miniatyr|Republiken Komi, Ryska federationen Komi-syrjänska (ofta endast komi, på komi коми кыв) är en av de tre språkformer som inryms i benämningen komi (språk). De två andra är komi-permjakiska och komi-jazva. Det talas i delrepubliken Komi i Ryssland, i viss utsträckning också på Kolahalvön och i de autonoma distrikten Nentsien, Jamalo-Nentsien och Chantien-Mansien. Antalet talare uppgick enligt 2010 års ryska folkräkning till 156 099 personer.
Alfabet Komi skrivs med det kyrilliska alfabetet. Utöver de bokstäver som används i ryskan, använder komi även i och ö: А аБ бВ вГ гД дЕ еЁ ёЖ жЗ зИ иІ іЙ йК кЛ лМ мН нО оӦ ӧП пР рС сТ тУ уФ фХ хЦ цЧ чШ шЩ щЪ ъЫ ыЬ ьЭ эЮ юЯ я
Fonetik Konsonanter Komi har nedanstående konsonantuppsättning. Fonemen inom parentes används endast i lånord. Ljudvärdet beskrivs enligt IPA, de fetstilade tecknen är respektive kyrilliskt skrivtecken: Labiala Dentala Alveolara (Pre-) palatala Velara Klusilerp п b бt т d дc ть ɟ дьk к g гAffrikator(t͡s) (ц)t͡ʃ тш d͡ʒ джt͡ɕ ч d͡ʑ дзFrikativa(f) (ф) v вs с z зʃ ш ʒ жɕ сь ʑ зь(x) (х)Nasalerm мn нɲ ньTremulanterr рLateralerl лʎ льApproximanter j й miniatyr| Tvåspråkigt textexempel: Det övre "Улица Коммунистическая" är ryska, det nedre "Коммунистическӧй улича" är komi. Båda betyder "Kommunistiska gatan" Bilden är tagen i Syktyvkar, huvudstad i republiken Komi
Vokaler Komi har följande vokaluppsättning: FrämreCentralaBakreOrundadeRundadeOrundadeRundadeOrundadeRundadeSlutnai i иɨ ыu у юMellan-e э еɘ ӧo о ëÖppnaɑ а я miniatyr|Trespråkig (ryska, komi-syrjänska och engelska) på en skylt i ett hotell i Uchta, republiken Komi I de fall då ett vokalljud återges med två olika skrivtecken, består skillnaden i att е, и, ё, ю och я har två specialfunktioner:
1- Om de står först i ett ord, efter en annan vokal eller efter ”hårt tecken” (ъ), uttalas de med ett framförställt j- (gäller dock ej и):
ю /ju/ ’flod’, мортъяс /mortjas/ ’män’, ’personer’ книгаяс /knigajas/ ’böcker’
2- Om de står efter konsonant anger de att denna konsonant är palatal:
сё /śo/ ‘hundra’, тив /t´iv/ ‘tyst’
Omvänt innebär detta, att en palatal konsonant kan betecknas på två olika sätt:
1- Om den följs av något av vokalljuden a, e, i, o eller u, betecknas den med hjälp av bokstäverna я, е, и, ё respektive ю.
2- Om den följs av något av vokalljuden ɘ eller ɨ (bokstäverna ӧ respektive ы), eller om den följs av en annan konsonant eller står sist i ett ord, betecknas den med hjälp av mjukt tecken, ь:
ньыв /ńi̮v/ ‘gran, письмӧ /piśmɘ/ ’brev’ pe̮ri̮ś, /пöрысь/ ’gammal’,
Grammatik Nomina Genus Komi saknar grammatiskt genus. Numerus Komi har två numerus, singularis och pluralis. Singularis har ingen egen markör. Pluralis bildas för samtliga substantiv - med enstaka undantag - med ändelsen -jas. Denna ändelse skrivs -яс efter palatal konsonant och efter vokal, och -ъяс efter icke-palatal konsonant:
чери ‘fisk’ - pluralis черияс, вок ‘bror’ - pluralis вокъяс Possesivsuffixv I likhet med flera andra finsk-ugriska språk har komi possesivsuffix. De är följande: 1 sing -ӧ(й) вокӧй ’min bror’2 sing -ыд вокыд ‘din bror’3 sing -ыс вокыс ‘hans/hennes bror’1 plur -ным вокным 'vår bror'2 plur -ныд вокныд 'er bror'3 plur -ныд вокныс 'deras bror'
Possesivsuffixet placeras efter en eventuell pluraländelse: вокъясӧй ’mina bröder’ Possesivsuffixet har ibland en utvidgad betydelse och kan bl.a. ange bestämd form av substantivet och inte någon specifik ägare. Kasus Komi har 17 kasus med följande funktioner och ändelser: BenämningFunktionÄndelseNominativSubjekt, predikatsfyllnad m.m. -AckusativObjekt -/-ӧсGenitivÄgande -лӧнAblativ”från” -лысьDativ”till” -лыKonsekutiv”för att” -лаApproximativ”i riktning mot”, ”framemot” -ланьInessiv”inne i” -ынElativ”ut ur” -ысьIllativ”in i” -öProsekutiv”längs med” -ӧдTransitiv”via” -тiTerminativ”fram till” -ӧдзInstrumentalis”med” (medel, verktyg) -ӧнEgressiv”från” -сяньKomitativ(tillsammans) ”med” -кӧдKaritiv”utan” -тӧг
Några exempel:
Сыктывкарын ’i Syktyvkar’ (inessiv), керкалӧн ’husets’ (genitiv), дорӧд ’längs vägen’ (prosekutiv) гожöмлань ’framemot våren’ (approximativ)
Kasusändelsen placeras efter en eventuell pluraländelse:
керкаын ‘i huset’ > керкаясын ‘i husen’ Adjektiv Komparation Komparativ av adjektiv bildas med ändelsen -джык.
