Fanny Ingeborg Matilda Brate, född Ekbom 26 februari 1861 i Stockholm, död 24 april 1940 i Stockholm, var en svensk målare. Hon verkade som genremålare, målade svensk natur, folklore, interiörer och porträtt.
Brate påstås ha inspirerat Carl Larsson i hans akvareller av idylliskt familjeliv. Som andra sekelskiftesmålarinnor stod hon i viss mån i skuggan av manliga konstnärer, men till skillnad från många konstnärinnor som gifte sig fortsatte hon att måla efter äktenskapet och livet ut. Fanny Brate verkade vidare för kvinnliga bildkonstnärers möjlighet att etablera sig och för barns pedagogiska utveckling.
Biografi
Uppväxt Brate föddes i Arvfurstens palats i Stockholm, som dotter till hovbokhållaren Frans Ekbom och Henriette Dahlgren.
Fanny Brate var elev vid Klara Strömbergs flickskola 1868–1877, fick undervisning i ritning vid Slöjdskolan i Stockholm vintern 1877–78 och var elev där 1878–1879. Hon studerade först vid Tekniska skolan (Konstfack) och antogs sedan Konstakademien 1879. Bland hennes lärare påverkade Georg von Rosen och August Malmström henne mest.
Konstnärskap År 1885 erhöll hon Kunglig medalj för verket Konstvänner, vilken porträtterar målarinnan själv omgiven av en barnaskara. Hon studerade på Académie Colarossi i Paris 1887 med understöd av ett Konstakademiens resestipendium och gjorde ytterligare studieresor, bland annat till Paris 1889 och under det kommande årtiondet till Tyskland, Danmark, Norge, England, Österrike och Italien.
miniatyr|vänster|Namnsdag, 1902, Nationalmuseum. Vid sekelskiftet utvidgade hon de motivkretsar, som främst förknippas med hennes namn, nämligen genreporträtt och intima hemskildringar i herrgårdsromantik (grunden till det senare nationella inredningsidealet) som jämförts med Carl Larsson. I dessa ofta ljusdränkta interiörer tolkas motiven med en finstämd realism, som för tanken till impressionisterna och Skagenmålarna. Många av hennes målningar avbildar hennes egna barn i olika sammanhang, och hennes intresse för barn sträckte sig till att illustrera en rad barnböcker, exempelvis Mormors eventyr, och även till att aktivt delta i utbildningsdebatten.
Fanny Brates produktion består av interiörer, landskap och porträtt, samt – enligt hennes egen uppgift – "blommor och stilleben som rekreation och vila". Främst är hennes få stora dukar Konstvänner (1885); Retstickor (1885); Sommardag vid Burgsviks hamn (1887); Müsse, Grinden, eller En ledig stund (1892), I midsommartid (1898); Studiehufud senare kallad Läsande flicka vid fönster (1899) samt Namnsdag (1902), vilken har ett motiv från Brategården. Den sistnämnda målningen fick stor spridning som reproduktion i Jultomten och andra tidningar.
Bland de mindre dukarna märks Sommaridyll (1894); Kurragömma (1896); Solsken (1898); Vår, Läsande flicka (1901?), Blind gumma (1903), Nyckelharpspelare (1903), Nåtbindare (1932), samt ett mångfald av stilleben och porträtt.
På senare år sågs Brate, av kritiker och journalister, som en viktig skildrare av vardagliga, borgerliga hemmiljöer. Brates hela produktion har sagts spegla ett idealiserat liv, både på landet och i stadens hem. Där finns ett tydlig klassperspektiv, i samklang med Ellen Keys tankar om fördelarna med en enkel och ljus inredning och barn som leker eller är lediga på andra sätt.
Fanny Brate blev medlem i Svenska konstnärernas förening 1891. Hon målade både akvareller och i olja och finns representerad vid Nationalmuseum, Nordiska museet i Stockholm, Göteborgs konstmuseum och Musée d'Orsay i Paris.
Privatliv och sista tid Hon gifte sig 1887 med runologen Erik Brate. Paret hade fyra döttrar: Astrid Billström (1888–1929), Torun Munthe, Ragnhild (1892–94) och Ingegärd (1899–1951)Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
Brate avled 1940. Hennes grav finns på Norra begravningsplatsen i Solna.
Citat
Utställningar Fanny Brate finns representerad på bland andra Nationalmuseum, Nordiska museet och Bohusläns museum. VI. Internationale Kunstausstellung, München, 1892 Svenska konstnärernas förening 1895 Konstnärsförbundet 1895 Stockholmsutställningen 1897 Grosse Kunstausstellung, Berlin, 1900 VIII. Internationale Kunstausstellung, München, 1901 Sveriges Allmänna Konstförening (SAK), Stockholm 1901 Svenska konstnärernas förening 1903 Världsutställningen i Saint Louis 1904, Missouri, USA (bronsmedalj för målningen "Nyckelharpspelare") Den kvinnliga konsten på Svenska konstnärernas förenings utställning, 1909 Föreningen Svenska Konstnärinnor på Konstakademin 1911 Baltiska utställningen 1914 Minnesutställning, Nationalmuseum,1943 De drogo till Paris - Nordiska konstnärinnor på 1880-talet, Liljevalchs 1988 Leksands konstmuseum, 2007 Hemma - skandinaviska interiörer i konsten, Nationalmuseum, 2010 Ljusets magi - Friluftsmåleri från sent 1800-tal, Prins Eugens Waldemarsudde 2016 Salongsmåleri!?, Prins Eugens Waldemarsudde 2016 Anekdot essä #9 Hemmets konst – en kvinnofälla? Katarina MacLeod 2019 Ett eget rum - Konstnärsrollen under det sena 1800-talet, Prins Eugens Waldemarsudde 2021-22
Bildgalleri
Referenser Noter
Allmänna källor
Vidare läsning Idun 1895:17, 1897:29, 1903:16, 1912:49, 1912:50 Dagny 1901:3, 1908:46 Gunilla Edh: Fanny Brate – barnens och hemmets konstnär, C-uppsats konsthistoria, Stockholms universitet 2000
Externa länkar
Kategori:Svenska målare under 1800-talet Kategori:Svenska målare under 1900-talet Kategori:Representerade vid Nationalmuseum Kategori:Representerade vid Göteborgs konstmuseum Kategori:Representerade vid Musée d'Orsay Kategori:Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm Kategori:Konstnärer från Stockholm Kategori:Födda 1861 Kategori:Avlidna 1940 Kategori:Kvinnor