Kondensationskärnor är mycket små partiklar i atmosfären som vattenånga kan kondensera på. Kondensationskärnorna utgör en förutsättning för bildning av molndroppar i naturen. En kondensationskärna har en diameter på cirka 0,1 μm, men både storlek och förekomst av kondensationskärnor varierar mycket i olika miljöer. Tabell 1Ahrens (2009), sid 113 listar storlek och koncentration för några klasser av kondensationskärnor.
+Tabell 1. Storlek och koncentration av kondensationskärnor och molndroppar Partikeltyp Ungefärlig diameter(μm) Partiklar per cm3 Intervall Typiskt värde Små kondensationskärnor (aitkenkärnorNamngivna efter John Aitken) < 0,4 1 000–10 000 1000 Stora kondensationskärnor 0,4-2,0 1–1 000 100 Jättekondensationskärnor > 2,0 0–10 1 Molndroppe > 20 10–100 300
Om kondensationskärnor saknas måste vattenångan kylas under 0 °C innan molndroppar kan bildas. Över fryspunkten måste ångan bli övermättad till cirka 400% innan vattendroppar kan bildas. Denna effekt utnyttjas i atomforskarnas Wilsonkammare.
Vissa kondensationskärnor är hygroskopiska och för dessa kan kondensation börja när den relativa luftfuktigheten är under 100%. De mest effektiva kondensationskärnorna är partiklar med diameter över 0,2 μm. Spektrumet av olika stora kondensationskärnor ger upphov till olika stora molndroppar, vilket är viktigt vid tillväxt av molndroppar genom koalescens.
Tabell 2Bogren, Gustavsson, Loman (1999), sid 56 nedan anger källorna till de vanligaste kondensationskärnorna.
+Tabell 2. Ursprung till de vanligaste kondensationskärnorna. Ursprung Typ Miljoner ton per år Naturliga källor Havsspray 1000 Stoft från marken 200 Vulkaniskt stoft 4 Skogsbränder 3 Antropogena källor Förbränning av fossila bränslen 38 Jordbruket 10 Järn- och stålverk 9 Förbränning av trä 8 Övrig förbränning 4 Övrigt 23
Referenser Noter
Tryckta källor <cite id="Ahrens"></cire>
Kategori:Moln Kategori:Nederbörd