Superlativ bildas med prefixet мед- eller med partikeln медся.
Exempel: бур ’god’ бурджык ’bättre’, медбур / медся бур ’bäst’
Därutöver används ett antal varianter som i varierande grad inspirerats av ryskan.
Adjektiv som predikatsfyllnad När ett adjektiv används som predikatsfyllnad i pluralis får det ändelsen -ӧсь:
луныс кӧдзыд ‘dagen är kall, лунъясыс кӧдзыдӧсь ‘dagarna är kalla’
Pronomina Personliga De personliga pronomina har nedanstående utseende. Former inom parentes används i praktiken inte. 1 sing2 sing3 sing1 plur2 plur3 plurNominativ метэсійӧмитiнайӧAckusativменӧтэнӧсійӧсмиянтiянналӧнGenitivменамтэнадсылӧнмиянӧстiянӧснайӧсAblativменьсымтэньсыдсылысьмиянлысьтiяннлысь налысьDativменымтэныдсылымиянлытiянлыналысьKonsekutivмелатэласыламиянлатiянланалаApproximativмеланьтэланьсыланьмиянланьтiянланьналаньInessivмеынтэынсыынмиянынтiяныннаынElativмеысьтэысьсыысьмиянысьтiянысьнаысьIllativ(меӧ)(тэӧ)(сыӧ)миянӧтiянӧ(наӧ)Prosekutiv(меӧд)(тэӧд)(сыӧд)(миянӧд)(тiянӧд) (наӧд)Transitiv(метi)(тэтi)(сытi)(миянтi)(тiянтi)(натi)Terminativ(меӧдз)(тэӧдз)(сыӧдз)миянӧдзтiянӧдзнаӧдзInstrumentalisмеӧнтэӧнсыӧнмиянӧнтiянӧннаӧнEgressivмесяньтэсяньсысяньмиянсяньтiянсяньнасяньKomitativмекӧдтэкӧдсыкӧдмиянкӧдтiянкӧднакӧдKaritivметӧгтэтӧгсытӧгмиянтӧгтiянтӧгнатӧг
Interrogativa och indefinita
De viktigaste interrogativa och indefinita pronomina i komi är följande:
код/-і ‘vem, vilken’ кодкӧ ‘någon некод/-і ‘ingen
мый ‘vad мыйкӧ ‘någonting’ нинӧм ‘ingenting
кутшӧм ‘vilket slags’ кутшӧмкӧ ‘något slags’ некутшӧм ‘inget slags’
кымын ‘hur mycket’
быд ‘varje’
быдӧн ‘allt, alla’
ставыс ‘allting’
Räkneord Grundtalen har följande utseende: 1ӧтік 11дас ӧтік 2кык 12дас кык 20кызь3куим 13дас куим 30комын4нёль 14дас нёль 40нелямын5вит 15дас вит 50ветымын6квайт 16дас квайт 60квайтымын 7сизим 17дасс изим 70сизимдас 8кыкьямыс 18дас кыкьямыс 80кыкьямысдас 9ӧкмыс 19дас ӧкмыс 90ӧкмысдас 10дас100сё1000сюрс
Exempel: сюрс öкмыссё кыкьямысдас вит =1985 Verb Verben böjs liksom i de flesta europeiska språk i tre personer och två numerus, singularis och pluralis. Språket har vidare sex tempus - presens, futurum, preteritum, imperfekt, perfekt och pluskvamperfekt - och två modus - indikativ och imperativ.
