Statskontoret var en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som sorterade under Finansdepartementet och hade till uppgift att på regeringens uppdrag bistå med utvärderingar och uppföljningar av statlig och statligt finansierad verksamhet. med instruktion för Statskontoret.

Den 1 januari 2026 övertog Ekonomistyrningsverket Statskontorets uppgifter. I samband med detta bytte Ekonomistyrningsverket namn till Statskontoret.

Historik miniatyr|höger|Statskontoret var inrymt i Wrangelska palatset på Riddarholmen i Stockholm från 1756 till 1928. Sedan Gustav Vasas dagar har den svenska förvaltningen sina rötter i den så kallade kammaren. Kammarkollegiet är den myndighet som har sitt ursprung direkt därifrån.

Grunden till det blivande Statskontoret lades under Gustav II Adolfs regeringstid, när man beslöt att en årlig finansplan, en riksstat, skulle börja upprättas. Man ville få en klar bild av rikets utgifter och inkomster, något som sedan skulle ligga till grund för hela förvaltningens arbete. I budgeten inrymdes såväl anslag till civila som till militära ändamål. För att genomföra detta arbete skapades inom kammaren ett särskilt kontor – Statskontoret. Den äldsta upprättade och bevarade riksstaten härstammar från 1632 och från och med 1655 titulerades den ansvarige ämbetsmannen statskommissarie (motsvarar ungefär dagens generaldirektör).

Det svåra statsfinansiella läget efter Karl X Gustavs krig och det faktum att Karl XI:s förmyndarregering misslyckades att få ordning på ekonomin fick återverkningar på kammarens arbete med riksstaten. Karl XI visade tydligt sitt missnöje och beslöt sig för att agera. Av handlingar framgår att kungen redan 1677 ville skilja statarbetet från kammaren och ”anförtros åt säkra personer”. I december 1680 skrev så Karl XI till kammaren och meddelade att ”Vi hava funnit gott att härefter alledels förbehålla oss själva och Eder skattemästare tillika med statskommissarien statsverket”. Några dagar senare tillkom rådsinstruktionen för Kungl. Maj:ts Staats Contoir. En ny hantering av statens finansförvaltning hade därmed skapats.

Namnet Statskontoret - kontoret för staten i bemärkelsen riksstaten - finns belagt första gången i kammarens protokoll i samband med godkännandet av riksstaten 1682. Avsändare av underlaget var ”Kongl. Statskontoret”.

miniatyr|Kontorshuset på Lilla Essingen blev kontorslokal för Statskontoret år 1976. Statskontoret var 1756–1928 inrymt i Wrangelska palatset på Riddarholmen i Stockholm. År 1976 flyttades det till den nya tegelbyggnaden på Lilla Essingen. Idag (2024) ligger Statskontoret på Torsgatan.

Statskontoret var den första myndighet vars ledamöter efter åtal av Justitieombudsmannen fälldes för att ha åsidosatt bestämmelserna om offentlighetsprincipen i 1812 års tryckfrihetsförordning. Journalisten Wilhelm Fredric Dalman hade den 22 april 1834 begärt att få bl.a. ett utdrag av den hos statskontoret förda listan över ankomna kungliga brev. Statskontoret beslutade den 24 april att Dalman skulle få ut handlingarna om han meddelade ämnet för respektive handling. I ett beslut 1838 nekades Dalman skriva av statskontorets diarium eller lista över dit ankomna kungliga brev för år 1837; han skulle uppge ämnet för varje brev särskilt, menade kontoret. Kontoret ansåg sig inte skyldig att lämna ut den lista som innefattade anteckningar gjorda "för reda och ordning" och bara "till minne och beqvämlighet för Verkets egne Embets- och Tjenstemän". JO Carl Ludvig Landin fann att statskontorets president och ledamöter, som deltagit i besluten, brutit mot grundlagen, och åtalade dem därför hos Högsta domstolen.JO 1840 I s. 119-127 (pdf-filen, s. 121-129) Högsta domstolen (sex justitieråd) citerade tryckfrihetsförordningen och konstaterade att den "uti Stats-Kontoret förda Lista eller Register öfver ankomna Kongl. Bref och Reskripter måste, när icke visadt vore, att något annat Diarium öfver dylika handlingar der blifvit hållet, betraktas såsom en allmän handling". Några undantag i grundlagen var inte tillämpliga på de handlingar som begärts ut. Alltså hade Dalman "icke begärt annat än tillgodonjutande" av den rätt som tryckfrihetsförordningen gav var och en. Hade Dalman fått tillgång till statskontorets arkiv hade det "på honom ankommit, att närmare, än som skett, bestämma, i hvad ämne som han önskade afskrifva, afskrifva låta, eller emot lösen, erhålla afskrift af der befintliga handlingar". Statskontorets president och ledamöter hade således, genom att vägra tillhandahålla diarielistan, enligt HD "felat emot Tryckfrihets-Förordningens bestämda bud" och var och en av dem dömdes den 10 april 1840 att, med anledning av "tjenstens försummelse", böta 33 riksdaler 16 skilling banko.JO 1840 II s. 6-7 (pdf-filen, s. 308-309) Genom rättsfallet fastslogs myndigheters skyldighet att vara enskilda behjälpliga vid efterforskning av allmänna handlingar.

