Borås kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Borås.
Borås kommun är belägen på den nederbördsrika västsidan av Sydsvenska höglandet. Terrängen utgörs av kuperade sprickdalar. En stor del är klädd med barrskog men området är också rikt på sjöar och myrmarker. Tillsammans med övriga Sjuhäradsbygden bildar Borås kommun en av Sveriges mest särpräglade industriregioner som tidigare hade en betydande textilindustri.
Sedan kommunen fick sin nuvarande gränsdragning 1995 har befolkningstrenden varit positiv. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en mittenkoalition bestående av Centerpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna.
Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna: Borgstena, Bredared, Brämhult, Dannike, Fristad, Gingri, Kinnarumma, Ljushult, Rångedala, Sandhult, Seglora, Toarp, Torpa, Tämta, Tärby, Vänga och Äspered. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också sedan 1621 Borås stad som 1863 bildade en stadskommun. 1920 inkorporerades Torpa landskommun i Borås stad.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Fristad (av de tidigare kommunerna Borgstena, Fristad, Gingri, Tämta, Tärby och Vänga), Lysjö (av Hillared, Ljushult, Roasjö och Sexdrega), Länghem (av Dannike, Länghem och Månstad), Sandhult (av Bredared och Sandhult) och Toarp (av Rångedala, Toarp och Äspered). Landskommunerna Brämhult, Kinnarumma och Seglora samt Borås stad förblev oförändrade.
1961 bildades Viskafors landskommun av Kinnarumma och Seglora landskommuner och 1967 bildades Dalsjöfors landskommun av Toarps landskommun samt Dannike församling ur den då upplösta Länghems landskommun. Borås kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Borås stad och Brämhults landskommun. Samtidigt upplöstes och delades Lysjö landskommun. Huvuddelen fördes då till Svenljunga kommun medan Ljushults församling fördes till Dalsjöfors kommun. 1974 införlivades kommunerna Bollebygd, Dalsjöfors, Fristad, Sandhult och Viskafors i Borås kommun.
1995 återbildades Bollebygds kommun genom en utbrytning ur Borås kommun.
Kommunen ingår sedan bildandet i Borås domkrets.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska.
Kommun eller stad Borås är en av de 14 kommuner i landet som beslutat benämna sig stad. Beslutet gäller från den 1 januari 2003, med motiveringen att namnet är en fördel i marknadsföring för kommunen. Liksom i andra liknande sammanhang gäller att den strikt formella benämningen fortfarande är kommun.SFS 2007:229 Även kommunfullmäktige och kommunstyrelsen heter så, dock har de tio tidigare kommundelsnämnderna ändrats till tre stadsdelsnämnder år 2011.
Geografi Borås kommun är belägen i Sjuhäradsbygden, som traditionellt dominerades av textilindustri och gårdfarihandlare. Kommunen gränsar till kommunerna (räknat medurs) Vårgårda, Herrljunga, Ulricehamn, Tranemo, Svenljunga, Mark och Bollebygd, samtliga belägna i landskapet Västergötland och i Västra Götalands län.
I riktning från nordöst till sydväst rinner ån Viskan.
Topografi och hydrografi
Borås kommun är belägen den nederbördsrika västsidan av Sydsvenska höglandets. Terrängen utgörs av kuperade sprickdalar. En stor del är klädd med barrskog men området är också rikt på sjöar och myrmarker. På östra och västra sidan om Öresjö finns höjdområden som når mer än 300 meter över havet. De är barrskogsklädda har en karaktär av norrlandsterräng. I dalgångarna och uppe på stora moränryggar finns inslag av jordbruksmark. I östra delarna av kommunen finns partier av småskaligt odlingslandskap med inslag av ädellövskog.
