Ökenlöpare (Cursorius cursor) är en vadare i som placeras i familjen vadarsvalor (Glareolidae).Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi : 10.14344/IOC.ML.14.1. Fågeln förekommer i norra Afrika, sydvästra Asien och i delar av Kanarieöarna samt Kap Verdeöarna. Ökenlöparen gör skäl för sitt namn genom att ofta ses springa i flack och sandig ökenartad terräng. Den minskar i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att anses vara hotad globalt.
Utseende och läte Ökenlöparen är en 24–27 cm lång, piparlik fågel med långa ben och långa vingar samt med lätt nedåtböjd näbb. Fjäderdräkten är mest sandfärgad men vitare på undersidan. Ovansidan av handpennorna och undersidan av vingen är svart. Hjässan och nacken är grå och den har ett svart tygelstreck och ett vitt ögonbrynsstreck. I flykten påminner den om en vadarsvala med sina lugna vingslag, spetsiga vingar och mörka vingundersida. Fågeln hörs ofta locka i flykten med dämpade "kvett". Spelflykten sker på hög höjd, varvid den varvar locklätet med lägre "tjeah".
Närbesläktade somaliaökenlöparen, tidigare behandlad som en del av ökenlöparen (se nedan), är mycket lik. Den skiljer sig dock genom att vara mindre (20–22 centimeter) och blekare, med ljus (inte mörk) undersida av vingarna.
Utbredning Ökenlöparen lever på Kanarieöarna, i norra Afrika och i sydvästra Asien. Delar av världspopulationen är flyttfåglar, där de som lever i de norra, och nordvästra delarna av utbredningsområdet övervintrar i Indien, på Arabiska halvön och i det södra randområdet av Sahara. Den är ovanlig norr om utbredningsområdet men har observerats så långt norr ut som Finland, Irland och Storbritannien. I Sverige har den påträffats endast tre gånger, senast i Ottenby 1942.Fyndhistorik för ökenlöpare i Sverige, BirdLife Sverige, läst 2020-03-05
thumb|right|Ökenlöparens utbredningsområde, där ljusgrönt betecknar vistelse under häckningtid, blått övervintringsområde, mörkgrönt förekomst året runt och blågrönt under flyttningen.
Ökenlöparen delas upp i tre underarter med följande utbredning:Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11 Cursorius cursor bogolubovi – från sydöstra Turkiet till Iran, Afghanistan, södra Pakistan och nordvästra Indien Cursorius cursor cursor – på Kanarieöarna, Nordafrika, Arabiska halvön och Sokotra Cursorius cursor exsul – endemisk för Kap Verdeöarna
Systematik Ökenlöparen beskrevs första gången 1787 av John Latham. Den ingår i vadarfamiljen Glareolidae som även omfattar vadarsvalor. Familjen ansågs tidigare stå nära piparna. Genetiska studier visar att de visserligen trots allt är vadarfåglar, men att de tillsammans med den utseendemässigt mycket avvikande hägerpiparen utgör en systergrupp till måsfåglar, labbar och alkor.Pereira, S.L. and A.J. Baker (2010), The enigmatic monotypic crab plover Dromas ardeola is closely related to pratincoles and coursers (Aves, Charadriiformes, Glareolidae), Genet. Mol. Biol. 33, 583-586.
Artgränser Tidigare ansågs somaliaökenlöparen (Cursorius somalensis, inklusive underarten C. s. littoralis) tillhöra ökenlöpareHoyo et al. (1996) Handbook of the Birds of the World, vol.3 men efter studierZimmermann et al. (1996) Birds of Kenya & northern TanzaniaPearson & Ash (1996) The taxonomic position of the Somali courser Cursorius (cursor) somalensis, Bulletin Brittish Ornithology Club, vol.116, nr.4, sid:225-229Sibley (1996) Birds of the World, Version 2.0 urskiljs den oftast som egen art. Även kapökenlöpare (Cursorius rufus) har tidigare betraktats som samma art som ökenlöpare,Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom och såväl somalensis som littoralis har också behandlats som underart även till denna.Hayman, Marchant & Prater (1986) Shorebirds: an Identification Guide to the Wader of the World,
Ekologi Trots att den är en vadare återfinns den i torra öppna biotoper, företrädesvis flack och kal, gärna sandig semiöken. Den lägger två ägg i en uppskrapad hålighet direkt på marken. Födan består av insekter som den jagar springande på marken.
thumb|right|Ökenlöpare i typisk miljö.
Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med oklar utveckling. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig (LC).
Referenser Texten är till stora delar översatt från engelskspråkiga wikipedias artikel Cream-colored Courser, läst 10 september 2009, där följande källa anges: Hayman, Marchant & Prater (1986) Shorebirds: an Identification Guide to the Wader of the World, Croom Helm, London.
Noter
Externa länkar Oiseaux.net – Fotografier av ökenlöpare, och mer information
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Vadarsvalor Kategori:Fåglar i orientaliska regionen Kategori:Fåglar i palearktiska regionen