miniatyr|Kyrkointeriör av Emanuel de Witte, c 1660. Reformert kristendom (av ordet "reformera") är de kyrko- och samfundsbildningar, som leder sitt ursprung tillbaka till de kristna reformationsrörelser som leddes av Huldrych Zwingli och Jean Calvin i Schweiz på 1520-talet. Snart följde expansion till andra länder i Västeuropa. Varje land där den reformerta rörelsen dragit fram hade sin egen lokala kyrkoledning. Flera av dessa lokala kyrkor har utvecklats till världsomfattande samfund och de flesta har varit med om splittringar till flera nya samfund.
Varianter
Kalvinism
Kalvinism är den teologi som har sitt ursprung hos Jean Calvin och andra teologer, och den utgör en teologisk grund för den reformerta kyrkan. Utmärkande för kalvinismen är dess betoning på Guds härskande över allt i världen, Guds suveränitet. Viktiga i utvecklingen av kalvinism var på kontinenten Martin Bucer, Heinrich Bullinger, Peter Martyr Vermigli och Huldrych Zwingli och i England reformatorer som Thomas Cranmer och John Jewel. På grund av att Calvin hade stort inflytande och spelade en viktig roll i debatterna om bekännelse och kyrkoordning under 1600-talet, kom denna tradition att bli känd som kalvinism. Kalvinismen är mest känd för läran om predestination och läran om människans totala fördärv. Sin största utbredning har kalvinismen i Schweiz, Skottland, västra Tyskland, Nederländerna, Sydafrika och USA. Till de två sistnämnda länderna har kalvinismen kommit genom invandring från tidigare nämnda länder, och satt sin teologiska prägel på många protestantiska samfund.
De franska kalvinisterna kallades under tiden för de franska religionskrigen på 1500-talet för hugenotter. Omkring 300 000 emigrerade under slutet av 1600-talet på grund av förföljelser till Nordamerika, Sydafrika, Nederländerna, Schweiz, Tyskland, England och Skandinavien.
Indelning Den reformerta kyrkan består av många fristående samfund, inte en enhetlig ledning på samma sätt som den romersk-katolska kyrkan. Till skillnad från lutherska kyrkosamfunden, som alla i varje fall har någon symbolisk bok gemensam, har de reformerta kyrkobildningarna ofta olika bekännelseskrifter. Trots det har de reformerta kyrkobildningarna flera gemensamma drag, i teologi, i organisation och i former för gudstjänstfirande. En vanlig organisation är presbyterianism eller så kallad synodalförfattning, även kongregationalism förekommer. För en lutheran kan gudstjänsterna verka en aning enkla och kanske torftiga, detta genom att många reformerta kyrkor praktiserar den regulativa principen, som innebär att bara det som Gud explicit påbjuder i Bibeln ska förekomma i gudstjänsten. En viss återhållsamhet kan också ses i kyrkornas utsmyckning.
Statistik och avgränsning miniatyr|500px|Diagram som visar huvudsakliga grenar och rörelser inom protestantismen Det kan vara svårt att bestämt ange vilka kyrko- och samfundsbildningar som bör räknas till "den reformerta kyrkan". Ett sätt att avgränsa är att se på medlemskap i en internationell reformert organisation som Reformerta kyrkornas världsallians, World Reformed Fellowship, Reformed Ecumenical Council eller International Conference of Reformed Churches. En svaghet med den indelningen är att det finns fristående reformerta samfund.
Flera på engelsk och amerikansk botten uppvuxna frikyrkoliknande trosriktningar har starkt reformerta drag. Kongregationalisterna till exempel har ofta en tydligt reformert teologi. En undergrupp av reformerta kyrkor är reformerta baptistkyrkor som har en modifierad reformert bekännelse (1689 Baptist Confession of Faith) med en baptistisk syn på sakrament och styrelseform. I det största amerikanska baptistsamfundet, Southern Baptist Convention (sydstatsbaptisterna) är runt 10% av pastorerna kalvinister.. Inflytande från Huldrych Zwingli och Jean Calvin på baptismen har varit mycket stort ända sedan reformationen.Report of theological conversations sponsored by the World Alliance of Reformed Churches and the Baptist World Alliance, 1973-77, Geneva-Washington, WARC-BWA,.
