miniatyr|Centrala Västerås med konserthuset till vänster och skyskrapan, även kallad Skrapan till höger. miniatyr|Bostadsområdet Lillåudden i Västerås. miniatyr|Flygbild över Västerås från väster. Till vänster går E18. I förgrunden stadsdelen Råby. Västerås är en tätort i Västmanland samt centralort för Västerås kommun, residensstad för Västmanlands län och stiftsstad för Västerås stift. Västerås är Sveriges sjätte största tätort med i tätorten och invånare (2026) i kommunen. Staden ligger vid Mälarens norra strand cirka 10 mil väster om Stockholm.
Två av Europas största företag inom elektrifiering och kraftöverföring, Asea och Svenska Metallverken, startades i Västerås runt år 1900 och hade en betydande del i stadens framväxt. Bolagen var båda två involverade i elektrifieringen av dåtidens Sverige.
Namn miniatyr|160px|vänster|Västerås Stadshus Stadens tidigaste namn var Westra Aros, Västra Aros, där Västra avser väderstreck och Aros betyder åmynning och syftar på Svartåns utlopp i Mälaren. Östra Aros (som var nuvarande Gamla Uppsalas hamn), från början bara Aros, låg vid Fyrisåns utlopp i Mälaren, och heter idag Uppsala. Orten omnämns i Florenslistan, ursprungligen från 1103, som "Arosa".Christian Lovén, Florenslängden. Den äldsta förteckningen över de svenska stiften, Strängnäs stiftshistoriska sällskap, Örebro, 2020, s. 7-8.
Namnet förkortades under 1200-talet och första hälften av 1300-talet som væstrearoos (1331)Ljunggren, Karl Gustav Till utvecklingen av os, öse i ortnamn, i Namn och Bygd årgång 24 (1936) s. 129 f eller som Væstraaros.Fridell, Staffan Från Västra Aros till Västerås, i Namnspalten i UNT årgång 20, Ortnamnssällskapet i Uppsala, 2002, s. 24 I mitten av 1300-talet försvann det första a:et i Væstraaros och former som Wæsteraros 1356 och Wæstraros 1368 uppstod. Det långa o:et i os förkortades, försvagades till e, och skrevs då som till exempel Vesterares 1394, och föll så småningom bort (Vesterars 1384) och (Wæsterars 1396). Namnet skrevs under senare hälften av 1300-talet bland annat som Vestrars 1384 och Wæsterars 1396. Senast omkring 1400 hade långt a övergått till å och uttalen Västrå'rs och Västerå'rs uppstod. Genom denna vokalförändring började under 1500-talet former med å ersätta former med a. Så är till exempel Vesterå(h)rs den vanligaste formen i Gustaf I:s registratur 1560, där även flera exempel på stavning utan r förekommer. I början av 1600-talet var r helt försvunnet i skrift och namnet skrevs enbart som Vesterås (senare Västerås). Uttalet Västerårs förekom bland traktens allmoge ännu på 1800-talet. Att efterledets slutliga form har blivit -ås har nog underlättats av att Västerås ligger ett stycke väster om en ås, Badelundaåsen.
Staden heter på latin Arosia. På stadens medeltida sigill står Arosiensis, den latinska adjektivformen av Arosia.Västerås sigill.
Historia miniatyr|Västerås omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna. mini|Karta över Västerås från 1790-talet miniatyr|"Folkmarknaden" i Västerås på 1800-talet. miniatyr|Karta över Västerås under tidigt 1900-tal.
Tillkomsten Under yngre stenåldern var havsnivån 35–40 meter högre än i dag, och det mesta av det som i dag är Västerås låg under vatten. I och med landhöjningen reste sig området kring Svartåns utlopp och under järnåldern var havsnivån fem meter högre än dagens nivå, vilket resulterade i att det som skulle komma att bli Västerås hade rest sig ur vattnet. Man har funnit spår av betydande bebyggelse och gravrösen i centrala Västerås som härstammar från bronsåldern.Undervisningsmaterial - Vallby friluftsmuseum. 2013-08-06
Med sitt stadssigill från slutet på 1200-taletVästerås Historia - Västerås stad. 2013-01-03 och en tid för etableringen av staden till åtminstone mitten av 1200-talet är Västerås en av Sveriges äldsta städer. Officiellt firade Västerås stad sitt 1000-årsjubileum sommaren 1990.