Statskontoret gavs 1 juli 1963 ansvar för upphandling av datorer och system till alla statliga myndigheter, genom en omorganisation där myndigheten fusionerades med Matematikmaskinnämnden vilket mer än fördubblade personalstyrkan från runt 100 personer till runt 220. Åren därefter anställdes ännu fler. I juli 1967 framställdes myndigheten som "europas största datorkund". I denna nya roll genomförde Statskontoret datoriseringen av socialförsäkringssystemet i Rafaprojektet samt det svenska skattesystemet i RS-projektet, båda under slutet av 1970-talet. Den 1 januari 2026 inordnades Statskontorets uppgifter under Ekonomistyrningsverket som då bytte namn till Statskontoret.Se regeringens proposition 2024/25:1.

Verksamhet

Statskontoret var regeringens stabsmyndighet för utredning, utvärdering och uppföljning av statlig och statligt finansierad verksamhet samt övergripande frågor om den offentliga förvaltningens funktionssätt och utveckling. I arbetet ingick att analysera verksamheter och myndigheter ur ett effektivitetsperspektiv, redovisa effekter av statliga åtgärder samt ge underlag för omprövning och utveckling.

Utrednings- och utvärderingsinsatserna genomfördes på uppdrag av regeringen och efter överenskommelser med Regeringskansliet och det statliga kommittéväsendet.

Från och med 2017 hade Statskontoret uppdrag att främja och samordna arbetet för en god förvaltningskultur i staten. Fokus i arbetet låg på ledarskapets betydelse och rollen som statstjänsteman. Verksamheten byggde vidare på det arbete som Värdegrundsdelegationen, Kompetensrådet för utveckling i staten (Krus) och andra hade gjort tidigare.

Statskontoret kunde också initiera förstudier inom hela sitt ansvarsområde som underlag för sin instruktionsenliga uppgift att lämna förslag på utredningar, utvärderingar och uppföljningar som kan genomföras.

Ledning Statskontoret var en enrådighetsmyndighet med instruktion för Statskontoret. och leddes av en generaldirektör. med instruktion för Statskontoret.

Generaldirektör sedan juni 2018 var Annelie Roswall Ljunggren.

Tidigare myndighetschefer Chef 1680–1684 1680–1684: Sten Nilsson Bielke

Presidenter 1684–1885 1684–1685: Claes Fleming af Liebelitz 1685–1687: Gustaf Lilliecrona 1687–1711: Fabian Wrede 1711–1720: Nils Stromberg 1720–1723: Swen Lagerberg 1723–1739: Casten Feif 1739–1754: Carl Gustaf Bielke 1754–1762: Carl Ridderstolpe 1762–1765: Claes Gustaf Rålamb 1765–1772: Johan Löwen 1772–1778: Hans Henrik Boije af Gennäs 1778–1786: Johan Liljencrantz 1786–1790: Erik Ruuth 1790–1792: vakant 1792–1795: Ulrik Gottlieb Ehrenbill 1795–1796: Axel Christian Reuterholm 1796–1813: Carl Erik Lagerheim 1813–1816: vakant 1816–1824: Gustaf Fredrik Wirsén 1825–1829: Erik Reinhold Adelswärd 1829–1831: Carl Erik Tunelius 1831–1851: Pehr Westerstrand 1851–1858: Georg Ulfsparre af Broxvik 1858–1870: Olof Axel Tauvon 1870–1885: Otto Ferdinand af Sillén

Generaldirektörer 1885– 1885–1902: Frans Albert Anderson 1902–1918: Hans Hansson Wachtmeister 1918–1930: Per Södermark 1930–1936: Emil Mårten Ericsson 1936–1938: Kurt Bergendal 1939–1956: Wilhelm Björck 1956–1957: Herman Kling 1957–1973: Ivar Löfqvist 1973–1983: Sven Moberg 1983–1985: Karl-Lennart Uggla 1985–1989: Claes Örtendahl 1989–1992: Jan Carling 1993–1999: Peder Törnvall 1999–2005: Knut Rexed 2005–2007: Anders L. Johansson 2007–2008: Peder Törnvall (tillförordnad) 2008–2014: Yvonne Gustafsson 2014–2017: Ingvar Mattson 2017-2018: Tony Malmborg (tillförordnad) 2018–2025: Annelie Roswall Ljunggren

Se även Statsverket

Källor

Kategori:Myndigheter under Finansdepartementet (Sverige)