Anglikanska kyrkan är mycket bred i sin teologi och bland medlemmarna ryms såväl anglokatolicism, liberal kristendom som kalvinism. Ett exempel på kalvinistiska anglikaner är J.I. Packer som är en viktig person i den evangelikala rörelsen. Bland det som talar mot att generellt räkna anglikanerna till de reformerta är sådana faktorer som: att Lambethkonferensen har deklarerat att anglikanska kyrkor "upprätthåller och förmedlar den Katolska och Apostoliska tron och kyrkoordningen" Lambeth conference, officiell hemsida resolution 49 1930 att anglikanska kyrkors officiella presentationer, betraktar sin kyrka som "katolsk och reformerad" Irländska kyrkan, officiell hemsida att anglikaner betraktar Förnuft och Tradition som läromässiga kunskapskällor Sykes, S., Booty, J. & Knight J. (ed.): The Study of Anglicanism, Rev. ed. London, 1998, s. 107 ff, 115 att anglikaner läser ur apokryferna i det offentliga gudstjänstlivet, att anglikanska kyrkor (åtminstone sedan 1662) anser det historiska biskopsämbetet vara en nödvändig del av den kristna kyrkans liv,Sykes, S., Booty, J. & Knight J. (ed.): The Study of Anglicanism, Rev. ed. London, 1998, s. 111, 340, 342 ff och att förbön för hädangångna och anrop av helgonens förbön förekommer i anglikanska hymner. Exempelvis Hymns Ancient and Modern New Standard, St. Ives, 1983, Nr. 281 och English hymnal, Oxford, 1933, Nr. 218
Att räkna in Anglikanska kyrkan och frikyrkoliknande trosriktningar kan motiveras med att båda har historiska förbindelselinjer till den ursprungliga reformerta protestantismen. En snävare indelning kommer å andra sidan att ge en flytande gränsdragning. Till "den reformerta kyrkans" område hör de protestantiska delarna av tyska och franska Schweiz, den franska och holländska protestantismen, delar av särskilt västra Tyskland, enskilda församlingar på eljest luthersk mark samt, om "reformert" tas i sin vidsträcktaste bemärkelse, huvuddelen av all protestantism på det engelska språkområdet. Därtill kommer de delar av den tyska unionskyrkan som ursprungligen var reformerta.
Reformerta kyrkornas världsallians, WARC, samlar mer än 75 miljoner reformerta kristna i mer än 200 kyrkor/samfund i 107 länder.Reformerta Världsalliansens webbplats hämtad 7 juli 2008 Samtidigt finns det ett stort antal samfund som betecknar sig som reformerta som står utanför Reformerta kyrkornas världsallians.World Reformed Fellowship hämtad 24 oktober 2008Reformed Ecumenical Council hämtad 24 oktober 2008International Conference of Reformed Churches hämtad 24 oktober 2008
Skillnaden mot lutherdomen miniatyr|Porträtt av Martin Luther (1529) av Lucas Cranach d.ä. miniatyr|Bibeln Den äldre reformerta protestantismen skiljer sig från lutherdomen i första hand på grund av Calvin. Zwinglis kortvariga verksamhet tål, över huvud taget och särskilt vad det teologiska inflytandet beträffar, ingen jämförelse med Calvins. Calvins motsats till Luther träder klarast fram i följande fem huvudpunkter: Ställningen till Skriften Predestinationen Sakramentslära Kristologi Kyrkobegreppet
Det finns också en skillnad i bibelsyn mellan lutherdom och de reformerta. Både Luther och Calvin ser Bibeln som reformationens fasta grund, skillnaden är att Luther praktiskt sett bara bekymrar sig om det, som "driver Kristus", och låter detta vara värderingsprincip ifråga om Skriftens innehåll, har Calvin ofta en mera abstrakt-lagisk uppfattning vid användningen av bibelordet. Från renlärigt lutherskt håll var det tidigare vanligt att anklaga den reformerta kyrkan för lagiskhet. Nordisk familjebok skriver år 1921 följande om Svenska missionsförbundets förgrundsgestalt Paul Petter Waldenström, Waldenströms slagord var "Var står det skrivet?" Paul Peter Waldenströms minnesanteckningar 1838-1875 1928 sid 269 hämtad 19 juli 2008 med innebörden att han ville att kyrkans lära skulle kunna styrkas med bibelverser:
