miniatyr|350px|höger|Den vänstra hjärnhalvan med för det mänskliga språket fundamentala områden markerade.
Språk, eller tungomål, är ett hjälpmedel som används i kontakten emellan oss människor och som ofta är beroende av infrakommunikativa system som kinesik, kroppsspråk, för att bilda ett fullt fungerande kommunikationssystem.Birdwhistell, R. 1970. Kinesics and Context, University of Pennsylvania Press, Philadelphia. s 127, Barn lär sig använda språk lika naturligt, som de lär sig att gå och vi börjar tillägna oss stora bitar av det redan under de första levnadsåren. Det kommuniceras exempelvis via talat språk, teckenspråk, kognitioner och skriftspråk, vilka är bärare av språk i en rad olika kommunikationssystem.
Begreppet har två nära sammanbundna men ändå separata betydelser; dels syftar det på det mänskliga språket som fenomen, dels syftar det på det enskilda språket, kommunikationssystemet för en avgränsad grupp människor, till exempel svenska.
Språkets ursprung
Teorierna om det mänskliga språkets ursprung är inte alls samstämmiga utan till och med motstridiga sinsemellan. Teorierna är många men det finns alltför få faktauppgifter. Vissa huvudlinjer går dock att skönja. Alla mänskliga populationer idag talar fullvärdiga språk och har samma språkförmåga, alltså måste alla biologiska aspekter av vår språkförmåga ha funnits i vår senaste gemensamma förfader, som levde för 150 000 till 200 000 år sedan.Cann, R.L., Stoneking, M., and Wilson, A.C., 1987, Mitochondrial DNA and human evolution, Nature 325; pp 31–36Forskning & Framsteg 5/05: "Den allra äldsta människan". Språket kan alltså vara äldre, men det kan inte vara yngre. Grundat på fynd av verktyg kan vi dra slutsatsen att språket sett ungefär likadant ut i minst fyrtiotusen år, även om det kan ha gjort det betydligt längre än så, kanske uppemot ett par miljoner år.
Andra djur har sina kommunikationssystem, men inget som kommer i närheten av språket i komplexitet och flexibilitet. Dock finns det vissa apor som har olika varningsrop vilka verkar fungera som ord och med arbiträr koppling mellan ett visst läte och ett visst rovdjur.Seyfarth & Cheney & Marler (1980). Vervet monkey alarm calls: semantic communication in a free-ranging primate. Animal Behaviour 28:1070-1094 Människoapor kan lära sig vissa aspekter av språk, så att de kan använda ordliknande symboler för att kommunicera,Savage-Rumbaugh, S. & Lewin, R. (1994). Kanzi — the ape at the brink of a human mind. New York: Wiley och även lära sig förstå enkel engelska.Savage-Rumbaugh et al. (1993). Language comprehension in ape and child. Monographs of the Society for Research in Child Development, Serial No. 233, vol 58, nos 3–4 () Men de här apornas språkförmåga är fortfarande mycket begränsad, och stannar på högst en mänsklig tvåårings nivå.
Det är omstritt vilka av våra förfäder som kunde tala. Mycket tyder dock på att även neandertalare hade viss talförmåga, vilket betyder att vår gemensamma förfader med neandertalarna kunde tala.Johansson, Sverker (2006): Constraining the time when language evolved in Cangelosi & Smith & Smith The Evolution of Language: Proceedings of the 6th International Conference on the Evolution of Language, Singapore: World Scientific Publishing; Rome Ben som bevarats från människotyper äldre än neandertalare uppvisar dock alltför stora fysiologiska skillnader jämfört med mänskliga ben, för att ge vid handen att dessa människotyper kunnat tala.
Ett språks uppkomst Språk tenderar att förändras för varje generation. Om personer som talar samma språk delas upp i grupper och isoleras från varandra, kommer gruppernas respektive språk att utvecklas från varandra. Med tiden kommer detta att ge upphov till nya dialekter. När ännu längre tid har gått, kommer respektive dialekter vara oigenkännliga för de andra grupperna, och nya språk har då uppkommit. Ofta är det så att det i områden där man lever i små, isolerade grupper finns många små språk. Sanfolket i Afrika är ett exempel. Det var även så det fungerade i Australien, där aboriginerna talade mellan 200 och 250 språk innan européernas ankomst, vilket betyder att varje språk endast hade några få tusen talare. För indianstammarna i Sydamerika fungerade det på samma sätt.
