miniatyr|6mR-yachten "Tutti V" i juni 1927, ritad av Gustaf Estlander. miniatyr|8mR-yachten Sagitta miniatyr|* 2.4 mR Norlin Mk III ( 1987) 5 mR Barbro ( 1936) 5.5 mR SUI-207 Aubisque ( 2003) 6mR Rose-Marie ( 1921) 7 mR Corall ( 1921) 8 mR R ny "Sildra" ( 1921) 12mR Princess Svanevit ( 1930, illustrated as of post-2017 renovation) 23 mR Shamrock ( 1899) - med gaffelrigg, till skillnad från de andra fartygen på listan, med bermudarigg eller marconirigg R-regeln är en 1907 antagen internationell kappseglingsregel, med avsikt att i enlighet med den kunna bygga båtar, som var lämpade för kappsegling på alla vatten och under alla förhållanden. R-regeln har haft stor betydelse för utvecklingen av kölbåtar under hela 1900-talet och den användes i OS mellan 1908 och 1952. I America's Cup tävlade 12mR-båtar mellan 1958 och 1987.

Regeln delar in kölbåtar i klasser baserade på båtens mått insatta i en formel. Den ursprungliga formeln från 1907 ändrades 1920 och 1933. Sedan 1933 har den följande utseende:

L är längden i vattenlinjen, d = g - c är omfångsdifferensen midskepps, S är segelarean och F är fribordshöjden. g och c är avstånden, längs skrovet respektive längs en rät linje, från vattenlinjen till kölens lägsta punkt. Beteckningarna g och c har sitt ursprung i de engelska orden girth respektive chain.

Regeln kom att gynna smala, V-formade båtar med stort djupgående och deplacement, hög relativ kölvikt och inledningsvis, fram till 1933, även överriggade båtar med extremt stor segelarea.

Klasser 1mR 2.4mR, även kallad Två-Fyra. Förr kallades de minitolvor. 6mR 7mR 8mR, även kallad R 8 9mR 10mR 12mR 15mR 19mR

Kategori:Tävlingsseglingsregler Kategori:Kölbåtar