Alecia Beth Moore, känd under artistnamnet Pink (ofta skrivet P!nk), född 8 september 1979 i Doylestown, Pennsylvania, är en amerikansk sångerska och låtskrivare.

År 2000 släpptes Pinks första singel "There You Go", vilken senare gavs ut på hennes debutalbum Can't Take Me Home via LaFace Records och blev en kommersiell framgång. Hennes andra album M!ssundaztood släpptes 2001 och blev en stor internationell succé. Pink släppte sitt tredje album Try This i november 2003, som trots mindre kommersiell framgång jämfört med föregående album sålde cirka tre miljoner exemplar och belönade henne med en Grammy Award i kategorin Best Female Rock Vocal Performance för singeln "Trouble". Hennes fjärde album I'm Not Dead släpptes i april 2006 och från albumet släpptes flera hitsinglar, däribland "Stupid Girls", "U + Ur Hand" och "Who Knew". De båda sistnämnda toppade poplistorna. Hennes femte album, Funhouse, släpptes oktober 2008 och hennes första singel "So What" hamnade på plats ett på Billboard Hot 100-listan. I november 2010 släppte Pink sitt första samlingsalbum Greatest Hits... So Far!!!.

Pink nådde första plats på Billboards Decade End Chart, som berör de mest spelade artisterna på radio samt de artister som sålt flest exemplar av sina album och singlar."Pop Songs Artists". Billboard. Läst 1 september 2012. Hon har också kvalat in med tio topp 10-låtar på Billboard Hot 100-listan, varav åtta som soloartist. Pink har vunnit två Grammy Awards, fem MTV Video Music Awards och två Brit Awards. The People's Chart meddelade via BBC Radio 1 att Pink är den elfte mest spelade artisten på brittisk radio under 2000-talet.Glazebrook, Matt (6 april 2010). "Madonna Most-Played Artist of Last Decade in the UK". Spinner. Läst 1 september 2012. Hittills har Pink sålt över 30 miljoner album världen över.Montgomery, James (7 oktober 2009). "Pink: The World's Most Underrated Superstar" . MTV. Läst 1 september 2012. Tidskriften Forbes utnämnde Pink till den 27:e mäktigaste kändisen i världen då hon tjänade 44 000 000 amerikanska dollar mellan juni 2009 och juni 2010."#27 Pink". Forbes. 2010. Läst 1 september 2012.

Uppväxt Pink är dotter till James Moore Jr, veteransoldat från Vietnamkriget, och sjuksköterskan Judith Moore, född Kugel,Mock, Janet; Wang, Julia. "Pink Biography". People.com. Läst 1 september 2012. och hon har en bror, Jason Moore (född 1977). Hennes far är katolik och hennes mor judisk."Pink's Latest Interview". Superiorpics.com. 30 mars 2006. Läst 1 september 2012. Pink har europeiska rötter; moderns förfäder emigrerade till USA från Irland, Tyskland och Litauen."Pink's Q Magazine Transcript (March 2004 issue)" . Q Magazine (Mars 2004) genom Christina News Source. Läst 1 september 2012. Moore växte upp i Doylestown, där hon gick på Kutz Elementary School, Lenape Middle School och Central Bucks West High School.

Hon utvecklade sin röst tidigt i livet. Även om hon var ett friskt barn vid födseln, utvecklade hon senare en form av astma, som plågade henne genom hennes första år."Driven: Pink". VH1. Arkiverad från originalet den 12 april 2009. Läst 1 september 2012. Pink har i intervjuer berättat att hennes far ofta sjöng och spelade gitarr för henne och att hon hade tidiga drömmar om att bli rockstjärna."Pink: Is the ladette laureate finally growing up?". The Independent. Arkiverad från originalet den 19 januari 2009. Läst 1 september 2012. I gymnasiet kom hon i kontakt med i sitt första band, Middleground. Som tonåring skrev hon texter som ett utlopp för sina känslor - "Hennes första texter var alltid mycket introspektiva. En del av det var mycket mörkt och mycket djupt, nästan oroande" är moderns kommentarer till låtskrivandet vid den här tiden. Moore började uppträda på klubbar i Philadelphia när hon var 14 år gammal. Vid 16 års ålder bildade hon R&B-gruppen Choice tillsammans med två andra jämnåriga vänner. De skaffade ett kontrakt med L.A. Reid och arbetade då med olika producenter i två år, men något album gavs aldrig ut. Reid övertalade i stället Moore att övergå till att bli soloartist.

