Kanada (engelska och franska: Canada) är ett land i Nordamerika. Kanada är med en areal om 9,985 miljoner kvadratkilometer världens näst största land till ytan, efter Ryssland. Med en folkmängd på omkring 41 miljoner är det ett av världens mest glesbefolkade länder.
Kanada gränsar till Stilla havet i väster och till Atlanten i öster och har landgräns mot USA i väster och söder. I nordöst går havsgränsen till Grönland med endast några mils avstånd mellan landmassorna på det närmaste stället. I öster har Kanada en havsgräns mot den mindre franska ögruppen Saint-Pierre och Miquelon. Norra Kanada sträcker sig nästan ända upp till Nordpolen och utgör en del av Arktis.
Kanada bestod ursprungligen av franska och brittiska kolonier. Kanada är en förbundsstat som består av tio provinser och tre territorier. Genom British North America Act 1867 blev Kanada en självstyrande dominion inom det brittiska imperiet och är, om än formellt självständigt från Storbritannien, fortfarande ett samväldesrike. I huvudstaden Ottawa i Ontario finns Kanadas parlament. Kanadas generalguvernör, som är monarkens ställföreträdare i landet, premiärministern och oppositionsledaren har alla ett residens i Ottawa. Landet tillhör de stater som grundade Förenta nationerna (FN), Brittiska samväldet och Organisation internationale de la Francophonie samt kallar sig ett tvåspråkigt och mångkulturellt land.
Majoritetsspråket är engelska, som är det dominerande språket i Ontario, Newfoundland och Labrador, Nova Scotia, Prince Edward Island, Saskatchewan, Alberta, British Columbia, Manitoba, Yukon och Northwest Territories. Franska är det dominerande språket i Québec men talas även i New Brunswick, Ontario, Nova Scotia, Prince Edward Island och Manitoba. I New Brunswick, som är tvåspråkigt på provinsnivå, är ungefär 33 procent av befolkningen fransktalande. Även i Ontario finns en stor fransktalande minoritet (fler än 500 000 personer), och även om provinsen inte officiellt är tvåspråkig så har den fransktalande minoriteten omfattande rättigheter till skydd för sitt språk. I Nunavut i norr är inuktitut det mest talade språket, och där har inuktitut också status som officiellt språk.
Kanada är ett industrialiserat och högteknologiskt land med stora naturresurser och hög levnadsstandard. Med sin rikliga tillgång på fossila bränslen, kärnenergi och vattenkraft är Kanada en nettoexportör av energi. Landets diversifierade ekonomi är starkt beroende av naturtillgångarna och handeln med i första hand USA, ett grannland man haft en lång och komplicerad relation till.
Motorfordon från Kanada bär nationalitetsbeteckningen CDN.
Historia
Enligt traditionerna hos Kanadas ursprungsbefolkning har människan bott i det som idag är Kanada sedan tidernas begynnelse. Enligt arkeologiska vittnesbörd har Kanada varit bebott i åtminstone 10 000 år. Omkring år 1000 gjorde vikingar (bland andra Leif Eriksson) ett antal resor över Atlanten till Kanada och vid L'Anse aux Meadows finns fortfarande spår efter en bosättning.
De första brittiska anspråken i Nordamerika härstammar från 1497 då John Cabot nådde vad han kallade ”Newfoundland”. Det är idag oklart om det land han fann motsvaras av dagens Newfoundland och Labrador, Nova Scotia eller Maine. Franska anspråk härstammar från upptäcktsresorna gjorda av Jacques Cartier fram till 1534 och Samuel de Champlain från 1603. Varken Cabots eller Cartiers ansatser ledde till några permanenta bosättningar.
År 1604 blev några franska bosättare de första européerna som permanent slog sig ned i Kanada. Efter motgångar den första vintern på Saint Croixön slog de sig ned i Port-Royal (dagens Annapolis Valley) i Nova Scotia, men övergav även denna bosättning 1608 för att istället grunda det som skulle komma att bli staden Québec. De ättlingar till tidiga bosättare som idag lever i Akadien härstammar från en senare generation bosättare. Fransmännen kallade sina kolonier i Nordamerika, förutom dagens Kanada även Louisiana i USA, för Nya Frankrike.
