Hilja Elisabet Riipinen, även kallad "Hurja-Hilja" ("Vilda Hilja"), ogift Metsäpolku, född Miklin 30 juni 1883 i Uleå, död 18 januari 1966 i Helsingfors, var en finländsk politiker, lärare och skolråd (1953).

Riipinen var ledare för Lappo samskola från 1912 och rektor där 1929–1952. Hon var en av Lotta Svärd-organisationens ledargestalter. Hon var även medlem i Lapporörelsen. Mellan 1930 och 1939 var hon riksdagsledamot, först för samlingspartiet, sedan för IKL. Riipinen var känd som en inflytelserik talare. Hon gifte sig 1911 med och paret fick två döttrar.

Biografi

Uppväxt och tidiga karriär Hilja Miklin föddes i Oulujoki som det äldsta av sju syskon i ett pietistiskt präglat hem. Fadern Kristian Miklin var polis och modern Anna Charlotta Kärnä var djupt religiös. Hemmet präglade henne med en stark finsknationell och nykterhetsideologisk grundsyn som hon bar med sig livet ut.

Efter folkskolan skickades Riipinen på lärarnas rekommendation till en flickskola i Uleåborg. Vid sidan om studierna var Riipinen sysselsatt med samhällelig verksamhet, bland annat i nykterhets- och ungdomsföreningen på orten. Hon tog därefter filosofie magisterexamen vid Helsingfors universitet 1910 med språk, litteratur och estetik som ämneskombination. Hon ville bli tyska lärare och sökte sig därför till hemboenden där tyska pratades som hemspråk.

Under studietiden anslöt sig Riipinen allt närmare till den finsknationella rörelsen. Hon var bland annat sekreterare för Österbottniska nationen för ”Finska österbottningarna”, som bestod av nationens radikalfennomanska grupp, och starkt engagerad i Finsk kvinnoförening. I föreningen var särskilt Alexandra Gripenberg och Hilda Käkikoski förebilder för henne. Under denna tid verkade hon aktivt för kvinnlig rösträtt. År 1906 förfinskade hon sitt namn till Hilja Metsäpolku.

Riipinen fick sin första fasta anställning vid Lapuan yhteiskoulu i Lappo 1906 och stannade kvar till sin pensionering som rektor 1953. Hon undervisade i ryska fram till 1918 och därefter i tyska, och ansågs av elever och kollegor vara en exceptionellt skicklig pedagog.

Lotta Svärd och politiska karriären Riipinen gjorde en obestridlig insats i utvecklandet av Lotta Svärd-organisationen, framför allt under dess första tid och för utformandet av lottaandan. Andra lottor som var aktiva i rörelsens begynnelseskede menade att denna anda troligen aldrig hade fötts utan henne. Hon fick en central roll i rörelsens publikationsverksamhet och var chefredaktör för tidningen Lotta Svärd från dess grundande 1928 till 1936, då hon efterträddes av Fanni Luukkonen.

Riipinen blev känd som politiker i samband med den antikommunistiska Lapporörelsen kring 1930 och valdes in i riksdagen på Nationella samlingspartiets listor samma år. Bland Lappoanhängarna prisades hon som den enda karlen i riksdagen, medan motståndarna gav henne öknamnet Hurja-Hilja. I Fosterländska folkrörelsen (IKL) var hon lika aktiv och valdes in i riksdagen på IKL:s listor 1933 och 1936. Under ett nattligt plenum 1934 uteslöts hon en vecka från riksdagen på grund av sitt häftiga temperament. I valet 1939 ställde hon delvis med avsikt inte upp för omval.

Riipinen återvände därefter till läraryrket men under vinter- och fortsättningskriget ägnade hon ändå mycket tid åt lottarörelsen. Hon redigerade och utgav damtidningen Uusi Huomen, som hon hade grundat 1938 och som hade en fosterländsk-nationell profil.

Senare år De politiska förändringarna efter kriget medförde att Riipinen nästan helt drog sig tillbaka från offentlig verksamhet. Efter pensioneringen 1953 tilldelades hon av president J. K. Paasikivi titeln skolråd. Som pensionär ägnade hon sig bland annat åt boken Etelä-Pohjanmaan lotat (Södra Österbottens lottor), utgiven i början av 1960-talet.

Hennes sista år präglades av personliga förluster: maken Ale avled på 1950-talet, den äldre dottern Heljä hade gått bort redan på 1920-talet och den yngre dottern avled oväntat i början av 1960-talet. Hilja Riipinen avled i januari 1966 efter en kort tids sjukdom. Utmärkelser

Bibliografi

Nimipäivät. Kaksiosainen näytelmä Lottien ja Suojeluskunnan iltamia varten (1926) Junkkarit. Kaksi näytöksinen näytelmä (1927) Nais­asialiike ja lottatyö (1927) Rauhanaate ja rauhantyö (1929) Kan kommunismen hämmas med upplysningsarbete? Föredrag i Jyväskylä 28.6.30 (1930) Kun se alkoi. Viisiosainen näytelmä vapaussodasta (1944) Etelä-Pohjanmaan lotat. Lotta Svärd, Etelä-Pohjanmaan piiri. (Redigerat tills. med andra, 1965)

Källor

Externa länkar

Kategori:Finländska politiker Kategori:Alumner från Helsingfors universitet Kategori:Personer från Norra Österbotten Kategori:Födda 1883 Kategori:Avlidna 1966 Kategori:Kvinnor