Pink anger att hennes största influenser är Elvis Presley, Bette Midler, Janis Joplin, Aerosmith, Bob Dylan, Michael Jackson, Madonna, Mariah Carey, Whitney Houston, Linda Perry, Billy Joel, Indigo Girls, Don McLean, 2Pac och The Notorious BIG."Pink". Myspace. Läst 10 september 2012.

Pinks artistnamn myntades som en hyllning till karaktären "Mr. Pink" i filmen De hänsynslösa."Pink inc.". Los Angeles Times. 22 november 2003. Läst 1 september 2012.

Musikkarriär Can't Take Me Home (2000–2001) miniatyr|Pink på besök hos radiostationen 106.1 KISS FM i Seattle i USA i juli 2006. Pinks debutalbum, Can't Take Me Home, producerades av Babyface, Terence "Tramp-Baby" Abney, She'ksphere, Dallas Austin, The Specialists och Steve Rytm, och släpptes i april 2000. Det blev certifierat dubbelplatina i USA, med över fem miljoner exemplar sålda världen över och två amerikanska topp 10-singlar: "There You Go" och "Most Girls". Albumets tredje singel, "You Make Me Sick", var en amerikansk topp 40-hit och brittisk topp 10-hit i början av 2001 och var även med i filmen Save the Last Dance. Låten "Split Personality" var med i filmen En prinsessas dagbok. Hon var förband till N'Sync på deras USA-turné under sommaren 2000.Mancini, Robert (5 april 2000). "Pink Lands 'NSYNC Tour, Plans New Video" . MTV. Läst 1 september 2012.

År 2001 spelade hon in en cover på Labelles singel "Lady Marmalade" från 1975 tillsammans med Christina Aguilera, Lil' Kim och Mýa för soundtracket till filmen Moulin Rouge!. Producerad av hiphop-producenterna Rockwilder och Missy Elliott, toppade låten listorna i länder som Nya Zeeland, Storbritannien, Australien och USA. Singelns musikvideo var populär på musikkanaler och vann MTV Video Music Awards för "Årets video"."MTV Celebrates the Best in Music Video With a Night Filled With Tributes and Surprise Appearances" . MTV. Läst 1 september 2012. Låten vann en Grammy Award, Pinks första, för Best Pop Collaboration with Vocals och gav ett lyft för de fyra artisternas karriärer. I en VH1–intervju sade Pink att hon fick kämpa med Christina Aguileras manager för att få sjunga delarna med det höga registret i låten.

Missundaztood (2001–2002) Pink var trött på att marknadsföras som ytterligare en "cookie cutter pop artist" (avsaknad av originalitet och personlighet; en referens till kakornas likhet som kakformar åstadkommer) och istället angelägen om att bli sedd som en mer seriös låtskrivare. Pink tog sitt sound i en ny riktning och sökte mer kreativ kontroll under inspelningen av sitt andra album så att hon kunde göra den musik hon ville.Wiltz, Teresa (2 juni 2002). "Pop Princess Pink: Flush With Attitude" . The Washington Post. Läst 2 september 2012. Hon rekryterade Linda Perry, tidigare sångerska i 4 Non Blondes, som anger att Pink hade öppnat sig för henne: "I början sa jag bara: 'Vad känner du?', och hon [Pink] satt bara bakom pianot och sjöng." Pink flyttade in hos Perry i Los Angeles, där paret tillbringade flera månader med att skriva låtar till det kommande albumet."Rockpool Publishing". Läst 2 september 2012. Perry deltog med att skriva och samproducerade albumet med Dallas Austin och Scott Storch, och enligt VH1 Driven, var Antonio "LA" Reid, från LaFace Records, först inte nöjd med Pinks nya alster. Albumet släpptes i november 2001 och heter Missundaztood på grund av att Pink tror att människor hade en felaktig bild av henneGenegabus, Jason (16 december 2002). "Pink". Starbulletin.com. Läst 2 september 2012..

