Skellefteå

Skellefteå (skelleftebondska: Skellet eller Skelet ; umesamiska: Syöldate; sydsamiska: Skillehte eller Syöldete; finska: Heletti) är en tätort och centralort i Skellefteå kommun, Västerbottens län, belägen cirka 15 km uppströms från Bottenviken och Skelleftehamn, där E4:an möter Skellefteälven. Skellefteå grundades 1845 på initiativ av kyrkoherden Nils Nordlander. Skellefteå sockens historia går tillbaka till 1300-talet. Stadsområdet Skellefteå är indelat i 24 stadsdelar, inräknat delar som Tuvan, Skelleftehamn och Örviken, medan den egentliga staden omfattar 14 stadsdelar.https://www.arcgis.com/apps/webappviewer/index.html?id=6814c9d4e48f4a11a0f80449b0705b50

Skellefteå kallas ibland "Guldstaden" på grund av Boliden AB:s långvariga verksamhet i området, samt Skelleftefältet, ett av världens mineralrikaste. Kommunens helägda kraftbolag, Skellefteå Kraft, är det näst största svenskägda kraftbolaget efter Vattenfall AB. Musik och idrott, bland annat ishockey, har präglat stadens moderna historia med exempelvis Skellefteå AIK och Trästockfestivalen.Johansson, L. & Nordvik, E. (2011). Stadsvandringar i Skellefteå. Umeå: Västerbottens läns hembygdsförbund. Skellefteå är sedan 2017 också platsen för företaget Northvolts första batterifabrik.

Kultur- och friluftsområdet Nordanå, beläget vid stadens nutida centrum, är en del av riksintresset Skellefteå sockencentrum, med kyrkstad och marknadsplats vid den gamla kustlandsvägen. Här berättas platsens betydelse för bygdens kyrkliga, sociala och kommersiella liv sedan medeltiden. Även försvarets organisation och utbildning under indelningsverkets tid finns representerat inom området. Inom detta riksintresseområde finns ett antal lagskyddade byggnadsminnen såsom majorsbostället Nyborg, Bonnstan, Livréboden och Lejonströmsbron.https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html

Namn miniatyr|250px|Bonnstan

Ortnamnet Skellefteå, skrevs 1327 Skelepht, men ursprunget är okänt. Möjligen kommer det inte från det lokala ånamnet (i det här fallet Skellefteälven), utan både stadens och älvens namn har troligtvis tidigt samiskt ursprung. Skellefteälvens översta del är dock Sieldutjokk i dalen Sieldutvagge. På sydsamiska heter staden Skillehte eller Syöldete och på umesamiska Syöldate. Ett vanligt smeknamn bland invånarna är Stan. På den lokala dialekten (Skelleftebondska) heter staden Sch'ället eller Schélet. Ett gammalt finskt namn är Heletti och på Olaus Magnus karta Carta marina kallas staden Skellitta.Olaus Magnus, (1572). [Carta marina]. ([Ny uppl.]). Rom: Antonio Lafreri.

Historia

Förhistoria Det är fastställt att människor fanns i trakten cirka 6000 f.Kr., och flera sten- och bronsåldersfynd har också hittats. Man har också påträffat förhistoriska skidor, Kalvträskskidan, som är 5200 år gamla och världens äldsta skidor. Från 1300-talet, när Skellefteå socken grundades, och framåt finns skriftliga källor, där det bland annat berättas att det 1419 fanns 60 hushåll i socknen. 1543 hade antalet stigit till 372, och då uppfördes också den första stenkyrkan, vars sakristia fortfarande finns bevarad i Skellefteå landsförsamlings kyrka, Landskyrkan.

På 1500- och 1600-talen fanns planer på att anlägga en ny stad i Skellefte socken. När Piteå (som vid denna tidpunkt var beläget där Öjebyn ligger idag) brann ned år 1666, ville Piteås borgare anlägga en ny stad. Den skulle ligga omkring åtta mil söderut på Storkåge bys ägor (där samhället Kåge idag ligger), på grund av ortens naturligt djupa hamn. Kung Karl XI utfärdade också privilegier till den nya staden, vilken skulle heta Hedvigstad efter hans mor drottning Hedvig Eleonora. Piteås borgare ändrade sig dock i sista stunden och valde att istället återuppbygga Piteå på dess nuvarande plats, omkring tio kilometer söderut, närmare havet. Sålunda skrinlades planerna på en ny stad mellan Piteå och Umeå.

miniatyr|250px|Karta över Skellefteå av Johan Larsson Tresk från 1648

Under den svenska stormaktstiden deltog de flesta män i krigen. Bland annat slogs Skellefteå kompani ut helt två gånger. Det var änkorna efter alla soldater som fick dra det tunga lasset vid bygdens långsamma återhämtning i början av 1700-talet.