Vid byggandet av Västerås stadshus 1953 upptäcktes resterna av ett dominikankonvent och en svartbrödrakyrka som härstammar från mitten av 1200-talet. Byggnaderna hade förfallit efter Gustav Vasas reformationsriksdag 1527 och delar av konventet och kyrkan användes som byggnadsmaterial vid restaureringen av Västerås slott.Västerås stadshus Västerås kommun 2013-06-08
Vid den stora rivningsvågen i Västerås centrum på 1950- och 1960-talet genomfördes endast begränsade arkeologiska undersökningar, och de flesta spåren av den äldre staden är idag bortschaktade för alltid. Begränsade undersökningar på senare tid har dock visat på att en handelsplats anlagts här redan runt millennieskiftet år 1000. Strax norr om Nicolai kyrka undersöktes på 1980-talet ett bronsgjuteri från mitten av 1000-talet.Det medeltida Dalarna och Västmanland, Jonas M Nordin
Ett problem är att de äldsta källorna ofta använder namnformen Aros, som kan syfta både på Västra Aros (Västerås) och Östra Aros (Uppsala). Det gäller bland annat Florenslistans belägg från omkring 1120.Det medeltida Dalarna och Västmanland, Jonas M. Nordin s. 126
Medeltid I början av 1000-talet var Västerås Sveriges näst största stad, och på 1100-talet utnämndes Västerås till biskopsstift. Här fanns tidigt både biskop och kungafogde, och Västerås domkyrka började byggas. Inom Västerås stad har man ännu inte funnit någon 1100-talskyrka. Däremot avslöjar två arkeologiska undersökningar vid 1970-talets början spår av tidig kristendom.
Sankt Nicolai kyrka i kvarteret Livia har undersökts 1916, 1938 och 1969. Den första stenkyrkan här har daterats till 1200-talet, men har med största sannolikhet ersatt en äldre. På kyrkogården, där omkring 200 gravar undersöktes daterades flera av gravarna till 1100-talet och i kyrkomuren påträffades rester av flera tidigkristna gravmonument, bland annat en Eskilstunakista från tidigt 1100-tal. Kyrkan omtalas i skriftliga handlingar första gången 1311, och uppges 1591 vara övergiven. Idag finns inga synliga lämningar efter kyrkan.
I kvarteret Johannes (mellan Svartån och Bondtorget) fanns en stor kristen gravplats som redan på 1200-talet doldes av den första bebyggelsen. Dateringar har angett tiden för de äldsta av de cirka 100 påträffade skeletten till 1100-talet, möjligen tidigare. År 1320 nämns i en skrift den "gamla kyrkogården". Teorier har gjort gällande att den äldsta kyrkan i Västerås också skulle ligga i det området.Västerås 1000 år i centrum, av Annuswer, Bergqvist, Forsenius, Syse (Riksantikvarieämbetet och Västerås kulturnämnds skriftserie nr 23), Stockholm 1990 1244 anlades även ett dominikankonvent på Munkholmen (där nuvarande Stadshuset ligger). Byggnaderna, som uppfördes i tegel, är ett av de äldsta exemplen på tegelanvändning i Sverige. 1278–1279 var Petrus de Dacia prior i Västerås dominikanerkonvent. Då dominikanerkonventet övergavs 1528 överfördes en del av föremålen till domkyrkan, och två reliefer av den helige Dominicus och jungfru Maria sattes upp i stadens Helgeandshus, där de blev kvar till dess att byggnaden revs 1886.Det medeltida Dalarna och Västmanland, Johan M. Nordin s. 142-44
Vid hamninloppet fanns på 1200-talet en liten befästning. Västerås slott uppfördes som försvarsanläggning redan på 1200-talet, men under 1300-talet byggdes befästningen ut till en borg och det var härifrån man skulle försvara staden mot angrepp från Mälaren. Slottet var centralpunkt som både makthavare och upprorsmakare stävade efter att kontrollera.
Gustav Vasas tid miniatyr|Västerås slott med kärntornet närmast. miniatyr|Domkyrkan speglar sig i Svartån. I förgrunden syns biskopsgården som sedan 1300-talet är biskopens tjänstebostad. Nuvarande utseendet är från en genomgripande nybyggnation som var färdig 1734. Under två månader 1501 belägrades Västerås slott av Sten Sture den äldre som vid sin död 1503 kontrollerade nästan hela Sverige. 1511 var danske kungen Kristian på marsch in i Västergötland. Västerås biskop, Otto Olavi (Svinhufvud), anlitades som förhandlare med dansken. Efter många turer anklagades Otto att vara danskarnas lakej, och greps i domkyrkan för att spärras in i Västerås slott. Sommaren 1520 intogs slottet av danskarna som förde med sig Otto till Stockholm. Kristian II kröntes till kung och blodbadet följde. Motiv till avrättningarna fick kungen bland annat i de klagomål som biskop Otto framfört över den behandling han och övriga fängslade fått utstå.