Viskan är Borås viktigaste vattendrag och dess dalgång har en mycket omväxlande karaktär, växlande mellan ett öppet kulturlandskap och forsar och vattenfall.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket. Borås kommun Hela riket
Naturskydd År 2023 fanns 13 naturreservat i Borås kommun. Bland dessa kan nämnas Kröklings hage, bildat 1962. I reservatet, som är 14 hektar, samsas ädellövskog, blandskog och löväng med raviner, ängsmark och en ekhage. Reservatet är även skyddat som Natura 2000-område. Ett annat exempel är Tranhult vid Viskans strand. Reservatet är artrikt med en flora som bland annat inkluderar örter som vippärt, skogsbingel och underviol samt arter som trollsmultron, rödkörvel och rosenglim.
Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tio församlingar – Borås Caroli, Borås Gustav Adolf, Bredared, Brämhult, Fristad, Kinnarumma, Sandhult, Seglora, Sexdrega (ligger även i Svenljunga kommun) samt Toarp.
År 2016 ersattes församlingarna med 17 distrikt:
{| class="wikitable collapsible collapsed" |- ! De 17 distrikten i Borås kommun |- | valign="top" |
Borgstena Borås Caroli Borås Gustav Adolf Bredared Brämhult Dannike Fristad-Gingri Kinnarumma Ljushult Rångedala Sandhult Seglora Toarp Tämta Tärby Vänga Äspered
Tätorter År 2020 bodde 91,4 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var högre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent. Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det 19 tätorter i Borås kommun: Tätort Befolkning Borås Fristad Dalsjöfors Sjömarken och Viared Viskafors Sandared Gånghester och Målsryd Frufällan Rydboholm 985 Sandhult 586 Bosnäs 468 Dannike 444 Aplared 432 Borgstena 423 Rångedala 421 Kinnarumma 381 Bredared 379 Hedared 349 Sandsjön och Sågbacken * 4 * Del av tätorten ligger inom kommunens gränser. Folkmängden avser den del som ligger inom kommunen.
Styre och politik Styre Åren 1998–2010 styrdes kommunen av en sexpartikoalition bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Vägvalet och Miljöpartiet.
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna i koalition med det lokala partiet Vägvalet. Koalitionen samlade 35 av 73 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 fick ingen av de traditionella blocken egen majoritet. De rödgröna styrde i minoritet med Sverigedemokraterna som vågmästare.
Efter valet 2018 styrdes kommunen av en Mitt-S-samverkan bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Detta då ingen av de traditionella blocken hade egen majoritet. Med stöd av Vänsterpartiet kunde samma koalition fortsätta styra även efter valet 2022.
ÅrPartier 1994-1998 S 1998-2002 M C FP KD MP VÄG 2002-2006 M C FP KD MP VÄG 2006-2010 M C FP KD MP VÄG 2010-2014 S V MP VÄG 2014-2018 S V MP 2018-2022 S C L MP 2022- S C L MP
Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande SPer-Olof HöögFörste vice ordförande CMattias DanielssonAndre vice ordförande KDHans Gustafsson
Mandatfördelning 1970–2022
Nämnder Kommunstyrelse Presidium 2022–2026Ordförande SUlf OlssonFörste vice ordförande CKerstin HermanssonAndre vice ordförande MAnnette Carlson
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Övriga nämnder Nämnder OrdförandeVice ordförandeAndre vice ordförandeArbetslivsnämnden CMattias Danielsson SMarie Samuelsson MBirgitta Bergman Fritids- och folkhälsonämnden CHåkan Eriksson MPLinnea Johansson Kläth KDMagnus JasonFörskolenämnden SAndreas Ekström VAnne Rapinoja KDGunilla Christoffersson Grundskolenämnden SPer Carlsson LKamran Rousta MMartin Nilsson Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden LAndreas Cerny SAneth-Mari Tolfsson MMarie FridénIndivid- och familjeomsorgsnämnden MPMaria Sjöblom Hyllstam VInger Landström MHasse IkävalkoKulturnämnden SViktor Åberg LElsa Hjelmgren MLotta Löfgren HjelmLokalförsörjningsnämnden SHelene Sandberg MPKjell Roger Hjalmarsson MAnna ChristensenMiljö- och konsumentnämnden SLena Sänd LFredrik Nilströmer MThomas RoosSamhällsbyggnadsnämnden LMorgan Hjalmarsson SBengt-Arne Bohlin MLars-Gunnar ComénServicenämnden SMicael Svensson MPMosa Roshanghias MGeorg GuldstrandSociala omsorgsnämnden SYvonne Persson CAnna Grimmestrand MMattias KarlssonTekniska nämnden CHåkan Torstensson STherése Björklund SDBjörn QvarnströmValnämnden SVilhelm Norén MCecilie Tenfjord Toftby Vård- och äldrenämnden LJohan Wikander VMarjan Garmroudi KDHans GustafssonÖverförmyndarnämnden SLennart Fors MUrban Stenkvist Källa:
Internationella relationer År 1940, när "Finlands sak var vår", inleddes ett vänortssamarbete med den finska staden Mikkeli, men under krigstiden inleddes även ett vänortssamarbete med den norska kommunen Molde och år 1947 ingicks ytterligare ett vänortssamarbete, denna gång med den danska staden Vejle. Samarbetet med vänorterna inkluderar regelbundet återkommande träffar.