Stadens grundläggande Mellan 1730 och 1862 utsynades 565 nybyggen i storsocknen. Således fick skelleftebygden den bystruktur som i stort sett förblev oförändrad fram till 1950-talet. Handeln med trävaror tog fart, och kravet på en stadsbildning i Skellefte älvdal ökade. På initiativ av kyrkoherden Nils Nordlander grundades Skellefteå 1845 på Norrböle bys ägor. Det var trots hårt motstånd från borgarna i Umeå och Piteå, vilka hade handelsrättigheterna, som Skellefteå fick stadsprivilegier 1845.

miniatyr|Skellefteå 1870. Stadsbyggandet har inletts på allvar. Stadshuset i vitt.

Skellefteå beviljades dock inte stapelstadsrättigheter, utan fick nöja sig med att bli en uppstad. Först vid den sjätte framställningen, den 4 november 1881, erhöll Skellefteå stapelstadsrättigheter, men fick däremot aldrig rätt till den eftertraktade tolagsersättningen.

Under hösten 1878 utsågs Arvid Hörnell till borgmästare i Skellefteå, och var vid den tiden den yngste i landet att inneha en sådan post. Året därpå började stadens egen jurisdiktion att gälla, varpå Hörnell formellt tillträdde sitt ämbete.

Även om Skellefteå är en av Norrlandskustens yngre städer, är kyrkplatsen vid Skellefteå landsförsamlings kyrka en gammal mötesplats och Skellefteå socken grundades redan på 1300-talet. I närheten av kyrkplatsen växte ett centrum upp och även den så kallade Bonnstan med mängder av kyrkstugor. Bonnstan har eldhärjats flera gånger.

1900-talet och 2000-talet Under 1900-talet utvecklades Skellefteå till en viktig industristad. Med efterkrigstidens stadsförnyelse följde att mycket av den äldre träbebyggelsen, bland annat stadshuset i trä, gick i graven och ersattes med modern bebyggelse.Dagens Nyheter. "Skellefteå sanerar - trähusen försvinner". Tors 3 jan 1957. Stockholm.

Nästa steg i bostadspolitiken var miljonprogrammet 1965–1975 med målet en miljon nya bostäder. I Skellefteå tillkom stadsdelarna Sjungande dalen, Anderstorp och något senare Morö Backe. Även omfattande rivningar skedde under denna epok, med den uttalade ambitionen hos de styrande att ge staden en modernt och välfungerande centrum.G. Åberg (1988) Från hjortronmyr till databas: Skellefteå - stadsbyggnadshistoria i korthet. Stadsarkitektkontoret.

Skellefteå AIK vann SM-guld i ishockey 1978, 2013, 2014, 2024 och 2026. Under hösten 1980 blev Skellefteå säte för Västerbottensteatern. Skeríaområdet, nuvarande Campus Skellefteå, etablerades 1985. Trästockfestivalen grundades 1991. Åren kring 1990 innebar en smärre nybyggnadsboom, både för bostäder och lokaler. Bostadsområdet Anderstorp kompletterades mot älven med Tuböle som tog sitt namn efter den herrgård som legat där, just uppströms herrgården Anderstorpsgården. Norrböle utökades mot norr med ett nytt område, Erikslid. Sedan dröjde det drygt 15 år innan byggandet tog fart igen, nu med industriellt träbyggande (bostäder) på Älvsbacka och i centrum (kvarteret Ekorren) som en del av den nationella träbyggnadsstrategin, men även med traditionellt byggande i betong.

Administrativa indelningar Skellefteå var och är kyrkby i Skellefteå socken, varur Skellefteå stad utbröts 1845. När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft 1863 blev staden, ovanligt nog, inte en egen kommun utan först 1881 bildades stadskommunen fristående från Skellefteå landskommun. I landskommunen där en del av orten bebyggelse kom att växa fram inrättades Norrböle municipalsamhälle 20 april 1897 och Skelleftestrands municipalsamhälle 30 april 1937. Dessa inkorporerades i stadskommunen 1916 respektive 1952. Stadskommunen utökades 1967 innan den 1971 uppgick i Skellefteå kommun där Skellefteå sedan dess är centralort.

