 3 859 åskådare på Stora Valla. När Malmö FF kom till Kalmar den 4 september räknades 15 243 åskådare in, den största publik som någonsin samlats på Fredriksskans. MFF vann matchen med 2–1.
I januari år 1950 var KFF på turné i Spanien, där man först spelade 2–2 mot ett B-lagsbetonat Real Sociedad, varpå ligatrean Real Valladolid sensationellt besegrades med 2–0. KFF slutade sitt allsvenska premiärår på niondeplats. Ungraren István Wampetits, tidigare tränare för bland annat Degerfors, AIK och svenska landslaget, tog över KFF inför lagets andra säsong i Allsvenskan, men lyckades inte rädda kvar laget. Han lovade dock att få upp Kalmar FF till högsta serien inom två år; ett löfte han skulle hålla.
1953 nådde KFF kvartsfinal i Svenska cupen efter segrar mot IFK Malmö och IFK Eskilstuna. Sedan blev IFK Norrköping för svåra på bortaplan. Säsongen 1953-54 var laget åter i Allsvenskan och man spelade nu en mycket snabbare, mer modern och teknisk fotboll. Efter den sjunde omgången av säsongen 1953/1954 toppade Kalmar FF för första gången någonsin den allsvenska serietabellen. Anfallaren Olle Lind blev KFF:s förste A-landslagsman genom tiderna när han togs ut till VM-kvalmatchen mot Belgien i Bryssel den 8 oktober (svensk förlust med 2–0). Säsongen 1953/54 hade även Kalmar FF sitt högsta publiksnitt genom tiderna, då det i snitt kom 10 789 personer till de 11 matcherna på Fredriksskans.
I november 1954 reste KFF till Singapore, Malaysia och Indonesien. Man spelade elva matcher på drygt tre veckor, fem vinster och två förluster. 3–1-förlusten mot ett kombinerat lag i Medan på Sumatra lockade 50 000 åskådare, den största publik KFF dittills spelat inför. I seriespelet gick det dock inte lika bra som på turnén. När föreningen säsongen 1954-1955, med endast 17 poäng på 22 matcher, åkte ur Allsvenskan inleddes en över 20 år lång sejour i division 2.
På fotbollens bakgård (1955–1975) År 1958 lades seriespelet om till kalenderår och KFF var nära att åka ur tvåan. Kontraktet räddades genom en 4–3-seger borta mot IK Sleipner, där KFF gjorde sina tre sista mål under matchens sista tolv minuter. Sten-Åke ”Kalven” Johansson gjorde debut för A-laget i seriespel. Han hängde sedan med ända till början av 1970-talet. Ingen har gjort så många mål för Kalmar FF som han. KFF förlorade en vänskapsmatch 1959 på Fredriksskans mot Inter – med ”Nacka” Skoglund – med 11–4, enda gången någonsin KFF släppt in ett tvåsiffrigt antal mål.
Kay Wiestål blev ny tränare för Kalmar FF 1975. Säsongen blev en intensiv kraftmätning mellan IFK Göteborg och KFF. När lagen möttes på Nya Ullevi uppgick publiken till 45 951 personer, det största antal åskådare som sett KFF spela i Sverige. Bortalaget vann med 1–0 sedan Jan-Åke Lundberg nickat in segermålet. Även när KFF vann returen i Kalmar med 3–1 var Jan-Åke i fokus; han gjorde två mål själv och passade till det tredje. Seriesegern blev dock inte klar förrän i sista omgången, då Västra Frölunda IF besegrades med 3–2. Kenneth Bojstedts kvittering till 2–2 blev ett av de mest omstridda målen i svensk fotbollshistoria, då göteborgarna hävdade att bollen aldrig varit över mållinjen. Kjell Nyberg gjorde sedan det avgörande målet och Kalmar FF var tillbaka i Allsvenskan efter 20 års frånvaro.
Tillbaka till finrummet (1976–1982) År 1976 sparkades Kay Wiestål sedan KFF förlorat borta mot IFK Sundsvall med 9–2. Gamle anfallaren Eiwert Bladh fick ordning på laget igen och comebacksäsongen i Allsvenskan slutade med en oväntad sjätteplats.
Bosse Johansson kom tillbaka som tränare år 1977 och KFF tog nu för första gången någonsin allsvenska medaljer när man slutade trea och därmed fick lilla silvret. Även följande säsongen 1978 gick bra. KFF hamnade på fjärde plats och erhöll därmed de allsvenska bronsmedaljerna. Man spelade också sin första cupfinal genom tiderna. Det blev dock förlust mot Malmö FF som vann med 2–0 efter förlängning.
Föreningen vann 1981 för första gången Svenska cupen efter en 4–0-seger mot IF Elfsborg på Råsunda fotbollsstadion. I serien tvingades man till kval mot IFK Eskilstuna. Kalmar vann matchen och man höll sig kvar i högsta serien. Lika bra skulle det inte gå året därpå. Säsongen 1982 var laget tvunget att spela kvalspel igen och den här gången åkte KFF ur högsta serien efter att ha förlorat mot Gefle IF både borta och hemma.
Upp och ner (1983–1988) Första seriederbyna mot Kalmar AIK på 25 år spelade år 1983 och slutade med KAIK-vinst på våren (1–0) och KFF-vinst på hösten (3–0). KFF vann södertvåan och det engelska nyförvärvet Billy Lansdowne blev seriens skyttekung med 16 fullträffar. Benno Magnusson avgjorde sedan kvalmatchen mot Djurgårdens IF på Fredriksskans när han placerade in 3–1 på straff. Efter matchen attackerades KFF-spelarna av besvikna djurgårdsfans och rödvita supportrar utsattes för misshandel.