Man har också ett samarbete med Alanya, Turkiet Modena i Italien Gongqing i Kina. Espelkamp, Tyskland Bila Tserkva, Ukraina - sedan 28 september 2023
Ekonomi och infrastruktur Näringsliv Tillsammans med övriga Sjuhäradsbygden bildar Borås kommun en av Sveriges mest särpräglade industriregioner som tidigare hade en betydande textilindustri. Under de 15 år som följde efter den stora textilkrisen i slutet på 1960-talet försvann 13 000 arbeten inom branschen. Ett flertal företag lades ned, exempelvis storföretagen Algots och Eiser. Detta ledde till att ett mer mångsidigt näringsliv byggdes upp efter 1970. Statliga institutioner så som Högskolan i Borås lokaliserades till kommunen och nya företag, främst verkstads- och plastindustri etablerades i Borås. Därutöver skedde en kraftig utbyggnad av den offentliga sektorn i övrigt.
I början av 2020-talet var inslaget av textil och konfektion fortfarande stor påverkan på det lokala näringslivet med företag som F O V Fabrics AB, Fristad Kansas AB, AB Svenskt Konstsilke och väveriet Almedahls AB.
De största företagen inom verkstadsindustrin var Ericsson AB, Parker Hannifin AB och Volvo Bussar AB. Plastindustrin representeras av bland annat Uponor AB. Ett stort antal postorderfirmor finns i centralorten så som Ellos AB, H & M Hennes & Mauritz AB, Haléns AB samt huvudkontoren för Gina Tricot, Svea Brudar och Hemtex. I början av 2020-talet var inpendlingen till kommunen större än utpendlingen.
Infrastruktur Transporter Riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg genomkorsar Borås. Riksväg 27 mellan Göteborg och Karlskrona passerar genom kommunen. Riksväg 41 mot Varberg går genom södra Borås och riksväg 42 går mot Vårgårda och Trollhättan/Vänersborg genom Knalleland och Sjöbo. Från Borås utgår länsväg 180 åt nordväst.
I väst-östlig riktning genomkorsas kommunen av Kust till kust-banan. I nordsydlig riktning genomkorsas kommunen av Älvsborgsbanan som vid Borås centralstation övergår i Viskadalsbanan. Kust till kust-banan trafikeras av SJ:s fjärrtåg mellan Göteborg och Kalmar samt på linjen Göteborg–Borås av Västtågen som också gör uppehåll i Sandared. Västtågen trafikerar även Älvsborgs-/Viskadalsbanan som förutom i centrala Borås stannar vid Borgstena, Fristad, Knalleland och Viskafors.
I Viared finns även Borås flygplats, invigd 1997.
Befolkning Demografi Befolkningsutveckling Kommunen har invånare (), vilket placerar den på plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Utländsk bakgrund Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 28 891, eller 27,00 % av befolkningen (hela befolkningen: 107 022 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 19 909, eller 20,28 % av befolkningen (hela befolkningen: 98 150 den 31 december 2002).Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 20 januari 2016)
Invånare efter de vanligaste födelseländerna