I kyrkligt hänseende hörde orten före 1913 till Skellefteå församling. Det året bildades Skellefteå stadsförsamling, varvid Skellefteå församling namnändrades till Skellefteå landsförsamling. Skellefteå stadsförsamling bytte namn till Skellefteå Sankt Olovs församling 1961, samtidigt som Skellefteå Sankt Örjans församling avskildes från stadsförsamlingen.

Orten ingick till 1 juli 1879 i Skellefteå tingslag, därefter till 1967 i domkretsen för Skellefteå rådhusrätt, därefter till 1971 åter i Skellefteå tingslag. Sedan 1971 ingår Skellefteå i Skellefteå domkrets.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Skellefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Geografi Skellefteå ligger på båda sidor om Skellefteälvens nedre lopp, cirka 15 kilometer uppströms. Centrum är beläget på norra sidan om älven, medan bland annat campus för Luleå tekniska universitet finns söder om älven. Längre ner utefter älven finns Bergsbyn, Ursviken och Skelleftehamn.

Klimat Temperaturrekorden för Skellefteå är också temperaturrekord för landskapet Västerbotten. Den högsta temperatur som uppmätts är 34,2° i Skellefteå den 3 juli 1968. Vid samma tillfälle hade Skellefteå flygplats 34,0°.

Mitt Resväder

Naturskydd År 2006 beslutade kommunfullmäktige i Skellefteå att ett område om 650 hektar på Vitberget skulle bli kommunalt naturreservat. Kommunen har dock upplevt det krångligt att lösa in marken och 2021 togs förslaget bort från budgeten. Kommunen äger större delen av marken, resterande del ägs av Svenska kyrkan.

Ekonomi och infrastruktur Näringsliv Skellefteå är traditionellt en industristad med kända namn som Alimak och Boliden, men har sedan 1990-talet sett många småföretag växa upp inom bland annat it- och teknik-sektorn. Även större IT-företag som InfoVista och Tietoevry har närvaro i staden. I staden finns det kommunala bolaget Skellefteå Kraft. Industrin har klarat den internationella konkurrensen väl genom att flytta uppåt i förädlingskedjan.

Nio länder har under årens lopp upprättat egna konsulat i Skellefteå. Det första av dem var Danmark 1852, varefter följde Ryssland 1858, Oldenburg 1862, Tyska Riket 1871, Spanien 1892, Nederländerna 1901, Storbritannien 1903, Norge 1916 samt Finland 1931. Idag (2024) består endast de danska och finländska honorärkonsulaten.

Fiske Innan Skellefteå blev stad 1845 var fisket i Skellefteälven en viktig del av försörjningen för Norrböle by. Främst fångades lax, med minimivikter på åtta kilo, med grovmaskig not. Finmaskig not, ena, användes för annan fångst, främst sik. Fisket pågick från juni och fram till hösten. Varannan dag fiskade Norrböle by och varannan dag Sörböle by. I slutet av 1800-talet började Norrböle by arrendera ut sitt fiskevatten till Sörböle by, de arrenderade fortfarande fiskevattnet 1954. I och med stadens tillkomst 1927 infördes två fridygn, dagar då fiske förbjöds. Det tidigare hotet mot fisket, flottningen, ersattes av ett nytt problem 1951, kraftverken. Kraftverken gjorde älven grumlig och naturlaxen dog ut, detta ledde till att Norrböle by ställde krav på Skellefteälvens regleringsförening 1964. År 1995 förekom fortfarande notfiske mellan Skellefteå stad och Bergsbydammen.

Infrastruktur Transporter |miniatyr|Skellefteå flygplats

E4:an passerar genom staden. I likhet med många andra städer utefter Norrlandskusten skär den genom bebyggelsen, varför olika alternativa dragningar diskuteras. Andra viktiga vägar är Riksväg 95 ("Silvervägen"), med riktning mot Bodø (Norge), samt Länsväg 364, som går via bland annat Burträsk en bit in i landet mot Umeå. Länsväg 372 går genom stadens östra delar och passerar Bergsbyn, Ursviken och Skelleftehamn, innan vägen slutar vid Rönnskärsverken vid havet.

Skellefteå flygplats är närmaste flygplatsen och är belägen i Falmark cirka 20 km söder om Skellefteå, med dagliga både utrikes och inrikes avgångar.https://skellefteaairport.se/

Skellefteå var tidigare Sveriges största stad utan persontrafik på järnväg. Banguide - järnväg.net