Brittiska kolonier i Nordamerika etablerades längs med USA:s östkust och kring Hudson Bay i norra Kanada. De franska och brittiska kolonierna växte och mellan 1689 och 1763 pågick en kamp mellan länderna om kontrollen över Nordamerika, en kamp som intensifierades av krigen i Europa mellan de båda stormakterna. Frankrike förlorade steg för steg sina territorier till britterna: först Nova Scotia genom fördraget i Utrecht 1713 och sedan återstoden av sina nordamerikanska besittningar genom fördraget i Paris 1763.
Under och efter amerikanska revolutionen flydde uppskattningsvis 70 000 lojalister från de segrande amerikanska delstaterna. Omkring 50 000 av dessa slog sig ned i Brittiska Nordamerika som då bestod av Newfoundland, Nova Scotia, provinsen Québec och Prince Edward Island (grundad 1769). 1784 skapade man den nya kolonin New Brunswick för att ge plats åt lojalisterna. Genom Constitutional Act of 1791 delade Storbritannien upp provinsen Québec i Övre Kanada och Nedre Kanada.
USA inledde 1812 års krig genom att attackera brittiska trupper i Kanada, i ett försök att göra slut på det brittiska inflytandet i Nordamerika, och i synnerhet de brittiska attackerna mot handelsfartyg på Atlanten. I slaget vid York i april 1813 brände amerikanska trupper dagens Toronto. Brittisk-kanadensiska trupper hämnades genom att bränna ned huvudstaden Washington efter ett överraskningsanfall i augusti följande år, men pressades sedan tillbaka vid slagen vid Pittsburgh, Baltimore och New Orleans. Kriget slutade med fördraget i Ghent i december 1814. Först sedan Frankrike förlorat de krig Napoleon ledde började massinvandringen till Kanada ta fart igen.
Genom Act of Union 1840 slogs Övre och Nedre Kanada ihop till en provins, vilket Storbritannien hoppades skulle assimilera den franska befolkningen. Sedan britterna kommit överens med USA om gränsdragningen längs med den 49:e breddgraden (Oregonfördraget) grundade Storbritannien kolonierna British Columbia 1848 och Vancouverön följande år. Kanadas östra och västra delar var då ännu delat av Rupert's Land som kontrollerades av Hudson's Bay Company. I slutet av 1850-talet inledde politikerna i Kanada en serie expeditioner avsedda att ta kontroll över detta stora område.
Åren 1864 och 1866 höll brittiska politiker i Nordamerika, med John A. MacDonald i täten, tre konferenser för att skapa en federal union. Den 1 juli 1867 beviljade det brittiska parlamentet tre av sina kolonier – Kanada, Nova Scotia och New Brunswick – en egen författning, British North America Act, och därmed bildades den kanadensiska konfederationen. Inom kort hade de återstående provinserna och territorierna gått med i konfederationen. 1880 hade Kanada fått sina nuvarande gränser, så när som på dominionen Newfoundland som gick med 1949. Alberta och Saskatchewan fick dock status som provinser först 1905.
År 1919 blev Kanada medlem i Nationernas förbund och genom Balfourdeklarationen 1926 på den brittiska Imperiekonferensen fick Kanada till slut rätten att driva sin egen utrikespolitik för att följande år skicka sin första ambassadör till USA. Genom Westminsterstatuten (1931) fick Belfourdeklarationen laga kraft och sedan dess kan inte det brittiska parlamentet stifta lagar med jurisdiktion i Kanada utan landets samtycke. Kanadensiskt medborgarskap infördes 1947 och sedan 1949 kan man i Kanada inte längre överklaga ärenden till det brittiska kronrådet. Rätten att ändra Kanadas författning låg hos det brittiska parlamentet ända till dess Canada Act 1982 till slut överförde även den rätten till Kanada.
Quebecs självständighetsrörelse har drivit igenom två folkomröstningar (1980 och 1995) om självständighet eller autonomi för provinsen, men utan att lyckas vinna tillräckligt stöd. 1997 beslutade Kanadas högsta domstol att ensidigt utträde inte var författningsenligt.