Men så är det inte alltid. Historiskt sett kan man se en nedgång i antalet språk som talas och det har t.o.m. spekulerats i att det kan ha funnits fler språk på jägare-samlarnas tid än vad som är fallet idag. ”Det innebär att det faktiskt kanske fanns flera språk i världen på jägarnas och samlarnas tid än det gör nu, även om befolkningen då inte var mycket större än tio miljoner, alltså bara ungefär två tusendelar av den nuvarande befolkningen på mer än fem miljarder.”
Det finns ett antal parametrar som underlättar vid uppkomsten av moderna språk. Den första är att språket har ett skriftspråk, i vilket språkets benämns med namn. Ett annat är att språket har förankring i världens geografisk-politiska indelning, vilket haitisk kreol (förankring i Haiti), afrikaans (förankring i Sydafrika), norska (förankring i Norge) och setswana (med förankring i Botswana), vilka alla är huvudspråk i någon självständig stat är exempel på.
Pidgin och kreol Ett annat sätt som språk kan uppkomma på är att det bildas pidginspråk. Detta var särskilt vanligt under slavhandelns tid i Amerika. På plantagerna i Västindien arbetade afrikanska slavar. Även om de i början enbart talade sina modersmål, försökte slavhandlarna, för att skapa kommunikationsbrist, separera personer med samma modersmål. På så vis uppstod nya språk på plantagerna, där de båda grupperna (slavarna och slavägarna) lärde sig lösryckta ord av varandra, ofta med stora grunder i engelska och franska. Det fick till resultat gängse gångbart ord som till sist kunde resultera i ett begränsat språk, ett pidginspråk, med mycket enkel grammatik. Dessa tenderar att dö ut så fort de yttre förhållandena ändras, men kan under vissa omständigheter, som under långvarig kontakt mellan samma grupper, via kreolisering resultera i ett kreolspråk. Sådana skapades i första hand under 1600- och 1700-talet men talas ofta fortfarande. De ansågs ofta av talarna själva vara sämre varianter av ursprungsspråket, och det är först på senare tid, med början under 1960-talet, som de av forskare har börjat anses vara språk. Exempel på kreolspråk är tok pisin, haitisk kreol, papiamento samt enligt vissa forskare afrikaans.
Pidginspråk Engelska Svenska Wen ting waantin a Niivis, dem tap lang fu du, an wen dem du, dem tap langa fu don. – Mi hia piipl a aks if mi an yu no wiari chat. Taal! Bikaas aabi a get wondaful rizol.Janson, s. 174 When something is needed in Nevis, they take a long time to do it, and when they do it, they take longer to get it done. – I hear people asking if I and you aren't weary of chatting. Not at all! Because we are getting wonderful results. När någonting behöver göras på Nevis tar de lång tid på sig, och när de gör det så tar de längre tid på sig att få det gjort. – Jag hör att folk frågar om jag och du inte är trötta på att prata. Inte alls! För vi får fantastiska resultat.
Det finns stora likheter mellan pidgin-språket (längst till vänster) och det engelska (i mitten). Texten, som kommer från en tidningsartikel på Nevis i Karibien, är en av få skrivna texter på det kreolspråket. Orden är ofta lika varandra, men har stavningsskillnader. Den största skillnaden är grammatiken, vilket bevisar att grammatiken i språk är ett eget system.