Presens, futurum och preteritum har följande former:
PresensFuturumPreteritum 1 sing-а -а -і 2 sing-ан -ан-ін3 sing-ӧ -ас-іс/-і1 plur-ам-ам-ім 2 plur -анныд -анныд-інныд3 plur-ӧны-асны-існы/-іны
Futurum skiljer sig således från presens endast i tredje person.
Exempel från verbet гижны ’att skriva’:
гижа ’jag skriver’, гижанныд ’ni skriver’, гижас ’hen kommer att skriva’, гижасны ’de kommer att skriva, гижин ’du skrev’ гижим ’vi skrev’.
Dessa verbformer negeras med ett särskilt negationsverb. Huvudverbet representeras i singularis enbart av stammen, i pluralis adderas ändelser.
Exempel (av мунны ’att gå’):
PresensPreteriumог мун’jag går inte’эг мун’jag gick inte’он мун’du går inte’эн мун’du gick inte’оз мун’hen går inte’эз мун’hen gick inte’ог(ӧ) мунӧй’vi går inte’эгӧ мунӧй’vi gick inte’он(ӧ) мунӧй’ni går inte’энӧ мунӧй’ni gick inte’оз мунны’de går inte’эз мунны’de gick inte’
Perfekt förekommer endast i andra och tredje person. Det har nedanstående former och negeras med абу: 2 sing-ӧмыдмунӧмыд’du gickабу мунӧмыд’du gick inte’3 sing -ӧм(а)мунӧм(а)’hen gick’абу мунӧм(а)’hen gick inte’2 plur-ӧмныдмунӧмныд’ni gick’абу мунӧмныд’ni gick inte’3 plur -ӧмаӧсьмунӧмаӧсь’de gick’абу мунӧмаӧсь’de gick inte’ Perfekt har en bibetydelse av evidentialitet, d.v.s. talaren har inte själv bevittnat det inträffade. Jämför svenskans ”de lär ha gått’
Imperfekt bildas med presens av huvudverbet följt av hjälpverbet вöвны ’att vara´ i preteritum. Det uttrycker pågående handling i förfluten tid:
мунӧ вӧлі ’hen höll på att gå’
Pluskvamperfekt bildas med perfekt av huvudverbet följt av hjälpverbet вöвны ’att vara´ i preteritum:
мунӧма вӧлі ’hen hade gått’ miniatyr|Komis dialekter|515x515px
Dialekter
Komis dialekter kan grupperas utifrån hur ett ursprungligt /l/-ljud har utvecklats:
1) L-typen behåller detta /l/ i alla positioner
2) VL-typen vokaliserar /v/ till /l/ i slutet av stavelser
3) ØL-typen vokaliserar likaså /v/ till /l/ i slutet av stavelser, men med ersättningsförlängning vilket resulterar i en lång vokal
4) V-typen har /v/ i alla positioner
De enskilda dialekterna är följande:
L, Kosa-Sysola L-1, Luza-Letka
L-2, Övre Sysola
L-3, Mellersta Sysola
L-4, Petjora
L-5, Komi-Jazva
L-6, Komi-permjakiska, norra dialektgruppen, mellersta Kama
L-7, Komi-permjakiska, Ziuzdino, övre Kama)
VL, Vytjegda VL-1, övre Vytjegda
VL-2, Komi-syrjänska (standardspråket), Syktyvkar
VL-3, nedre Vytjegda
VL-4, Udora
ØL, Izjma ØL-1, Vym
ØL-2, Izjma
V, Inva, Komi-permjakiska, södra dialektgruppen (standardspråket)
Exempel För dialekter av typerna 2 och 3 medför detta stamförändringar vid ordböjningen: Position för */l/L-dialekterVL-dialekterV-dialekterØL-dialekteröversättningSist i ordвӧл /vɘl/вӧв /vɘv/вӧӧ /vɘː/’häst’Sist i stavelseвӧлтӧг /vɘltɘg/вӧвтӧг /vɘvtɘg/вӧӧтӧг /vɘːtɘg/’utan häst’Mitt i ordвӧлӧн /vɘlɘn/вӧвӧн /vɘvɘn/вӧлӧн /vɘlɘn/‘med häst’, ‘till häst’Först i ordлым /lɨm/вым /vɨm/лым /lɨm/’snö’
Referenser
Финно-угорская электронная библиотека. Тексты, коми-русский словарь Древнепермская письменность Коми-русский словарь
Kategori:Permiska språk