Geografi Kanada gränsar i söder mot USA längs med 49:e breddgraden, Stora sjöarna och Saint Lawrencedalen. I väst gränsar Kanada mot USA:s 49:e delstat, exklaven Alaska, längs med 141:a längdgraden, Alexanderarkipelagen och Kustbergen. Atlantprovinserna i öster har sjögränser mot Grönland längs med Davis sund och Labradorhavet samt mot den franska besittningen Saint-Pierre-et-Miquelon.
Kanada gränsar mot tre hav: Atlanten, Norra ishavet och Stilla havet (därav mottot A Mari Usque Ad Mare, ’från hav till hav’). Sedan 1925 gör Kanada anspråk på Arktis upp till Nordpolen från 60 till 141 grader västlig längd – ett anspråk som inte är allmänt erkänt. Den nordligaste bebyggelsen i Kanada – och i världen – är Canadian Forces Station Alert vid 82,5 grader nordlig bredd på Ellesmereön, 834 kilometer från Nordpolen.
Den magnetiska nordpolen ligger på kanadensiskt territorium, även om den långsamt förflyttar sig mot Sibirien.
miniatyr|vänster|Kanada utgör norra delen av Nordamerika och upptar 41 procent av kontinentens yta.
Kanada är världens näst största land efter Ryssland – 22 gånger större än Sverige. En betydande del av detta territorium ligger dock norr om trädgränsen och vad gäller odlingsbar mark är landet "bara" det fjärde i världen (efter Ryssland, Kina och USA). Av samma anledning är Kanada med sina 41 miljoner invånare ett av världens mest glesbefolkade länder med bara 4,2 invånare per kvadratkilometer. Kanada är något större än USA, men har bara omkring tio procent av dess folkmängd.
Topografi och hydrografi Kanada mest tätbefolkade område är Québec–Windsor-korridoren längs med Saint Lawrencefloden och Ontariosjön i sydöstra Kanada. Större delen av Kanada norr om detta område upptas av Kanadensiska skölden, världens äldsta berg som sträcker sig runt Hudson Bay – från Stora Björnsjön i Nordvästterritorierna väster och bortom Labradorhalvön i öster. Den mineralrika skölden skrapades ren från den mesta jorden under den senaste istiden och dess många veck rymmer 60 procent av alla världens sjöar och många stora floder. Kanada har världens största sötvattensförråd; bara i Ontario finns över en miljon insjöar.
Newfoundland, Nordamerikas östligaste ö (förutom Grönland), ligger utanför Saint Lawrenceviken som är världens största estuarium. Mellan New Brunswick och Nova Scotia ligger Fundybukten med världens högsta tidvatten. Precis norr därom ligger landets minsta provins, Prince Edward Island.
miniatyr|Kanadas provinser
Väster om Ontario breder den kanadensiska prärien ut sig mot Klippiga bergen som avskiljer British Columbia från övriga landet. I norr övergår vegetationen från barrskog (tajga) och trädlös terräng (tundra) till det utpräglade polarklimatet bland Kanadas arktiska öar längst i norr – några av dem hör till de största öarna i världen. I sydöstra Kanada finns blandad lövskog som ek, valnöt och hickory. Kanadas karaktärsträd är sockerlönnen som ger lönnsirap (dess löv är nationalsymbol).
Landets högsta topp är Mount Logan (5 951 m)."Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon"
Klimat I norr kan vintertemperaturen sjunka till minus 50 celsiusgrader, men i kustregionerna, i synnerhet British Columbia, är vintrarna betydligt mildare. Sommartid ligger medeltemperaturen på omkring tjugo celsiusgrader i de östra och västra kustregionerna och omkring trettio i de centrala delarna.
Naturskydd
Kanadas nationalparker är en del av ett omfattande skyddssystem som syftar till att bevara landets natur- och kulturarv. Systemet, administrerat av Parks Canada, består av över 40 nationalparker och marina skyddsområden som representerar olika ekologiska regioner.
Den första nationalparken, Banff, grundades 1885, vilket gör Kanada till ett av de första länderna i världen med ett nationalparkssystem. Parkerna varierar i storlek, från den lilla Saint Lawrence Islands nationalpark på mindre än 9 km² till den enorma Wood Buffalo nationalpark på cirka 45 000 km².