Det mänskliga språket som fenomen Det mänskliga språket är det mest komplexa kommunikationssystem man känner till. Den kände språkvetaren Ferdinand de Saussure delar in språket i langue och parole, där parole är själva språkanvändningen, yttrandena, medan langue är den underliggande strukturen som definierar språkets regler.Saussure, F. (1916). Cours de linguistique générale. Ch Bally & A Sechehaye Sydney Lamb delar upp språket i fyra nivåer, språk-1 – språk-4, där 1 och 2 motsvarar Saussures parole och langue. Språk-3 är de kognitiva processer i våra huvuden som ligger bakom parole och langue, och språk-4 är människans postulerat medfödda språkförmåga. Språket i alla dess nivåer kräver dessutom en underliggande neurologisk nivå, hjärnans hårdvara för språk.Lamb, S. (1999). Pathways of the brain: The neurocognitive basis of language. Amsterdam: Benjamins
Förutom att vara ett redskap för kommunikation, är språket också ett redskap för tänkande. Med hjälp av det mänskliga språket representeras tankar, konkreta föremål och abstrakta begrepp, handlingar och idéer, och språket kan ses som en del av människans kognitiva förmåga. Dock är det möjligt att tänka avancerade tankar utan ord, exempelvis sade Einstein han tänkte ut relativitetsteorin i bilder.Dehaene et al. (1999). Sources of mathematical thinking: behavioral and brain-imaging evidence. Science 284: 970-974 Det har hävdats av vissa språkforskare att detta skulle kunna vara språkets huvudsyfte, eller ursprungliga syfte,Bickerton, D. (1995). Language and human behavior. Seattle: UWPNewmeyer, F. J. (2003a). Grammar is grammar and usage is usage. Language 79: 682-707 men språkets kommunikativa funktionalitet är så uppenbar och central att ett kommunikativt ursprung ter sig betydligt rimligare.Jackendoff, R. (2002). Foundations of Language. Brain, meaning, grammar, evolution. Oxford: Oxford University PressPinker, S. (2003). Language as an adaptation to the cognitive niche. I
Med mycket få undantag är den språkliga symbol som används för att representera en given betydelse "arbiträr", det vill säga tecknet som sådant är inte betingat av betydelsen, utan är godtyckligt valt. Det går inte att utläsa ett ords betydelse ur dess form. Bland de få undantagen finns onomatopoetiska uttryck och ljudsymbolik. Studiet av det mänskliga språket spänner över ett vitt fält. Det berör bland annat psykologi, neurologi, kognition, semiotik, akustik och fysiologi, och naturligtvis lingvistik, vetenskapen om språket.
Språkets struktur Språket är ett hierarkiskt och kombinatoriskt system, där ett begränsat antal enkla grundelement kombineras hierarkiskt utifrån ett begränsat antal enkla grundregler, till ett obegränsat antal möjliga yttranden. Detta utgör den stora skillnaden mot djurs signalsystem. Djuren har ett läte för varje budskap, vilket begränsar antalet möjliga budskap. Eftersom det mänskliga talet kombinerar ljud är budskapen obegränsade. Med hjälp av språkljuden, som i de flesta språk uppgår till mellan trettio och fyrtio, kan vi alltså bilda obegränsat många ord. Därutöver kan flera ord kombineras till meningar, vilket resulterar i att människan kan uttrycka mycket avancerade och komplexa innebörder. Tystnad av olika längd är kanske den viktigaste beståndsdelen i de flesta språk. Inte bara för att ge utrymme för syresättning hos talaren utan också för att skapa olika former av innehåll och tyngd i det som förmedlas.Birdwhistell, R. 1970. Kinesics and Context. University of Pennsylvania Press, Philadelphia.
Karakteristiskt för människans språk är den "dubbla artikulationen"Martinet (1957) Arbitraire linguistique et double articulation. Cahiers Ferdinand de Saussure 15:101-116 med kombinatorisk hierarki både i språkets form och innehåll: Fonetiskt kombinerar vi språkljud till stavelser, till ord och till yttranden. Grammatiskt kombinerar vi morfem till ord, till fraser, till satser, till meningar och till yttranden.
Varje enskilt språk har sin egen uppsättning grundelement (språkljud och morfem/ord), och sin egen uppsättning regler (fonologiska och grammatiska) för att kombinera grundelementen. Språk skiljer sig mycket i hur element och regler ser ut, men det finns ändå vissa gemensamma drag hos alla språk, det man kallar språkliga universalier. Till exempel har alla språk konsonanter och vokaler som språkljud, och alla språk har grammatiska regler som bygger på hierarkiska strukturer snarare än linjär ordningsföljd.
Enskilda språk