Albumets första singel, "Get the Party Started" (skriven och producerad av Linda Perry), hamnade på topp 5 i bland annat USA och som nummer ett i Australien. På MTV Video Music Awards 2002 vann musikvideon kategorierna Best Female Video och Best Dance Video. Albumets andra singlar "Don't Let Me Get Me", "Just Like a Pill" och "Family Portrait" var också radio- och listframgångar. "Just Like a Pill" blev Pinks första solohit att ta sig upp på förstaplatsen i Storbritannien. Missundaztood sålde guld eller platina i mer än 20 länder, med en världsomspännande försäljning på 15 miljoner. Det var det näst mest sålda albumet i Storbritannien under 2002. Missundaztood och "Get the Party Started" nominerades på Grammy Awards 2003 för Best Pop Vocal Album och Best Female Pop Vocal Performance. År 2002 genomförde Pink en amerikansk, europeisk och australisk turné och senare samma år agerade hon förband till Lenny Kravitz amerikanska turné.

Try This (2003–2005) miniatyr|Pink under 2007 års E! Golden Globe. I mitten av 2003 bidrog Pink med låten "Feel Good Time" till filmen Charlies änglars soundtrack, där hon hade ett cameoframträdande som ägaren till en motocrossramp. "Feel Good Time" var delvis skriven av sångaren Beck, producerad av electronica-musikern William Orbit och baserad på låten "Fresh Garbage" av bandet Anden. Under samma period släpptes en låt från Myas album Moodringen, som Pink hade skrivit tillsammans med Damon Elliott.

"Feel Good Time" var med på den icke-amerikanska utgåvan av Pinks tredje album Try This, som släpptes den 11 november 2003. Åtta av de tretton låtarna var skrivna tillsammans med Tim Armstrong från bandet Rancid och Linda Perry var med på albumet som låtskrivare och musiker. Även Try This nådde topp 10 på albumlistan i USA, Kanada, Storbritannien och Australien. Försäljningen var betydligt lägre än Missundaztood men den sålde platina i USA samt mer än fem miljoner exemplar världen över. Singlarna "Trouble" och "God Is a DJ" nådde inte den amerikanska topp 40 men gick topp 10 i andra länder, och "Last to Know" släpptes som singel utanför Nordamerika. För sin singel "Trouble" erhöll Pink sin andra Grammy Award (för Best Female Rock Vocal Performance) 2004 och "Feel Good Time" nominerades i kategorin Best Pop Collaboration with Vocals. Hon turnerade flitigt med sin "Try This"-turné genom Europa och Australien och framgången med albumet var bättre än föregående. Under 2005 medverkade hon med sin goda vän Lisa Marie Presley på låten "Shine" på Presleys andra album Now What.

I'm Not Dead (2006–2007) miniatyr|Pink uppträder på I'm Not Dead-turnén på Schloss Mannheim i Tyskland den 28 juli 2007. Pink tog en paus i karriären för att skriva låtar till sitt fjärde album, I'm Not Dead. Hon förklarar albumtiteln med: "Det handlar om att vara levande och inte sätta sig ner och ge upp, även om folk skulle vilja det."Schorn, Daniel (11 februari 2009). "Pink: Singing With Dad Was 'Awesome'". CBS News. Läst 2 september 2012. Pink samarbetade med producenterna Max Martin, Billy Mann, Christopher Rojas, Butch Walker, Lukasz Gottwald och Josh Abraham på albumet, som släpptes i april 2006 av LaFace Records och var en stor framgång världen över, i synnerhet i Australien. Albumet nådde topp 10 i USA, topp 5 i Storbritannien, nummer ett i Tyskland och nummer ett i Australien under två icke på varandra följande veckor."Year-end Charts - The Billboard 200". Billboard. Arkiverad från originalet den 4 januari 2010.