Utanför Västerås blev Gustav Vasa och dalkarlarna angripna 1521 av danskarna. Slaget om Västerås, som finns beskriven i Peder Swarts krönika från 1560, blev en stor framgång för Vasa och konventet intogs i maj 1521, slottet 1522. Peder Swart var biskop i Västerås fram till sin död 1562. Sin viktigaste roll kom Västerås slott att spela under Vasatiden då borgen byggdes om. Här hölls Västerås reformationsriksdag 1527, då Gustav Vasa inledde reformationen, samt Västerås arvförening 1544 då Sverige blev ett arvkungadöme.
När bergshanteringen kom igång under 1200-talet blev Västerås den viktigaste utskeppningshamnen för järn och koppar från Bergslagen. Under 1500-talet fraktades även silvret från Sala över Västerås. Under en stor del av medeltiden var Västerås en av rikets viktigaste myntslagningsorter. Närheten till Sala silvergruva var troligen anledningen till att Västerås var landets enda myntort mellan 1538 och 1540. Till denna bild kan också fogas den stora medeltida myntskatt, Västeråsskatten, som hittades 1972 i centrala Västerås, med totalt 16 332 mynt, som är den tredje största i Sverige.Verksamhetsberättelse 2002 Arkeologiska institutionen Stockholms universitet. () Sid.5
I samband med det internationella reformationsåret 2017 tilldelades Västerås titeln Reformationsstad som enda stad i Sverige. Anledningen var de två reformationsriksdagarna som hölls i staden, 1527 och 1544. Bland andra reformationsstäder märks Genève, Venedig, Wittenberg och Åbo.
1600- och 1700-talen miniatyr|Kyrkbacken. 1619 kom biskop Johannes Rudbeckius till Västerås och grundade här Sveriges äldsta gymnasium, Rudbeckianska gymnasiet år 1623. Det fanns visserligen ett gymnasium redan 1529 i Malmö samt ett i Lund som grundades 1620, men Skåne tillhörde på den tiden Danmark. Rudbeckius var även en föregångsman kring skolform för flickor. 1630 startar han den första flickskolan. Bägge skolorna låg alldeles i anknytning till Domkyrkan, och även den då fattiga delen av staden, Kyrkbacken. Här upptäcktes samma år det första fallet av pesten. 357 personer dog vilket då var ca 20% av stadens befolkning.
Västeråsgurkan började odlas under 1700-talet i Västerås av en tysk trädgårdsmästare som hette Bernhard Johan Bohnsack. Västeråsgurkan såldes i hela landet och exporterades även till Europa. Västerås Turism
Bränder Västerås har drabbats av flera stadsbränder, bland annat den 13 april 1714. I och med denna nyanlades en trädgård på dåvarande Munkholmen där Gustav Vasa först anlade en kungsträdgård med odlingar av bland annat äpple, päron och humle. Trädgården ombildades under 1800-talet till en stor centralt belägen park, Vasaparken.
Stadshotellets tillkomst miniatyr|Västerås Stadshotell. 1898 uppkom planerna på ett stadshotell i Västerås där bland annat hotell, restaurang, frisersalong, spritbolag och festvåning skulle finnas. Efter många stridigheter och efter fem års beslutsvånda invigdes Västerås nya stadshotell, som snart bara kallades Stadshotellet, 1907. Arkitekt Erik Hahr hade då skapat en jugendbyggnad som än i dag räknas som en av Sveriges vackraste byggnader. På hotellets bakgård uppfördes dessutom ett stall och ett punschbränneri, även det ritat av Hahr. Strax efter invigningen bytte man namn till Stadshotellet. Hotellet innehöll 40 rum, stora matsalar, festvåning, musikkafé och ett systembolag. Som första byggnad i Västerås införde man även vattentoaletter, vilket på den tiden var oerhört lyxigt och ett tecken på modernt framåtskridande.
Industrialiseringen miniatyr|Turbinhuset mellan Västerås slott och Västerås stadshus.