"W:s slagord: "Hvar står det skrifvet?" är prägladt af reformert lagiskhet och icke af luthersk evangelisk frihet." Nordisk Familjebok Uggleupplagan Uppslagsorder "Waldenström" sid 399 hämtad 25 juli 2008
Jämfört med Luther lägger Calvin mindre vikt vid skillnaden mellan Gamla och Nya Testamentet, och tenderar mer att se Bibelns ord som stadgar för den kristna tron och det kristna livet. Calvin har visserligen, liksom Luther, talat om "en kristen människas frihet" samt framhållit som kännetecknande för denna frihet, att den utanför lagens tvång villigt lyder Gud, men han kommer faktiskt inte ifrån att binda tron och det kristna livet under Skriftens som yttre lag fattade bokstav. Detta förklarar också varför teorin om Skriftens verbalinspiration utbildades tidigare på reformert än på luthersk mark. En bok av en reformert författare som har en hög syn på Bibeln är R.C. Sprouls Lär Känna Guds Ord (1984) (Knowing Scripture 1977).Lär känna Guds Ord! - Stiftelsen Biblicum hämtad 15 juli 2008
Den främsta skillnaden mellan luthersk och reformert kristendom är synen på sakramenten. Lutherdomen menar att sakramenten är de medel som Gud använder för att omvända människor, medan reformerta vill ge sakramenten en mer symbolisk innebörd. Lutherdomen har en mer liturgisk inriktning med en starkare betoning av det särskilda predikoämbetet, medan den reformerta kristendomen har en mer lågkyrklig inriktning. Lutherdomen var i högre grad mån om att behålla sådana kyrkliga seder och traditioner som inte direkt stred mot Bibelordet medan många reformerta kyrkor praktiserar den regulativa principen, som innebär att bara det som Gud explicit påbjudit i Bibeln ska förekomma i Gudstjänsten.
En bild det specifika i klassisk reformert tro ger en jämförelse mellan nutidens evangelikala megakyrkor och den på 1800-talet verksamma reformerta baptisten Charles Spurgeon. Någon instrumentalmusik förekom aldrig i Spurgeons församlingar. Han var konfessionellt medveten och förtröstade på att ordet ensamt väcker tro hos de utvalda, utan att man behöver hjälpa på traven med olika effekter och åthävor. Sålunda praktiserade han inte seden att bjuda dem som vill ge sitt liv till Jesus att komma fram till altaret för förbön (så kallade "altar calls"). I hans predikningar härskade den gammalpuritanska andan och han fasthöll strängt vid äldre tiders inspirationslära, och Gamla och Nya Testamentet ägde samma tyngd.
Den svenske teologen Lars Lindberg, verksam inom Svenska Missionskyrkan beskriver följande skillnad mellan lutherska och reformerta kyrkor: "Vissa reformerta kyrkor i Europa har varit folkkyrkor och statskyrkor, men de reformerta tenderar till en frikyrklig hållning mycket mer än sina lutherska syskon. Det yttrar sig till exempel i att de ger plats för både barndop och troendedop. Tongivande teologer som Karl Barth, Emil Brunner och Jürgen Moltmann har en frikyrklig syn på församling och kyrka. De reformerta talar mer än lutheranerna om helgelsen, det vill säga betonar att en människa som blir kristen förvandlas genom tron och evangeliet och utför kärlekens gärningar mot medmänniskor i Kristi efterföljd. Som en konsekvens av detta uppfattar man arbetet med samhällsliv och politik som en del av det kristna livet."
Om man ser i Sverige idag är det främst inom den frikyrkliga världen som reformert tänkande har fått inflytande. Särskilt då i Svenska missionskyrkan men också i baptistsamfundet. Internationellt finns många frikyrkor, särskilt baptistiska, med reformerta inslag. Den reformerte teologen Karl Barth har haft ett stort inflytande i många samfund. Viktigt är dock att göra skillnad mellan reformert och kalvinistiskt, Lars Lindberg skriver om missionskyrkans förhållande till kalvinism:
"Men är vi då kalvinister? Nej, det är inte många i vår värld i dag som vill kalla sig så, eftersom man ofta förknippar Calvin med stränghet och lagiskhet och dystra gudstjänster. Benämningen reformert är då öppnare och mer inspirerande."
Dogmatik Predestinationsläran miniatyr|Jean Calvin